Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Video (0:55:24)
Developmental Coordination Disorder (DCD): State of the art and science
Bild
Länkstig

Föreläsning om "Developmental Coordination Disorder" (DCD) med Helene Polatajko

Helene Polatajko föreläser om olika aspekter av "Developmental Coordination Disorder" (DCD).

Young girl riding her bike

Sammanfattning

Titel: Developmental Coordination Disorder (DCD): State of the art and science

Den 14 april 2015 anordnade Gillbergcentrum tillsammans med Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Enheten för barnneuropsykiatri och Sektionen för hälsa och rehabilitering en föreläsning med Helene Polatajko, som är professor vid Department of Occupational Science and Occupational Therapy, University of Toronto. Hennes föreläsning, som ägde rum i den fullsatta föreläsningssalen Arvid Carlsson, hade titeln ”Developmental Coordination Disorder (DCD): State of the art and science”.

Helene Polatajko inledde med att beskriva framväxten av begreppet DCD och att det fram till 1994, då hon var med och arrangerade ett konsensusmöte, hade funnits en rad olika termer för funktionsnedsättningen såsom klumpiga barn, DAMP och apraxi. Idag råder stor enighet kring begreppet DCD. Det som utmärker DCD är att barnet uppvisar udda och klumpiga rörelser, barnet har haft förseningar gällande viktiga milstolpar, behöver mer tid för att lära sig en motorisk uppgift och att tillståndet kan innebära både fin- och grovmotoriska svårigheter. DCD debuterar vanligtvis tidigt och kan diagnostiseras från cirka 5 års ålder. Det är fyra gånger vanligare med DCD hos pojkar. Tillståndet är oftast bestående. Prevalensen uppskattas till 1.8-5 % hos 5-11-åringar. Barn som är födda för tidigt och/eller har en extremt låg födelsevikt löper en ökad risk att utveckla DCD. Det som utmärker rörelserna vid DCD är att de är långsammare, mindre precisa och kräver mer ansträngning. Barn med DCD lär sig inte av att göra fel eller av att observera andra. De kan inte heller generalisera de motoriska färdigheter som de har förvärvat.

Beträffande behandling av DCD har man numera inställningen att motoriska färdigheter kan läras in, medan den tidigare rådande uppfattningen var att motoriska färdigheter utvecklas efter hand. Nya behandlingsmetoder går ut på att underlätta det motoriska lärandet och interventionerna innehåller motorisk färdighetsträning. Helene Polatajko och medarbetare har själva utarbetat en intervention, CO-OP (Cognitive Orientation to daily Occupational Performance), som har visat sig vara en mycket lovande behandling av DCD. Med hjälp av filmer under föreläsningen illustrerades hur träningen går till.

Föreläsningen avslutades med en frågestund, och det stora intresset för ämnet avspeglade sig i en mängd frågor till professor Polatajko. Hela föreläsningen finns tillgänglig på denna sida.