Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
classroom
Foto: Unsplash.com
Länkstig

ESSENCE – pedagogik

En översikt över våra tidigare, nuvarande och pågående studier i programmet om ESSENCE – pedagogik

Översikt

Bild
Children learning with globe and books
Foto: White77/Pixabay.com

Skolgång och lärande är centralt för individens och samhällets utveckling. I forskargruppen Pedagogik och ESSENCE studerar vi lärande hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vi har ett tydligt interaktionistiskt perspektiv i forskningen, där svårigheter som uppstår i lärmiljön ses som ett resultat av en dålig ”match” mellan individens förutsättningar och utformningen av den fysiska, kommunikativa, sociala eller kravmässiga miljön. Insatser inriktar sig enligt detta perspektiv först och främst mot miljön, bland annat genom ökad kunskap och förståelse för människors olika sätt att fungera. Vi försöker också bidra till utvecklingen av den forskningsinriktning som internationellt kallas ”Science of learning” där lärande och pedagogiska frågor studeras tvärvetenskapligt och med en stor bredd av forskningsmetoder.  

 

Programansvariga

  • Jakob Åsberg Johnels
  • Gunilla Westman Andersson

Medarbetare

  • Ida Lindblad
  • Eva Billstedt
  • Elisabeth Fernell
  • Sebastian Lundström

Tidigare och pågående projekt 

Det finns flera forskningsspår i gruppens tidigare och pågående forskningsaktivitet:


• ESSENCE, lärmiljö och pedagogisk policy

Bild
Filing cabinets full of policies
Foto: Element5 Digital/Pexels.com

Exempel på forskning rör förskolan som en viktig miljö för att insamla relevant information vid autismdiagnostik (Westman Andersson et al., 2013) eller hur förskolepersonal uppfattar att teambaserade neuropsykiatriska utredningar bidrar till förståelse och vardagsnära arbete med barn med misstänkt ESSENCE (Westman Andersson et al., 2014). Ett annat viktigt forskningsområde rör en ”skola för alla”. I ett arbete poängterades att en del elever med ESSENCE inte förefaller ha kognitiva förutsättningar att klara vissa kunskapskrav så som de är formulerade i skolans styrdokument (Lindblad et al., 2018), vilket är ett resultat med potentiellt viktiga policyimplikationer – vi tycker det är rimligt att skolans kunskapsmässiga krav bör vara formulerade så att de är utmanande men hanterbara för alla elever. Det genomförs också utvärderingsforskning kopplad till det av Skolverket initierade "Specialpedagogik för lärande" (Thoutenhoofd et al., 2020).  

 


Skolmässiga färdigheter och ESSENCE

Bild
Children in class raising their hands
Foto: Max Fischer/Pexels.com

 I flera år har vi bland annat studerat överlappet mellan läs- och skrivsvårigheter och annan ESSENCE problematik (t ex Kadesjö & Gillberg, 2001; Åsberg Johnels et al., 2019). I ett pågående projekt har vi funnit att nära häften av barn med dyslexi (läs- och skrivsvårigheter) har tydliga tecken på också andra NPF/ESSENCE diagnoser, framförallt ADHD, och att en ännu större andel har subkliniska ”drag” (Brimo et al., under granskning). Vi har också genomfört klassrumsbaserad forskning i nära samarbete med lärare kring hur läsförståelseutveckling kan stöttas hos elever med autismdiagnos (Åsberg & Dahlgren Sandberg, 2010). Mer nyligen har vi använt oss av metoder från kognitiv neurovetenskap och modern kognitiv psykologi, såsom ögonrörelseregistrering och EEG/ERP, för att ännu mer detaljerat förstå underliggande mekanismer i läs- och matematikutveckling (Galazka et al., manuskript). 

 

• Föräldrautbildning och föräldrarollen

Bild
Parent helping child with education
Foto: Julia M Cameron/Pexels.com

I ett tredje forskningsspår inriktar vi oss på föräldrar till barn och ungdomar med ESSENCE, vilket görs i samverkan med kollegor på Enheten för barnneuropsykiatri (BNK). Vi studerar bland annat upplevelser och effekt av en gruppbaserad föräldrautbildning inriktad mot anpassningar i vardagen (vardagspedagogik) och mot samverkan mellan familj och förskola/skola i planering av pedagogiska strategier/anpassningar för barn med autism. Inom dessa viktiga områden finns stora kunskapsluckor att fylla.  

Planerad forskning  

Förutom att fortsätta och fördjupa den forskning som nämns ovan, hoppas vi bland annat ännu mer tydligt integrera utbildningssociologiska perspektiv i forskningen kring kopplingen mellan ESSENCE och skolgång. Vi hoppas specifikt kunna identifiera hur miljöfaktorer såsom föräldrars socioekonomiska status relaterar till skolgång och måluppfyllelse bland elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och symptom. Det långsiktiga målet är att bidra med kunskaper som kan hjälpa fler, och helst alla, att lyckas i skolan.  

Social inequality concept and gap between rich and poor man
Foto: Prazis Images/Shutterstcok.com

Referenser

Kadesjö, B., & Gillberg, C. (2001). The comorbidity of ADHD in the general population of Swedish school‐age children. Journal of Child Psychology and Psychiatry42(4), 487-492

Lindblad, I., Westerlund, J., Gillberg, C., & Fernell, E. (2018). Har alla barn i grundskolan förutsättningar att klara nya läroplanens krav?. Lakartidningen115, EY3L.

Andersson, G. W., Miniscalco, C., & Gillberg, C. (2014). Preschoolers assessed for autism: Parent and teacher experiences of the diagnostic process. Research in Developmental Disabilities35(12), 3392-3402.  

Thoutenhoofd, E. D., Söderlund, G., Westman Andersson, G., Berhanu, G., & Gerrbo, I. (2020). Utvärdering av kompetensutvecklingsinsatsen Specialpedagogik för lärande (SFL).

Westman Andersson, G., Miniscalco, C., Johansson, U., & Gillberg, C. (2013). Autism in toddlers: can observation in preschool yield the same information as autism assessment in a specialised clinic?. The Scientific World Journal2013

Åsberg, J., & Sandberg, A. D. (2010). Discourse comprehension intervention for high‐functioning students with autism spectrum disorders: preliminary findings from a school‐based study. Journal of Research in Special Educational Needs10(2), 91-98. 
 
Åsberg Johnels, J., Carlsson, E., Norbury, C., Gillberg, C., & Miniscalco, C. (2019). Current profiles and early predictors of reading skills in school-age children with autism spectrum disorders: A longitudinal, retrospective population study. Autism23(6), 1449-1459.