Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

West Sweden Asthma Study – klinisk epidemiologi kring astma och allergier

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projektägare
Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition, Krefting Research Centre

Finansiär
VBG Gruppen Herman Kreftings Stiftelse för astma- och allergiforskning, Hjärt-Lungfonden, Wallenbergstiftelsen, ALF VG-regionen, Vetenskapsrådet

Kort beskrivning

Astma och allergier tillhör de stora folkhälsosjukdomarna. Forskningsprojektet studerar förekomst och klinisk karakteristik av astma och allergi i ett befolkningsmaterial. West Sweden Asthma Study (WSAS) startade 2008 och innefattar såväl postala enkäter samt djupgående kliniska undersökningar och strukturerande intervjuer. I studien ingår flera olika grupper av deltagare som följs över tid. Särskilt fokus ligger just nu på studier av svår astma samt könshormoners inverkan på astma. Vi arbetar också med att koppla samman data som vi samlat in med data från olika register. Inom projektet har vi en egen forskningsklinik med särskilt utbildade forskningssjuksköterskor samt biomedicinska analytiker som varje år träffar hundratals deltagare i de många projekt som pågår på Krefting Research Centre.

Sedan West Sweden Asthma Study påbörjades har närmare hundra vetenskapliga artiklar publicerats. Vi har kunnat visa att användningen av astmamediciner femfaldigast sedan 90-talet men att följsamheten ofta är låg,  att många astmatiker inte har tillräcklig kontroll över sin sjukdom och att det skydd man får av allergier genom att växa upp på bondgård kvarstår hela livet. Läs mer om våra forskningsprojekt och se ett urval av våra publikationer nedan.

Huvudsakliga forskningsprojekt

Bakgrund

Astma tillsammans med allergiska sjukdomar tillhör vår tids stora folksjukdomar och utgör bland barn och vuxna upp till medelåldern den allra största sjukdomsgruppen. Man uppskattar att 300-400 miljoner människor världen över har astma. Förekomsten av astma har ökat avsevärt i stora delar av världen. För vårdens dimensionering är det viktigt att veta om förekomsten av stora folksjukdomar som astma förändras över tid. Ändrad miljöexponering och livstil kan vara av betydelse för incidens, progress av sjukdom, remission och relaps.

Målsättning

Det övergripande syftet studien är en epidemiologisk uppdatering av prevalens, incidens, remission och relaps av astma samt vilka faktorer som samvarierar med dessa. Både tvärsnittsdata och longitudinella data används från både postala enkätstudier och omfattande kliniska undersökningar.

Resultat

Studien påbörjades under 2008 och har genom åren resulterat i närmare 100 vetenskapliga artiklar. Många olika forskare från skiljda dicipliner har varit involverade.

Bland våra nyare resultat har vi kunnat visa att astmaprevalensen har ökat något 2008-2016 och ligger nu på drygt 11%, den största ökningen sågs i åldersgruppen 16-25 år. Även prevalensen av luftvägssymtom ökade i Västra Götaland under denna tidsperiod. Förekomsten av allergisk rinit var det vanligaste symtomet och det visade också på den största ökningen. Perliminära data visar att incidensen av astma ligger kvar på ca 2/1000/år och samvarierade med kvinnligt kön och förekomst av allergisk rinit.

Då publikationeerna är många föjer här en kort sammanfattning av vad vi tidigare visat:

Trots att en femfaldig ökning av användningen av astmamedicin har skett sedan tidigt 1990-tal, och att användningen av inhalationssteroider har ökat från 1,5 till 7,7% i befolkningen så har följsamheten till astmamedicinering visats vara låg. Det finns förbättringspotential i astmavården för att förbättra följsamheten generellt hos astmatiker och därigenom astmakontroll. Genom några få frågor i den postala enkäten från 2008 kunde en grupp astmatiker med multipla symptom trots astmamedicin-användning identifieras; dessa utgjorde 2% av befolkningen och 25% av alla astmatiker. Definitionen var associerad till kliniska tecken på svårare sjukdom och ej beroende av sämre följsamhet. Genom att definiera symptom tydande på svår astma och undersöka dessa fenotypiska tecken kunde vi visa att minst 1/3 av alla med astma har minst ett tecken på svår sjukdom och variationen är stor. Förekomsten av fenotypen med astma-KOL överlapp utgjorde 3% av befolkningen, och dessa har sämre lungfunktion och fler kliniska symptom än de med endast astma eller KOL. Rökning har en negativ påverkan på luftvägarna redan efter ett fåtal år, vilket är särskilt tydligt bland unga kvinnor som inte bara röker mer än unga män, de har även en tidigare rökdebut och en högre förekomst av bronkitiska symptom. I samarbete med OLIN-studierna har vi visat att användning av e-cigaretter är vanligast bland rökare, och de som använder både vanliga cigaretter och e-cigaretter har en högre förekomst av luftvägssymtom. Avseende rinit har vi kunnat visa att den skyddande effekten av att växa upp på lantgård på förekomsten av rinit, som tidigare visats i studier på barn, kvarstår under hela livet. När det gäller allergisk sensibilisering har särskilt pollensensibilisering ökat liksom multisensibilisering, där den senare samvarierar starkt med astma. Överkänslighet mot födoämnen visar en stigande trend bland vuxna, korrelationen med specifikt IgE, vilket skulle visa på allergi, är dock generellt låg. WSAS har många användningsområden och selekterade urval har ingått i mekanistiska studier  och slumpurvalet har fungerat som kontrollmaterial för studier av en svensk normalekvation för lungfunktion, skolios, esofagusatresi och samt svåra väsningar i barndomen.

Gruppmedlemmar som arbetar med projektet

Eivind Borna

Hannu Kankaanranta

Bo Lundbäck

Linda Ekerljung

Bakgrund

Begränsade data föreligger om förekomst och karaktärsdrag av svår astma i befolkningen. och vi behöver generera mer kunskap om förekomst, kliniska karakteristika och behandling samt vad det innebär att ha svår astma.  Svår astma utgörs av flera olika fenotyper och hur dessa bör behandlas är delvis oklart. Kunskap om utvecklingen i förekomst och svårighetsgrad av astma är av stor vikt för samhället. Studien ger ett unikt tillfälle att i befolkningsmaterial, kunskap som idag är begränsad. Svår astma leder till frekvent vårdsökande och står för större delen av de hälsoekonomiska kostnaderna för astma. För att kunna utveckla interventioner och minska sjukdomsbördan för personer med svår astma behövs ytterligare forskning som fokuserar på kliniska och hälsopsykologiska aspekter.

Målsättning

Studien fokuserar kring frågeställningar om svår astma i ett epidemiologiskt material. Särskilt fokus kommer att ligga på: prevalens och demografi av svår astma enligt aktuella definitioner; identifiering av påverkbara riskfaktorer; förekomst av ångest och depression samt dess påverkan på hälsorelaterad livskvalitet; samt kunskap kring hur personer med svår astma hanterar sin sjukdom samt vilket stöd de behöver för att nå behandlingsmålen.

Resultat

Preliminära data från vår kohort visar att förekomsten svår astma i befolkningen är 0,5-1 %. Dessa personer har mer symtom, en sämre lungfunktion och sämre astmakontroll än de med annan typ av astma, trots att de använder mer astmamediciner.

Gruppmedlemmar som arbetar med projektet

Lina Rönnebjerg

Hannu Kankaanranta

Bo Lundbäck

Linda Ekerljung

Bakgrund

En intressant könsrelaterad skillnad i astma har observerats i årtionden, där astma är vanligare hos pojkar än hos flickor under tidig barndom, men blir vanligare och svårare från puberteten och till vuxen ålder. Även om orsaken till dessa könsrelaterade skillnader inte förstås fullt ut, anses de kvinnliga könshormonerna till stor del spela en roll. Kvinnans liv kännetecknas av flera hormonella övergångspunkter - menark, menstruation, graviditet och klimakteriet - och var och en av dessa har kopplats till astma. Man har också hypotetiserat i att användningen av hormonella preventivmedel under åren då kvinnan kan bli gravid och hormonbehandlingar under klimakteriet spelar en roll för astma hos kvinnor. Även om flera studier har genomförts under de senaste fyra decennierna för att förstå de kvinnliga könshormonernas roll i patogenesen av astma råder det inte enighet i deras roll.

Målsättning

Inom West Sweden Asthma Study (WSAS) är vårt övergripande mål att definitivt klarlägga rollen för kvinnliga könsteroider i patogenesen och den klinisk manifestationen av astma hos kvinnor. När vi försöker besvara denna fråga omfattar våra undersökningar klinisk och genetisk epidemiologi. Därefter avser vi att att genomföra mekanistiska studier för att försöka avslöja de biologiska processer genom vilka könssteroider påverkar astma hos kvinnor.

Gruppmedlemmar som arbetar med projektet

Guo-Qiang Zhang

Hannu Kankaaranta

Bo Lundbäck

Bright Nwaru

Bakgrund

Fram till nu har framstegen inom forskningen visat att obstruktiva luftvägssjukdomar är heterogena tillstånd, både när det gäller deras kliniska manifestation och deras svårighetsgrad. Detta har resulterat i i att man nu aneer att optimal behandling av dessa sjukdomar kan uppnås när behandlingarna är individualiserade. Att uppnå en individuellt anpassad behandling kräver emellertid en klar förståelse för varje patients fenotypiska egenskaper. Fenotypning av sjukdomar kommer: (1) att bidra till bättre förståelse för den underliggande sjukdomens patogenes; och (2) ge ett kliniskt stöd för att uppnå individuell skräddarsydd behandling. Beräkningsmetoder som använder datorprogrammering på hög nivå har varit särskilt användbara för att upptäcka olika fenotyper av mänskliga sjukdomar.

Målsättning

I detta projekt, baserat på West Sweden Asthma Study (WSAS), och i samarbete med Obstruktiv Lungsjukdom I Norra Sverige (OLIN), använder vi nya beräkningsmetoder för att identifiera distinkta fenotyper av obstruktiva luftvägssjukdomar hos vuxna. Vi undersöker sedan effekterna av miljömässiga och genetiska faktorer på de härledda fenotyperna, liksom mönster i hälso-och sjukvårdskonsumtion och komorbiditetsmönster för de härledda fenotyperna.

Gruppmedlemmar som arbetar med projektet

Muwada Bashir

Rani Basna

Bo Lundbäck

Hannu Kankaaranta

Bright Nwaru

Bakgrund

Forskning i luftvägssjukdomar i nordiska länder har ofta gjorts i fragment. West Sweden Asthma Study (WSAS) och Obstruktiv Lungsjukdom I Norra Sverige (OLIN) representerar några av de största befolkningsrepresentativa longitudinella kohortstudierna i obstruktiva luftvägssjukdomar i Europa, med enorma mängder data över demografiska, kliniska och biologiska parametrar. Dessa uppgifter är nu kopplade till svenska nationella register, vilket ger möjlighet att genomföra viktiga undersökningar av obstruktiva luftvägssjukdomar

Målsättning

STELLAR syftar till att bygga en robust långsiktig multidisciplinär forskningsmiljö som utnyttjar de omfattande longitudinella data som genereras från WSAS och OLIN, med koppling till de svenska nationella registren, för att fungera som katalysator för nydanade epidemiologiska studier och öka kapaciteten för respiratorisk forskning i Sverige . Genom att utnyttja kohortregisterlänkade data skapar vi en plattform som (1) minimerar den fragmenterade karaktären av respiratorisk epidemiologisk forskning i Sverige och initierar forskning inriktat på samarbete vilket möjliggör sammankoppling av data mellan kohortera; (2) överbrygga klyftan mellan respiratoriska forskare och allmänheten och andra intressenter för att kontinuerlig föra patienter och allmänheten närmare den vetenskapliga forskningsverksamheten i Sverige; och (3) utveckla en innovativ plattform för kontinuerlig utbildning av nästa generations respiratoriska epidemiologiska forskare. Medan vi inledningsvis fokuserade på att föra samman WSAS och OLIN, är vårt övergripande mål att upprätta en landsomfattande plattform som samlar andra kohortregisterbundna studier i andningsforskning över hela Sverige.

Gruppmedlemmar som arbetar med projektet

Rani Basna

Linda Ekerljung

Bo Lundbäck

Hannu Kankaaranta

Bright Nwaru

Bakgrund

Histaminintolerans (HIT) rapporteras sedan flera decennier tillbaka, men trots detta är kunskapen kring bakgrund och behandling oklar, den exakta prevalensen är okänd men uppskattas till ca 1 %. HITs patofysiologi är oklar men tros vara icke-IgE medierad födoämnesöverkänslighet. Histamin och andra bioaktiva aminer finns i vissa livsmedel och vidare kan vissa födoämnen frisätta kroppseget histamin. Det finns ett relativt svagt vetenskapligt underlag för att överkänslighet delvis beror på nedsatt aktivitet av diaminoxidas (DAO), som är huvudenzym inblandat i histaminnedbrytningen. Det saknas kunskap om hur man kan kliniskt kan använda och utvärdera DAO hos patienterna. Laktosintolerans kännetecknas av helt eller delvis begränsad förmåga att bryta ned kolhydraten laktos som finns naturligt i mejeriprodukter som mjölk, fil, yoghurt, grädde. Senare års forskning har definierat laktos som kolhydrat med ökad fermentationsförmåga hos personer med funktionellt magtarmbesvär, så kallas IBS. Den mest definierade orsaken till överkänslighet mot gluteninnehållande spannmål  är celiaki. Celiaki borde diagnostiseras hos läkare genom att kontrollera antikroppar i blodet och i de flesta fall göra en tunntarmbiopsi. Det har diskuterats att diagnos utan biopsi kan ställas om hög koncentration av transglutaminas antikroppar föreligger .Med bakgrund av ett ökat spektrum med sjukdomar där gluteninnehållande livsmedel anses bidra till besvären är det fler och fler personer som väljer att äta gluten- och laktosfritt. Antalet som väljer bort gluten ur kosten i Nordiska länderna har man begränsad kunskap om.

Målsättning

Studien har som målsättning att bestämma normalintervallet för DAO, om det finns ett patologiskt referensområde samt identifiera faktorer som  kan påverka DAO-aktiviteten. Studien harstor klinisk betydelse då antalet frågeställningar och remisser kring misstänkt histaminöverkänslighet ökar inom vuxenallergologin och ute i samhället och på sociala medier. Kunskapen om denna överkänslighetsproblematik är dock mycket begränsad. Vidare har studien som målsättning att mäta förekomsten av själv- och läkardiagnosticerad gluten- och laktosintolerans i befolkningen, beskriva vilken symtombild de drabbade baserar sin självdiagnos på samt avgöra om det finns en koppling till andra födoämneskänsligheter och allergier?

Gruppmedlemmar som arbetar med projektet

Adina Weisheit

Bright Nwaru

Linda Ekerljung

Samarbete med Allergikliniken på Sahlgrenska sjukhuset överläkare Monica Arvidsson och dietist Jenny van Odjik

Utvalda publikationer

Utvalda publikationer

Deltagare

Hannu Kankaanranta – professor

Bo Lundbäck – senior professor

Linda Ekerljung - docent

Bright Nwaru – biträdande universitetslektor

Rani Basna – post doc, statistiker

Eivind Borna – specialistläkare lungmedicin, doktorand

Adina Weisheit – specialistläkare allergologi, doktorand

Lina Rönnebjerg – leg. sjuksköterska, doktorand

Gou-Qiang Zhang – läkare, doktorand

Muwada Bashir Awad Bashir – läkare, doktorand