Stadsodling som mötesplats i Göteborg, Budapest och Bukarest: Att bygga samarbetsförmåga för hållbarhet i skilda socio-ekonomiska kontexter
Kort beskrivning
Stadsodling blir allt populärare i städer världen över. Motiven varierar alltifrån en avkopplande fritidssyssla till nödvändig matförsörjning. Vilken roll stadsodling spelar bestäms bland annat av städers, och dess invånares, ekonomiska position, men hur stadsodling utvecklas påverkas också av politiska faktorer och lokala myndigheters åtgärder. Odling kan initieras och utvecklas nerifrån-och-upp, spontant och behovsdrivet, eller kan ingå i lokala beslutsfattares eller andra aktörers medvetna plan för en attraktiv livsmiljö, dvs mer uppifrån-och-ner initierat och styrt. Hur odlingsmöjligheter formas och trädgårdar och odlingsplatser designas påverkar vilka praktiker och sociala relationer som utvecklas.
Projektet undersöker hur olika former av odling i stadsmiljö bidrar till social och miljömässig hållbarhet, och vilka begränsningar som råder vad gäller att åstadkomma dessa saker. Studien bidrar även med kunskap om hur övergripande planering och design av trädgårdar, som gröna infrastrukturer och mötesplatser i staden, kan bidra till hållbarhet. Vårt specifika bidrag är en jämförande studie av städer som representerar olika positioner i det globala ekonomiska systemet och olika former av styrning av staden (Göteborg, Bukarest, Budapest), och därtill studerar vi olika trädgårdsprojekt inom dessa städer vilka inbegriper människor från olika sociala grupper och skikt. Vår forskningsstrategi bygger på en uppifrån- och-ner-logik som är anpassad till att fånga hur trädgårdspraktiker och processer kan, eller inte kan, bygga sociala relationer, kollektiv handlingsförmåga och kunskapsutbyte bland människor från olika sociala grupper och skikt. Samtidigt undersöks hur kontextuella faktorer inverkar på och begränsar hur de olika fallen utvecklas.
Forskningsfrågorna är:
1) Hur möjliggör sociala band som utvecklas genom odling ekologiska livsstilar och resiliens vad gäller matproduktion?
2) Hur bidrar stadsodling till social hållbarhet genom att erbjuda mötesplatser, delad kunskap och samarbetsförmåga över sociala gränser?
3) Hur påverkas de undersökta fallen av vidare sociala, ekonomiska och politiska faktorer och hur kan policy och design stärka stadsodlingens bidrag till hållbarhet?
Projektdeltagare: Kerstin Jacobsson (projektledare), Ioana Florea, Agnes Gagyi och Ylva Wallinder.