Stadsodling som mötesplats i Göteborg, Budapest och Bukarest: Att bygga samarbetsförmåga för hållbarhet i skilda socio-ekonomiska kontexter
Kort beskrivning
Stadsodling blir allt populärare i städer världen över. Motiven varierar alltifrån en avkopplande fritidssyssla till nödvändig matförsörjning. Vilken roll stadsodling spelar bestäms bland annat av städers, och dess invånares, ekonomiska position, men hur stadsodling utvecklas påverkas också av politiska faktorer och lokala myndigheters åtgärder. Odling kan initieras och utvecklas nerifrån-och-upp, spontant och behovsdrivet, eller kan ingå i lokala beslutsfattares eller andra aktörers medvetna plan för en attraktiv livsmiljö, dvs mer uppifrån-och-ner initierat och styrt. Hur odlingsmöjligheter formas och trädgårdar och odlingsplatser designas påverkar vilka praktiker och sociala relationer som utvecklas.
Projektet undersöker hur olika former av odling i stadsmiljö bidrar till social och miljömässig hållbarhet, och vilka begränsningar som råder vad gäller att åstadkomma dessa saker. Studien bidrar även med kunskap om hur övergripande planering och design av trädgårdar, som gröna infrastrukturer och mötesplatser i staden, kan bidra till hållbarhet. Vårt specifika bidrag är en jämförande studie av städer som representerar olika positioner i det globala ekonomiska systemet och olika former av styrning av staden (Göteborg, Bukarest, Budapest), och därtill studerar vi olika trädgårdsprojekt inom dessa städer vilka inbegriper människor från olika sociala grupper och skikt. Vår forskningsstrategi bygger på en uppifrån- och-ner-logik som är anpassad till att fånga hur trädgårdspraktiker och processer kan, eller inte kan, bygga sociala relationer, kollektiv handlingsförmåga och kunskapsutbyte bland människor från olika sociala grupper och skikt. Samtidigt undersöks hur kontextuella faktorer inverkar på och begränsar hur de olika fallen utvecklas.
Forskningsfrågorna är:
1) Hur möjliggör sociala band som utvecklas genom odling ekologiska livsstilar och resiliens vad gäller matproduktion?
2) Hur bidrar stadsodling till social hållbarhet genom att erbjuda mötesplatser, delad kunskap och samarbetsförmåga över sociala gränser?
3) Hur påverkas de undersökta fallen av vidare sociala, ekonomiska och politiska faktorer och hur kan policy och design stärka stadsodlingens bidrag till hållbarhet?
Projektdeltagare: Kerstin Jacobsson (projektledare), Ioana Florea, Agnes Gagyi och Ylva Wallinder.
PUBLIKATIONER
Editorship of special issue
Florea, I., Gagyi, A. & Jacobsson, K. Guest editors of special issue on ”Assembling social conditions of sustainability through urban gardening: policy, infrastructure and social relationships”, Environmental Sociology, nr 4 2025. [includes 7 articles]
Peer reveiw articles
Jehlicka, P. & K. Jacobsson (2021) The importance of recognizing difference: Rethinking Central and East European environmentalism, Political Geography, 87, https://doi.org/10.1016/j.polgeo.2021.102379
Wallinder, Y. (2024) Urban gardens as inclusive green living rooms? Gardening activities in Gothenburg, across and within social divides, Journal of Organizational Ethnography. Vol. 13 No. 3, 410-426. https://doi.org/10.1108/JOE-10-2023-0057
Florea, I. (2025) Commoning and just sustainability across time, space and class: Lessons from terminated urban gardening projects in Bucharest, Environmental Sociology, 1-11. https://doi.org/10.1080/23251042.2025.2454037
Gagyi, A. (2025) “Planting flowers into potholes”: Urban community gardens as symptoms of institutional shortfall?. Local Environment, https://doi.org/10.1080/13549839.2025.2533144.
Gagyi, A., & Vigvári, A. (2025) Limits and openings for peri-urban gardening in the context of post-socialist extended urbanization: a case from Budapest. Environmental Sociology, 1-11. https://doi.org/10.1080/23251042.2025.2465097
Oreskovic, N. & K. Jacobsson (2025) Postapocalyptic community gardening: cultivating the gray zone between autonomy and co-optation, Environmental Sociology, DOI: 10.1080/23251042.2025.2491996.
Florea, I., Gagyi, A. & Jacobsson, K. (forthcoming 2025) Assembling social conditions of sustainability through urban gardening: policy, infrastructure and social relationships, Environmental Sociology, nr 4.
Wallinder, Y. & Langa, M. (2025) From communal urban gardens to profitable businesses: green rationalization in Swedish local sustainability policy, Environmental Sociology. https://doi.org/10.1080/23251042.2025.2524910
Book chapters
Florea, I. (forthcoming in November 2025) The political ecology of collective urban gardening – transmutations across space, time and class. In Hope, J., Apostolopoulou, E. & Collins, A. (eds.) The New Routledge Handbook on Political Ecology. Routledge.
Popular publications
Florea, I. (ed.) (2025) Grădinăritul în București [Gardening in Bucharest (popular publication)]. Quantic Association.
In process
Jacobsson, K & Wallinder, Y (submitted for review) Enacting Tacit Agreements: Conditions for Organizational Harmony and Rhythm in Urban Gardening Associations.
Jacobsson, K. & Wallinder, Y. Stadsodling och social kontroll (English translation: Urban gardening and social control). Submitted as a book-chapter for an anthology on Gardening, power and sensemaking (in Swedish “Odling, makt och mening”), edited by Katarina Girtli-Nygren and Emelie Pilflod-Larsson, Mid Sweden University.
Wallinder, Y. (submitted for review) Commodification of urban greening projects: urban gardening in Gothenburg as a co-operative practice or a risky and individualised career opportunity.