Möt CCHS-forskaren Håkan Karlsson, arkeolog

Möt Håkan Karlsson, CCHS-forskare

Håkan, kan du berätta lite om ditt engagemang i Centrum för kritiska kulturarvsstudier?
– Jag har varit engagerad i olika kulturarvsrelaterade initiativ på GU sedan 2010. Först i det som då kallades Globalklustret när när Critical Heritage Studies (då CHS) var en tvärfakultativ forskningssatsning. Sedan omvandlades Globalkluster till Making Global Heritage Futures (MGHF) inom CCHS när satsningen blev en av de sex UGOT Challenge-centren vid GU. Jag har varit med och drivit klustret tillsammans med Anna Bohlin, Staffan Appelgren från Globala Studier och Rodney Harrison från UCL under de åren centret var ett partnerskap med UCL.

Vilka teman är ditt fokus?
– Centrala teman för den forskning jag bedriver är: Kuba, ting, materialitet, samtidsarkeologi, mångvetenskap, minne, återbruk, kulturarvsprocesser, historia och kulturarv som samtidspolitik.

Vad ger det dig som forskare att vara del av centrumbildningen?
–  Det ger mig, och har genom åren gett mig, kontakter med lärare och forskare från olika discipliner på GU som har liknande intressen som mig. Många gånger bedrivs likartad forskning inom olika discipliner och på olika fakulteter, även om de specifika utgångspunkterna kan skilja sig åt. Centrumbildningen har bidragit, och bidrar fortsatt till, att utgöra en konstruktiv plattform för utbyte av tankar om kulturarv och dess olika dimensioner och roller i samtiden både i nationella och internationella sammanhang. Detta samtidigt som den på ett konkret och fruktbart sätt knyter samman konkreta forsknings- och projektidéer.

Vilken forskning bedriver du för närvarande?
– Jag arbetar jag primärt med tre projekt som alla är relaterade till Kuba.

Pågående projekt

Projektet Världskris underifrån. De materiella och immateriella lämningarna efter Kubakrisen (1962).

Avsikten med projektet, som bedrivs som ett samarbete mellan svenska arkeologer och kubanska arkeologer, antropologer och historiker sedan 2005, är att beforska materiella och immateriella lämningar från den så kallade Kubakrisen, och de sovjetiska kärnvapeninstallationerna, på den kubanska landsbygden. Genom att beforska dessa rester, i form av fysiska lämningar och muntliga berättelser syftar projektet till att komplettera och utmana den stora berättelsen om krisen med småskaliga och vardagliga berättelser underifrån. Projektet undersöker även återbruket av de materiella lämningar i de byar och den landsbygd som omger de före detta baserna, samt hur lokala museer och andra intressenter avser att använda detta kulturarv för satsningar inom utbildning och turism.

Projektet Svenskarna i Bayate, Kuba. Ett stycke bortglömd emigrationshistorik (1905-1925).

Avsikten med projektet, som bedrivs i samarbete med kubanska arkeologer, historiker, antropologer och botaniker sedan 2019 är att beforska de materiella och immateriella lämningarna efter den omfattande svenska jordbrukskoloni som var belägen i Bayate på östra Kuba under perioden 1905-1925. Genom att beforska dessa rester, i form av fysiska lämningar och muntliga berättelser, kan projektet komplettera kunskapen om den svenska emigrationshistoriken samtidigt som det utforskar de sociala och materiella aspekterna av vardagen i den svenska kolonin i Bayate, och studera hur tvärkulturella interaktioner med det kubanska samhället påverkade identitetskonstruktionerna bland kolonisterna och ledde antingen till social och materiell kontinuitet eller förändring som reflekterades och förhandlades genom den materiella kultur som användes i vardagen. 

Projektet Kubanska erfarenheter. USA:s kubapolitik sedan revolutionen 1959 från ett kubanskt perspektiv.

Avsikten med projektet som bedrivs tillsammans med kubanska historiker sedan 2019 är att beforska USA:s kubapolitik, såsom denna gestaltat sig under mer än sex decennier, med utgångspunkt tagen i de kubanska erfarenheterna av denna politik. Projekt syftar till att diskutera de olika amerikanska förvaltningarnas policyer och presentera ett antal engelsk- och spanskspråkiga böcker på temat som är grundade i både amerikanskt såväl som kubanskt källmaterial. Detta samtidigt som dessa böcker närmar sig temat från ett kubanskt perspektiv, eftersom de kubanska erfarenheterna av denna politik fortfarande är ett underbeforskat fält.

Ledamot i CCHS exekutiva grupp

Håkan Karlsson är en av ledamöterna i CCHS exekutiva grupp som är rådgivande till CCHS ledning och fungerar som en brygga mellan forskare vid fakulteterna och centret.

Intervju av: Jenny Högström Berntson