Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Illustration barn, unga vuxna
Foto: Rebecca Elfast
Länkstig

MoS - Mobbning och Skola

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projekttid
2000 - pågående
Projektägare
Psykologiska institutionen

Finansiär
Forte (flera anslag) och Brottsofferfonden (flera anslag).

Kort beskrivning

Fokus i forskningsprojektet MoS är mobbning och kroppsuppfattning. Mobbning är en kränkande handling, något som tyvärr de flesta unga är med om under sin skoltid, antingen som offer, förövare eller som vittnen. Kroppsuppfattning är de upplevelser, känslor, attityder och beteenden som människor har i förhållandetill sin kropp. MoS startades år 2000 med 960 elever som då gick i fjärde klass. Sedan dess har de deltagit när de var 13, 16, 18, 21, 24 och 27 år gamla. Vi har också genomfört tre intervjuuppföljningar med mindre grupper av deltagare. De som genomfördes när var deltagarna var 14 respektive 25 år fokuserade på kroppsuppfattning och den senaste när de var 29 år fokuserade på långtidskonsekvenser av mobbning. Projektet är unikt på så sätt att det följt unga människors utveckling avseende centrala områden under lång tid.

Resultaten från MoS-projektet har publicerats i många vetenskapliga artiklar och ett flertal avhandlingar. Nedan följer kortfattade beskrivningar av några av de resultat som projektet har genererat.

Mobbning 

När det gäller mobbning var det redan vid 10 års ålder tolv procent av deltagarna som rapporterade att de blev mobbade. Vid 13 år var det tyvärr ännu fler, sexton procent, och vid 16 år sjönk detta antal till att det var tre procent som uppgav att de blev mobbade. Ungefär lika många pojkar som flickor mobbades.

Vid både 13 och 16 års ålder tillfrågades deltagarna om sina tankar om vad som bör göras för att få slut på mobbning i skolan. Det vanligaste förslaget var att lärarna skulle ingripa mer i mobbningssituationer och ha samtal med de inblandade. Många av deltagarna skrev att de tyvärr inte fått den hjälp av lärare som de hade velat. Denna kunskap är viktig för att förstå att lärare behöver bättre kunskap om hur de ska gå tillväga för att hjälpa de som mobbas och mår dåligt.

Vid 18 år frågade vi de deltagare som mobbats under sin skoltid vad det egentligen var som gjorde att mobbningen upphörde (om den hade upphört). Det vanligaste svaret var att skolpersonal hade hjälpt till att avsluta mobbningen, även om detta svar bara gavs av en fjärdedel av dem som hade mobbats. Nästan lika vanligt var att mobbningen hade upphört i samband med ett stadie-byte (t.ex. mellan låg- och mellanstadiet, eller mellan- och högstadiet) då klasstrukturen hade ändrats. Väldigt få av de som mobbats skrev att klasskompisarna hade hjälpt till att stoppa mobbningen.

Utifrån svaren från deltagarna kan vi förstå att det fortfarande finns mycket kvar att göra för att motverka mobbningen i skolan. Lärare bör t.ex. få ökade kunskaper för att ta itu med mobbningssituationer. Dessutom bör man arbeta aktivt med att förändra gruppstrukturer i klassen för att förhindra att vissa elever ständigt lämnas utanför. Resultaten från den senaste enkäten (från, 2018) kommer dessutom att bidra med viktig kunskap kring långtidskonsekvenserna av mobbning.

Tankar om kropp och utseende

Vad gäller deltagarnas tankar kring den egna kroppen och utseendet var det tyvärr redan vid 10 års ålder ungefär en tredjedel som var missnöjda med kroppen. Framför allt ansåg många att de var för tjocka. Men det var endast en tredjedel av de som tyckte att de var för tjocka som faktiskt var överviktiga. Vi såg också vid 10 års ålder att flickorna redan då var mer missnöjda med sin kropp och sitt utseende än pojkarna, ett mönster som sedan har varit genomgående i projektet.

Vid uppföljningen vid 13 år hade deltagarna (både flickor och pojkar) blivit mer negativa till sina kroppar och utseenden än vid 10 år. Vid 16, 18, 21 och 24 års ålder hade denna syn på kroppen hållit sig relativt konstant. Utifrån resultaten i MoS verkar det vara de individer som har tagit till sig utseendeidealen i samhället som är mest missnöjda med sin kropp. Personer som har blivit mobbade är även mer missnöjda med sin kropp än individer som inte har blivit det. En av studierna visade till och med att utsatthet för mobbning vid 10 års ålder predicerar mer negativ kroppsuppfattning vid 18 års ålder, vilket i sin tur predicerar mer ätstörningsproblematik vid 24 års ålder.

Vi har också försökt förstå vad som utmärker de som är positiva till sin kropp och sitt utseende. Ett viktigt resultat där är att dessa personer verkar bry sig mer om vad kroppen faktiskt kan göra (till exempel springa, dansa, spela fotboll) än hur den ser ut. De flesta deltagarna med positiv kroppsuppfattning var fysiskt aktiva i sin vardag och tränade för att de tyckte det var roligt och inte i huvudsak av utseendeskäl.

För några år sedan gjorde vi en tvärkulturell jämförelse mellan hur svenska män (i MoS) tänker om kropp och utseende i jämförelse med män i USA, Australien, och Storbritannien. Vi fann att svenska män var mindre benägna att vilja bli muskulösa än männen i de andra tre länderna. Svenska män var däremot lika benägna som männen i de andra länderna att sträva efter en fysiskt vältränad kropp.

Eftersom vi följt deltagarna under lång tid har vi haft möjlighet att öka kunskapen om hur kroppsuppfattning och mobbning utvecklas över tid. Dessa resultat är till stor hjälp när det kommer till att motivera och utforma insatser för att hjälpa unga idag.

Publikationer

Forskare

Projektansvarig
Ann Frisén

Medverkande forskare
Sofia Berne

Johan Lidberg

Kristina Holmqvist Gattario

Johanna Kling

Mer Information

Projektet genomförs i forskargruppen The Gothenburg group for Research In Developmental psychology (GRID) vid Psykologiska institutionen.