Hoppa till huvudinnehåll
Bild
äng, ljus, löparskor
Länkstig

Livsstilsverktyget

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projektägare
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Kort beskrivning

Vi har utvecklat en ny forskningsbaserad metod för att nå hälsa och förebygga och hantera livsstilssjukdomar. Metoden har gjorts brett tillgänglig via det digitala Livsstilsverktyget (livsstilsverktyget.se).

Metod

Verktyget bygger på en ny metod där information om hälsa och levnadsvanor kombineras med reflekterande frågor för att hjälpa människor att sätta hälsoråd i ett större perspektiv, bli mer medvetna om sina vanor och utforska vilka råd som passar i den egna vardagen. Metoden har utvecklats på ett systematiskt sätt genom undersökningar av hur biologiska och psykologiska faktorer samspelar över tid.

Metoden har implementerats i ett digitalt verktyg för att möjliggöra bred tillgänglighet. Verktyget har utvecklats och förfinats i nära samverkan med patienter, som gett synpunkter på innehåll och upplägg. Dessa synpunkter har betonat vikten av att sätta hälsofrågor i ett större sammanhang och att beröra långt fler ämnen än enbart kost och motion. 

Resultat

Verktyget har utvärderats i en forskningsstudie med personer med typ 2-diabetes från 2016. Denna studie har visat att de som använder verktyget regelbundet får bättre blodsocker, blodtryck och insulinkänslighet, lägre vikt och fettmassa samt ökad muskelmassa. Till skillnad från resultaten från de flesta livsstilsstudier, som klingar av efter 6 månader, blir effekterna starkare ju längre tiden går under de i genomsnitt 730 dagarna som deltagarna följdes. 

Verktyget är kostnadsfritt och en hälsoekonomisk analys har visat att verktyget skulle spara stora vårdkostnader genom förbättrad kontroll av riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom om det gjordes brett tillgängligt. 

Utifrån dessa data expanderar vi nu studien och gör den öppen för alla i Sverige över 35 år (även de som inte har typ 2-diabetes). Syftet med denna andra fas av forskningen är att undersöka i vilken grad verktyget förebygger ohälsa. Deltagarna fördelas slumpmässigt mellan en kontrollgrupp och en grupp som får tillgång till verktyget. Under tre år analyserar vi utvecklingen av livsstilssjukdomar hos de som använder verktyget jämfört med kontrollgruppen för att undersöka om det är någon skillnad mellan grupperna. Antalet nyinsjuknade fall kan på det sättet jämföras mellan de som använder verktyget och kontrollgruppen. Studiehypotesen är att antalet fall kommer att vara lägre hos de som använt verktyget jämfört med kontrollgruppen. Studiens resultat kan komma att ligga till grund för framtida rekommendationer om att använda verktyget i folkhälsoarbetet.  

Samverkan

Vi samverkar med:

  • University of Oxford (analys av digitala verktyg) 
  • Västra Götalandsregionen (samverkan med sjukvården) 
  • Region Skåne (samverkan med sjukvården) 
  • Research Institutes of Sweden (AI-baserad semantisk analys av användandet av verktyget) 
  • Institutes for health economics, Sweden (hälsoekonomiska analyser av verktyget).

Forskningsledare

Anders Rosengren
Professor
Sektionen för fysiologi