ELSA - Strukturerat språkstöd i förskolan - Early Educational Language Support Activities
Kort beskrivning
I detta praktiknära forskningsprojekt används modellen, Early Educational Language Support Activities (ELSA), för forskningsbaserade språkstödjande aktiviteter i förskolan.
Syftet med projektet är att i samverkan med personal implementera ett språkstödjande arbetssätt, samt utvärdera hur strukturerat språkstöd kan påverka barnens lärande och språkutveckling.
ELSA-modellen prövas i samverkan med förskolepersonal i två kommuner för ökad medvetenhet avseende barnens språkutveckling och lärande. Ett projekt inriktat såväl mot kollegial samverkan som mot förskolans språkstimulerande arbete. Inriktningen mot professionsutveckling ger stor potential till skolutveckling. Välförankrat i teori, metod och samverkan.
Medverkande forskare är Ann Nordberg och Karin Rönnerman.
I detta praktiknära forskningsprojekt används modellen, Early Educational Language Support Activities (ELSA), för forskningsbaserade språkstödjande aktiviteter i förskolan. Syftet är att undersöka hur professionellt lärande utvecklas i kollegial samverkan, samt hur en metod med strukturerat språkstöd kan påverka barnens lärande och språkutveckling. Utgångspunkt är likvärdighet där alla barn inkluderas, oavsett språklig förmåga eller tid för exponering av svenska språket. ELSA-modellen prövas i samverkan med förskolepersonal i två kommuner för ökad medvetenhet avseende barnens språkutveckling och lärande. Kollegiala möten organiseras i syfte att stimulera professionellt lärande. Barnens språkliga förmågor kartläggs före och efter implementering av personalens strukturerade språkstöd, för ökad kompetens om språkutveckling och för att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd vid språksvårigheter. Projektet inramas av aktionsforskning, där ett första steg är att identifiera en situation där språkstöd behöver utvecklas. Området observeras utifrån förekomst av pedagogernas språkstödjande handlingar som diskuteras i kollegiala samtal. Personalen beslutar därefter vilka förändrade handlingar som iscensätts i en kommande aktion och som observeras och reflekteras över.
Ett vetenskapligt utprövat observationsverktyg används initialt för att undersöka personalens existerande språkhandlingar och i efterhand upptäcka eventuell förändring. Studien söker svar på vilka språkhandlingar förskolepersonal identifierar som angelägna att utveckla, hur kollegiala samtal kan bidra till lärande och vad som möjliggör och begränsar dessa samtal.
Alla barn behöver en god grund för läs- och skrivutveckling, en likvärdighetsaspekt framhävd i både läroplan och lagstadgad barnkonvention. Förskolans pedagoger behöver därför vetenskapligt grundade verktyg för att stötta alla barns tidiga språkutveckling för att ge förutsättningar för ökad måluppfyllelse.
Publikationer
Nordberg, A. (2021). Support of language and communication in the ‘Tambour situation’ in Swedish preschools. Early Child Development and Care, 191(5), 699–712. https://doi.org/10.1080/03004430.2019.1645134
Nordberg, A. (2022). Aspects of teachers’ language and communication support in Swedish preschools after a second phase of implementation. Early Child Development and Care, 192(7), 1108–1118. https://doi.org/10.1080/03004430.2020.1841181
Rönnerman, K. & Nordberg, A. (2022). Språkstöd i förskolan genom aktionsforskning. ELSA-modellen i praktiken. Lärarförlaget.
Rönnerman, K., & Nordberg, A. (2024). ELSA-modellen för språkstöd i förskolan genom aktionsforskning i samverkan mellan flera parter. I Nordberg, A. & Olsson, E. Att utveckla hållbara samverkansmodeller för praktiknära forskning. RIPS-rapporter Nr. 22, 35-51.
Rönnerman, K., & Nordberg, A. (2024). Circle time in preschool as a practice for developing language support between teachers and children using the structured ELSA model. Educational Action Research. https://doi.org/10.1080/09650792.2024.2421959
