Sidans innehåll

Effekter av gruppdiskussioner i matematik och naturvetenskap

Forskningsprojekt

Pågående forskning

Projekttid

2021 - pågående

Projektägare

Institutionen för didaktik och pedagogisk profession

Finansiär

Skolforskningsinstitutet

Område

Utbildning &

lärande

Ämne

Lärande

Ämnesdidaktik

Kort beskrivning

Projektet heter "Effekter av undervisning med innehållsligt och teoretiskt designad gruppdiskussion i matematik och naturvetenskap". I projektet utvecklar vi och jämför effekterna av två olika 120-minuters undervisningsupplägg i årskurs 6. Det görs dels inom området negativa tal, dels för begreppet materia. Det ena undervisningsupplägget innebär att genomgångar i helklass varvas med enskilt arbete för eleverna. Det andra innebär att gruppdiskussioner varvas med helklassdiskussioner där de senare utgår från de olika gruppernas resonemang.

Gruppdiskussioner är ett vanligt arbetssätt inom matematik och naturvetenskap. Tidigare forskningsstudier har dock främst fokuserat på hur gruppdiskussioner kan bidra till att utveckla elevers sociala förmågor, såsom delaktighet och samarbetsförmåga. I detta projekt undersöker vi hur deltagande i gruppdiskussioner påverkar elevers innehållsliga lärande.

Syfte

Projektets syfte är att studera på vilket sätt, och i vilken utsträckning, ett undervisningsupplägg där gruppdiskussioner varvas med helklassdiskussioner bidrar till att utveckla elevers lärande av ett specifikt innehåll. Ger denna typ av undervisning några lärandemässiga fördelar jämfört med när eleverna undervisas via en kombination av genomgångar och enskilt arbete?

Genomförande

Projektet genomförs i två faser. I den första fasen, läsåret 2021-2022, utvecklas de olika undervisningsuppläggen i samarbete mellan forskarna och två olika lärarlag. Resultat från tidigare forskningsstudier om negativa tal och materia utgör utgångspunkt. Utvecklingen sker därefter i en process om fyra-fem cykler där varje cykel innebär att planera, genomföra, analysera och revidera de olika uppläggen. I denna process utvecklas och prövas även tester som används för att mäta elevernas kunskapsutveckling.

I den andra fasen, läsåret 2022-2023, jämförs de olika undervisningsuppläggen med en mer experimentell ansats. Eleverna fördelas då slumpmässigt till ett av de två undervisningsuppläggen och de undervisas inte av sin ordinarie lärare.

Totalt deltar cirka 500 elever i projektet. Resultatet baseras dels på kvalitativa data i form av lektionsobservationer, videoinspelade lektioner och elevintervjuer, dels på kvantitativa data i form av elevernas testresultat.