
Mer om programmet Evidensbasering: praktik, teori, kontext
På denna sida hittar du mer detaljer om utbildningen utöver det som finns beskrivet på programsidan under Hitta utbildning. I menyn längre ner på sidan kan du klicka för att se detaljerad beskrivning av de alternativa studietakterna.
Länk till utbildningens programsida. Där finns all grundinformation samt länk till utbildningsplanen.
Instruktioner för ansökan
Du som skickar in antagningsprov får förtur i urvalet. Denna förtursmodell gäller även samtliga fristående kurser i evidensbasering.
Urvalet för samtliga studiegångar (samt fristående kurser) sker utifrån skriftligt antagningsprov som visar på förmåga att uttrycka sig i skrift, analysera texter och reflektera utifrån begrepp.
Instruktioner för hur antagningsprov genomförs skickas ut till behöriga studenter i mitten av maj inför höstterminen och i början på november inför vårterminen. Genomfört prov ska sedan skickas till evidensbasering@gu.se senast 1 juni (inför höstterminen) respektive 15 november (inför vårterminen).
OBS: se till att du får en bekräftelse på mottaget mejl när du skickat in ditt antagningsprov. Kontrollera skräpposten. Om du inte fått en bekräftelse skicka in ditt dokument på nytt.
OBS: Du ansöker via antagning.se, Universitets- och högskolerådets sökportal.
Mer om programmet
Med en examen eller en fristående kurs i evidensbasering får du förutsättningar för att bli en nyckelspelare i tvärprofessionella organisationer. Du får också möjlighet att på allvar förstå och granska kunskapens roll i samhällsutvecklingen
Programmet är en mötesplats för olika professioner och kunskapssyner. Här möts blanda annat humaniora, naturvetenskap, medicin, psykologi, samhällsvetenskap och utbildningsvetenskap. Studenter och lärare kommer från olika delar av universitetet, från myndigheter och verksamheter inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, utbildningsområdet men också från andra kunskapsintensiva sektorer i samhälle och näringsliv.
Vi arbetar med både tekniker och kritiska perspektiv, både direkt praktisk tillämpning och reflektion kring filosofi, etik och politik. Denna kombination gör utbildningen unik och utmanande. Vi lär oss olika sätt att säkerställa kunskap utifrån de förutsättningar som gäller inom respektive område. Men också att förstå hur vissa problemformuleringar och lösningsmodeller har uppstått och blivit dominerande. Det handlar om att ta reda på vad som är bästa tillgängliga kunskap för en viss problematik och förstå vad som står på spel för alla inblandade. Ibland är det viktigaste och svåraste att säkerställa vad vi inte vet – och att hantera den kunskapsbristen konstruktivt i verksamheten.
Arbetsområden
För redan yrkesverksamma har programmet och dess kurser inneburit ökade möjligheter att ta sig an arbete med ledning och utveckling. I filmen berättar Pernilla Nylén, processledare inom Göteborgs Stad, om vad utbildningen betytt för henne.
För studenter med humanistisk eller samhällsvetenskaplig bakgrund ger utbildningen en ingång i en mängd yrkesroller som utredare, projektledare, analytiker eller beslutsfattare. Morgondagens ledarskap kommer att vara kunskapsbaserat och kräva samordning av olika yrkesgruppers kunskaper och synsätt. Med det här programmet får du en plattform för att förstå och ta dig an de utmaningar som finns i tvärprofessionella verksamheter och kunskapsbaserat beslutsfattande. Utbildningen har skapats i samråd med landsting, kommun och statliga myndigheter på evidensområdet, som i ökande utsträckning efterfrågar kompetens om evidensbasering och kunskapsstyrning.
Du lär dig att själv söka upp bästa tillgängliga kunskap, sovra och sammanställa den för att sedan genomföra förändringar i verksamheten. Med en examen i evidensbasering kan du leda förändringsarbete utifrån ny kunskap i form av evidens, externa utvärderingar eller internt lärande. Du lär dig också att reflektera över styrkan och svagheter i olika metoder och de etiska dilemman som uppstår med nya kunskaper – eller brist på kunskap.
Olika studietakter
Programmet kan läsas på tredjedelsfart, halvfart eller på helfart. Eller som fristående kurser. Läsning på tredjedelsfart ger en magisterexamen efter tre år. Därefter kan en masterexamen tas på hel- eller halvfart. Halvfart ger en magisterexamen efter två år och en masterexamen efter fyra år. Helfart ger en magisterexamen efter ett år och en masterexamen efter två år.
För magisterexamen krävs 60 hp av programmets kurser inklusive magisteruppsats om 15 hp. Det innebär ett år på helfart, två år på halvfart eller tre år på tredjedelsfart.
För masterexamen krävs 120 hp av programmets kurser inklusive uppsatsarbeten om totalt 30 hp. Det innebär två år på helfart eller fyra år på halvfart. Det går att öka respektive minska studietakten under programmets gång med viss framförhållning. Inga valbara kurser ingår i examenskraven. När innehållet på någon av programmets kurser har inhämtats på andra kurser kan tillgodoräknande göras.
Undervisningens upplägg
Studierna är krävande, men kan i stora stycken bedrivas individuellt och självständigt, med undantag för ett antal obligatoriska seminarier.
Undervisningen bedrivs helt på distans och består av tre delar:
a) digitalt material såsom texter och filmer på programmets sidor i lärplattformen Canvas,
b) seminarier som ges via Zoom varje eller varannan vecka för att stödja studenten,
c) arbete med inlämningsuppgifter.
På tredjedelsfart är det cirka 10 inlämningsuppgifter och på halvfart cirka 20 inlämningsuppgifter. Inlämningsdagar är flexibla för att möjliggöra samordning av studier och yrkesliv. Upplägget är mycket uppskattat av studenterna.
Seminarierna på tredjedels- och halvfart ges på dagtid och under första programåret nästan alltid på torsdagsförmiddagar 1,5–3,5 timmar, via Zoom. Seminarierna är i allmänhet frivilliga men för studenter på tredjedelsfart är två-tre seminarier per termin obligatoriska och för halvfartsstudier är fem-sex seminarier obligatoriska.
För helfartsstudenter är även tisdagar vanliga undervisningsdagar och där är det cirka tjugo obligatoriska seminarier, också via Zoom. De obligatoriska seminarierna ges vid flera olika tillfällen för att underlätta samordning med studenters andra arbetsåtaganden.
Observera att förutom schemalagda undervisningsdagar tillkommer studietid för inläsning av litteratur och genomförande av studieuppgifter både i grupp och individuellt.
För scheman, kursupplägg och kurslitteratur: sök på respektive kursbeteckning på canvas.gu.se.
I denna meny finns detaljerad beskrivning av vilka kurser som ges respektive termin på kvarts-, halv- och helfartsvarianterna samt om våra fristående kurser.
Observera att det vid behov och efter samråd med programansvarig ofta är möjligt att förändra studietakten till halv- eller kvartsfart.
Magisterexamen på ett år
Termin 1:
VT2110 Evidens i praktiken: Kritisk granskning av vetenskaplig litteratur, 15 hp
VT2120: Perspektiv på evidens: att göra verkligheten mätbar, 15 hp
Termin 2:
VT2111 Evidens i praktiken: Sammanställning av evidens i översikter och riktlinjer, 15 hp
EV2130 Magisterexamensarbete i evidensbasering, 15 hp
Masterexamen på två år
Termin 1:
VT2110 Evidens i praktiken: Kritisk granskning av vetenskaplig litteratur, 15 hp
VT2120 Perspektiv på evidens: att göra verkligheten mätbar, 15 hp
Termin 2:
VT2111 Evidens i praktiken: Sammanställning av evidens i översikter och riktlinjer, 15 hp
VT2121 Perspektiv på evidens: syntetisering och prioritering, 15 hp
Termin 3:
EV2113 Evidens i praktiken: förändring av verksamheter utifrån evidens, 15 hp
EV2124 Perspektiv på evidens: samverkan och standardisering 15 hp
Termin 4:
(magisterexamen på två år och masterexamen på fyra år)
Observera att det vid behov och efter samråd med programansvarig i allmänhet är möjligt att förändra studietakten till helfart eller kvartsfart inför terminsstart.
Termin 1:
VT2110. Evidens i praktiken: Kritisk granskning av vetenskaplig litteratur, 15 hp
Termin 2:
VT2111 Evidens i praktiken: sammanställning av evidens i översikter och riktlinjer, 15 hp
Termin 3:
EV2113 Evidens i praktiken: förändring av verksamheter utifrån evidens, 15 hp
Termin 4:
EV2130. Magisterexamensarbete i evidensbasering, 15 hp
Här kan programmet avslutas med magisterexamen eller fortsättas till masterexamen.
Termin 5:
VT2120. Perspektiv på evidens: att göra verkligheten mätbar, 15 hp
Termin 6:
VT2121. Perspektiv på evidens: syntetisering och prioritering, 15 hp
Termin 7:
EV2123. Perspektiv på evidens: kunskap i organisationer, 15 hp
Termin 8:
EV2315 eller EV2330. Masterexamensarbete i evidensbasering, 15 hp eller 30 hp
Studiegång på tredjedelsfart under första två åren (magisterexamen på tre år)
Observera att det vid behov och efter samråd med programansvarig är möjligt att öka studietakten till halv- eller helfart vid vissa tillfällen, speciellt efter termin 4 för snabbare genomförande av magister- eller masterexamen.
Termin 1:
EV2210 Introduktion till evidensbasering: kvantitativa metoder 7,5 hp (ej 6,5 hp)
Termin 2:
EV2104. Fortsättning i evidensbasering: sammanställning av kvantitativa studier, 7,5 hp
Termin 3:
EV2220 Introduktion till evidensbasering: kvalitativa metoder 7,5 hp (ej 6,5 hp)
Termin 4:
Termin 5:
(Ökning till halvfart för magister på 3 år)
EV2113 Evidens i praktiken: förändring av verksamheter utifrån evidens, 15 hp
Termin 6:
EV2130 Magisterexamensarbete i evidensbasering, 15 hp
Termin 7-10:
För vidare studier till masterexamen läses de sista terminerna på halvfart eller helfart. Det gäller de tre kurserna i Perspektiv på evidens, det vill säga VT2120, VT2121 och EV2123 samt masteruppsatskurserna EV2315 eller EV2330.
Många av programmets kurser kan läsas som fristående kurser utifrån behov, inriktning och förkunskaper. Du kan fokusera på sammanställning av ny kunskap, verksamhetsförbättring eller kunskapens historiska och sociala betydelse.
Fristående kurser söks via antagning.se senast 15 april för höstterminens kurser och senast 15 oktober för vårterminens kurser. Vissa kurser öppnar för sen anmälan om det finns platser kvar. Även detta anges på antagning.se
OBS: Anmälan till program och kurser öppnar för ansökan en månad före sista anmälningsdag.
Kurserna är uppdelade i en progression från magister till master. Masterkurserna är mer teoretiska och kräver ett visst antal magisterkurser. För kursplaner sök upp kursen på universitetets webbsida för kursplaner. För schema och kurslitteratur för tidigare kurstillfälle eller ibland också nästa kurstillfälle, sök kursen på canvas.gu.se.
Höstterminer Magisternivå
Ett huvudsakligt studieområde gäller de viktigaste vetenskapliga metoderna för skapande av evidens. Det kan studeras som en samlad 15 hp-kurs (VT2110) eller som två kortare kurser (EV2210, EV2220).
- EV2210 Introduktion till evidensbasering: kvalitativa metoder 7,5 hp (ej 6,5 hp)
- EV2220 Introduktion till evidensbasering: kvalitativa metoder 7,5 hp (ej 6,5 hp)
- VT2110 Evidens i praktiken: Kritisk granskning av vetenskaplig litteratur, 15 hp
Ytterligare ett studieområde gäller verksamhetsförbättring, uppföljning och utvärdering utifrån evidens. Detta kan studeras som en samlad 15 hp-kurs (EV2113) eller som två kortare kurser (EV2106 och EV2107).
- EV2106 Introduktion till evidensbasering: ledning, samverkan och verksamhetsförändring, 8,5 hp [Del 1 av EV2113]
- EV2107 Fortsättning i evidensbasering: verksamhetsförändring och uppföljning, 6,5 hp [Del 2 av EV2113]
- EV2113 Evidens i praktiken: förändring av verksamheter utifrån evidens, 15 hp
Vårterminer Magisternivå
Ett studieområde som kräver förkunskaper i vetenskapliga metoder (såsom VT2110) gäller syntetisering och prioritering av evidens i översikter och riktlinjer som kan studeras samlat som en 15 hp-kurs eller som två kortare kurser (EV2104 och EV2105). EV2105 ges i första hand till studenter som läser tredjedelsfart.
- EV2104 Fortsättning i evidensbasering: sammanställning av kvantitativa studier, 7,5 hp [Del 1 av VT2111 ]
- EV2105 Fortsättning i evidensbasering: prioriteringsarbete och sammanställning av kvalitativa studier, 7,5 hp [Del 2 av VT2111]
- VT2111 Evidens i praktiken: Sammanställning av evidens i översikter och riktlinjer, 15 hp.
Höstterminer Masternivå
Efter genomgångna magisterkurser kan ett antal masterkurser sökas som behandlar evidensbasering utifrån vetenskapsteoretiska, historiska och sociologiska perspektiv.
- VT2120 Perspektiv på evidens: att göra verkligheten mätbar, 15 hp
- EV2124 Perspektiv på evidens: samverkan och standardisering 15 hp
Vårterminer Masternivå
Hur har utbildningen fungerat hittills?
Utbildningen har pågått sedan 2013. Studiemiljön är mycket dynamisk med studenter från olika kandidatutbildningar (exempelvis förvaltningsekonomi, sociologi, Liberal Arts eller socialantropologi) och yrkesverksamma såsom organisationskonsulter, ortopedingenjör, utredare, läkare, projektledare, pedagoger, sjuksköterskor, socionomer, psykologer, fysioterapeuter/sjukgymnaster, arbetsterapeuter eller folkhälsovetare.
Många studenter kommer resande från hela landet.
Reaktionerna från studenterna har varit att utbildningen är matnyttig men också utmanande. Vanligaste svaren när studenterna anger varför de läser utbildningen:
- kunna leda en verksamhet mot en mer evidensbaserad praktik
- få redskap för att kritiskt och initierat kunna argumentera kring krav på evidensbasering
Examen och auktorisering
Examen: Magisterexamen eller masterexamen.
Fortsatta studier: Forskarutbildningen i vetenskapsteori.
Socionomer (med examen om 210 hp) är efter magisterexamen från programmet behöriga till forskarutbildning i socialt arbete.
Auktorisering:
ST-läkare som läser programmet kan tillgodogöra sig kurserna som en del av specialistutbildningen. Programmet täcker in Socialstyrelsens krav på delmål 19 och 20 vad gäller vetenskapligt arbete respektive förbättringskunskap.
Psykologer kan tillgodoräkna sig samtliga programmets magisterkurser inom psykologförbundets specialistordning, dvs VT2110, "Evidens i praktiken: kritisk granskning av vetenskaplig litteratur" 15 hp (och de mindre delkurser som ingår i denna, alltså EV2210 och EV2220), kursen VT2111, "Evidens i praktiken: sammanställning av evidens i översikter och riktlinjer" 15 hp (och de mindre delkurser som ingår i denna, alltså EV2104 och EV2105) samt kursen EV2113 "Evidens i praktiken: förändring av verksamheter utifrån evidens" 15 hp (och de mindre delkurser som ingår i denna, alltså EV2106 och EV2107). Respektive 15 hp-kurs motsvarar två breddkurser inom specialistutbildningens kursobligatorium. De mindre delkurserna motsvarar en breddkurs.
Fysioterapeuter kan tillgodoräkna sig hela magisterexamen i evidensbasering vid läsning av masterexamen i fysioterapi. Det betyder att två års utbildning kan ge en magisterexamen i evidensbasering och en masterexamen i fysioterapi.
Masterstudenter på Sahlgrenska Akademin kan tillgodoräkna sig en del av masterprogrammet i en MSc inriktning verksamhetsutveckling.
Doktorander på Sahlgrenska Akademin kan i samråd med handledare och studierektor vid sin institution välja en av evidensprogrammets kurser inom sin valfria kursdel (15 hp) på forskarutbildningen.
Vem ger utbildningen?
Utbildningen ges vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori vid Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet. Programkoordinator är Morten Sager, filosofie doktor i vetenskapsteori. Se kontaktinformation överst på denna webbsida.
Samarbetande institutioner och fakulteter är institutionen för socialt arbete, psykologiska institutionen, institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, utbildningsvetenskapliga fakulteten, institutionen för neurovetenskap och fysiologi samt institutionen för medicin, båda vid Sahlgrenska Akademin.
Samarbetande centrumbildningar är Gothenburg Research Institute (GRI) vid Handelshögskolan och Centrum för personcentrerad vård (GPCC).
Läs mer i en artikel om utbildningen i GU Journalen eller på DN Debatt där programansvarig Morten Sager har beskrivit möjligheter och problem med evidensbasering och styrning.
Samarbetspartners
- Folkhälsomyndigheten
- Socialstyrelsen - Nationella riktlinjer, Evidensbaserad praktik
- Skolforskningsinstitutet
- LV - Läkemedelsverket
- Koncernkontoret – Västra Götalandsregionen
- HTA-centrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset
- Kompetensrådet för Psykologer – Västra Götalandsregionen
- FoUiVäst – Göteborgsregionens kommunalförbund
- Center för skolutveckling – Göteborgs Stad
- Leading Health Care – en akademisk tankesmedja kring hälso- och sjukvård
Utbildningen har utvecklats i samarbete med SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering. Vi för också en kontinuerlig dialog med Skolverket om utbildningens relevans för skolans område.
Hur anmäler jag mig?
För anmälan till programmet gå till antagning.se och sök på evidensbasering. Hitta rätt studietakt (33, 50 eller 100 procent) genom att klicka på "mer information" och välj sedan rätt alternativ med knappen "välj" och fortsätt anmälan enligt instruktioner.

Isabella Pistone, sjuksköterska:
– Det bästa med utbildningen är att jag efter varje utbildningsdag känner att jag fått nya verktyg för att kunna reflektera kring kunskap och kunskapsproduktion utifrån olika perspektiv. På seminarierna har vi fått möjlighet att diskutera i tvärprofessionella grupper och dessa diskussioner har varit mycket givande då jag både fått diskutera frågor som varit viktiga för mig som sjuksköterska och samtidigt få ta del av andra professioners erfarenheter. Detta har gjort att jag fått nya perspektiv på saker som jag innan utbildningen tagit som självklara. En annan styrka med programmet tycker jag är den nära kontakten med engagerade lärare i utbildningen som verkligen ger studenterna möjlighet att påverka hur utbildningen ser ut.

Claes Swedenborg, psykolog:
– Kursen har gett mig viktiga vetenskapliga kunskaper på området för kvalitet och styrning av vården, särskilt med utgångspunkt i hur jag själv på en organisatorisk nivå kan planera och medverka i genomförandet av kvalitetsprogram. Det är en kunskap som är efterfrågad av min arbetsgivare men som inte i tillräcklig utsträckning finns tillgänglig via medarbetare. Jag tycker att det är särskilt värdefullt att kursen kan räknas in i min specialistutbildning. Vårdens övergripande kvalitet behöver bli en mer angelägen fråga också för psykologer, och den här kursen har definitivt visat på betydelsen av det.