Göteborgs universitet
Bild
En person spelar trombon, en annan antecknar
Foto: Johan Wingborg
Länkstig

Studenter ljudtestar lokaler

Som en del av processen med att förbereda alternativa lokaler för övning och repetition under byggprocessen, bjöds många olika grupper av musikstudenter in att delta i olika tester av rummen på Eklandagatan 86, dit de flesta musikprogrammen kommer att flytta tillfälligt.

Jørgen Simarud Stabell och Sergi Sirvent är trombonstudenter från masterprogrammet i symfoniskt orkesterspel. Denna intervju gjordes strax efter ett ljudprov som de och två andra studenter i brassinstrument deltog i tillsammans med akustiker från konsultfirman Artifon.

Vad har ni gjort här idag?

Sergi: Vi testar medelstora rum för brassinstrument. Vi spelar olika passager i piano, forte och fortissimo. Därefter skriver vi kommentarer och diskuterar idéer. Teknikerna frågar om vi har egna idéer om hur man kan förbättra rummen. Jag är musiker; jag spelar och jag har mina tankar och jag försöker förklara mina känslor för teknikerna för att de ska kunna göra ett bättre arbete.

Jørgen: Vi har testat med tre olika akustiska inställningar: utan någonting, med gardiner och med diffusorer. Bara för att se hur vi kan få det att fungera för oss.

Bild
Samtal pågår mellan brassmusiker och en man i munskydd
Foto: Johan Wingborg

Vad tycker du om resultatet av ert arbete idag? Känns det som att man har lyssnat på era åsikter? Tror ni att resultatet blir bra?

Sergi: Ja, det tror jag. Jag tror att den här typen av experimentarbete ger ett riktigt bra resultat och när skolan flyttar hit nästa år hoppas jag att vi får se alla resultat vi diskuterade nu i byggnaden. Kommentarerna hjälper teknikerna att göra bättre arbete. Jag hoppas att de kan göra ett bra jobb med byggnaden – för vår skull: allt detta är för studenterna.

Jørgen: Ärligt talat var rummen som vi testade lite för ljudstarka, för små för oss – tre tromboner och en tuba ger ganska mycket ljud ifrån sig. Vi är den starkaste instrumentgruppen, vi har de mest speciella behoven. Så för stråk och träblåsare blir det lättare tror jag. Men det verkar som om de har ganska bra idéer om hur man åtminstone gör dem acceptabla. De bygger omkring 300 diffusorer och sätter upp gardiner, vilket kan ta ner decibelnivåerna ganska mycket. Jag tycker att det verkar väldigt lovande.

Bild
Två personer med tromboner står i en korridor och läser i var sitt papper
Foto: Johan Wingborg

Uppfyller rummen era behov för att utvecklas när ni repeterar och övar?

Sergi: Det är inte det bästa rummet för ensemblespel, men jag tycker att det är ett riktigt bra rum för övning. Konserter eller offentliga föreställningar kommer att vara i andra byggnader. Jag tycker att det här funkar bra för att studera. Det är viktigt att träna med olika akustiska förutsättningar. Ibland måste man omedelbart anpassa sig till en ny omgivning och spela med sitt bästa ljud och teknik. Därför tycker jag att det är bra att kunna ändra förhållanden med skärmar och gardiner.

Varför är rummet där man övar viktigt?

Jørgen: På många sätt möjliggör rummet att man hör sig själv. Jag menar att vi står i ett rum och tränar 5–6 timmar om dagen, så det är ganska viktigt att vi kan höra vad som kommer ut ur våra instrument, hur vi låter. Men det är också viktigt att det är hälsosamt för oss att vistas i rummet och öva där.