Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Christer Erséus

Seniorforskare

Institutionen för biologi och
miljövetenskap
Besöksadress
Medicinaregatan 18
41390 Göteborg
Postadress
Box 463
40530 Göteborg

Om Christer Erséus

Forskningsområde: Systematik hos gördelmaskar (Annelida, Clitellata) En tredjedel av världens alla kända ringmaskar (Annelida) är gördelmaskar (Clitellata). De finns både i vatten och på land, och de vuxna djuren utvecklar en körtelrik ”gördel” (clitellum), vilken utsöndrar slem som bildar en kokong runt de befruktade äggen vid fortplantningen. Daggmaskar och iglar är gördelmaskar, men hit hör också många betydligt mindre arter.

Inom mina projekt studeras olika grupper av Clitellata, för att med hjälp av djurens anatomi och data från arvsmassan (DNA) klarlägga mångfalden av arter och deras evolutionshistoria. Målet är att klarlägga hur varje enskild art kan avgränsas från alla andra arter, och att skapa en klassificering som är baserad på gördelmaskarnas släktskapsträd, som bl.a. är viktigt för förutsägelser om egenskaper inom de olika utvecklingslinjerna.

Eftersom varje organism har sina egna preferenser när det gäller livsmiljö, kan förekomst av vissa arter av gördelmaskar, gärna i kombination med andra arter, fungera som indikatorer på tillstånd och förändringar i naturen. Några gördelmaskarter används också som test- och modellorganismer inom biologi- och miljögiftsforskning. Samtidigt har moderna studier visat att det som forskare tidigare har trott vara en enda art, många gånger är ett komplex av närstående men utseendemässigt identiska arter. Sådana artkomplex är vanliga bland gördelmaskarna, och de enskilda arterna måste då identifieras med hjälp av DNA.

I mitt arbete insamlas maskar från olika geografiska områden, och individerna prepareras för mikroskopiska och genetiska studier. DNA extraheras ur små vävnadsbitar, varpå enskilda gener kopieras i stor mängd för att sedan sekvenseras. DNA-sekvenserna används bl.a. till att avgränsa och identifiera arter, där varje arts DNA ger molekylärt stöd för att de ingår i ett unikt reproduktivt sammanhang, där alla individer kan fortplanta sig med varandra. DNA används också till att härleda hur arternas släktskapsrelationer har utvecklas över kortare eller längre tid. Många för vetenskapen nya arter beskrivs, namnges och insorteras i den släktskapsbaserade klassificeringen.

En särskilt viktig del i forskningen just nu är att skapa referensbibliotek av "DNA-streckkoder" för de olika arterna. Ett särskilt forskningsprojekt för detta, Etablering av bibliotek av DNA-streckkoder från svenska gördelmaskar (Annelida), pågår under 2019-2012. Projektet finansieras av Naturvårdsverkets Miljöforskningsanslag i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten.

Projektet presenteras också populärvetenskapligt i en särskild YouTube-kanal, Maskar på jobbet.

Medarbetare: Mårten Klinth, Svante Martinsson