Länkstig

Albert Gyllencreutz Castellheim

Universitetslektor/överläkare

Avd för anestesiologi och
intensivvård
Besöksadress
Blå stråket su
41345 Göteborg
Postadress
Su sahlgrenska
41345 Göteborg

Om Albert Gyllencreutz Castellheim

Jag hade arbetat i Norge i 16 år innan jag tillträdde min kombinationstjänst vid Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhus i 2012. Kombinationstjänsten innebär att jag arbetar 70% av min arbetstid som universitetslektor (med undervisning och forskning som arbetsuppgifter) och 30% som överläkare vid Drottning Silvias barnsjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhus. Jag blev docent i 2019 och har varit huvudhandledare för fyra doktorander. Min första doktorand disputerade i mars 2022 och min andra doktorand disputerar i november 2022. Jag har drygt 30 publikationer på Pubed som tillsammans ger en bra översikt över min forskningsaktivitet.

Min undervisning

Det finns två lärarkategorier i universitet; professorer och universitetslektorer. Som universitetslektor undervisar ag bland annat i delkursen anestesiologi och intensivvård som ingår i termin 8 i läkarprogrammen (kirurg terminen) vid Sahlgrenska Akademi. Sedan 2014, har jag varit djupt engagerad i planering, undervisning och utveckling av denna kurs. Läkarprogrammet kommer att förändras nationellt efter år 2021, då programmets längd kommer att utökas från 11 terminer nu till 12 terminer. Då flyttas kirurgterminen, och därmed delkursen anestesiologi och intensivvård, från nuvarande termin åtta till termin sju.

Vi vet at praktik och praktikutbildning, inklusive simuleringsutbildning, har en central betydelse i undervisning i klinisk medicinen. I nuvarande kirurgterminen ingår en endags simulatorutbildning i Simulatorcentrum i Väst där studenterna simulerar de verkliga akuta- och traumasituationer med så kallade high fidelity dockor. Lärare vid simuleringsundervisning kallas facilitator. Ordet facilitator kommer från det latinska facile / facilis som betyder att underlätta / att göra det enklare. Facilitatorer i termin 8 simuleringsträningar är anestesiologer, kirurger, ortopeder, traumaläkare, och akut läkare. Jag är en av facilitatorer i simuleringsundervisningen i termin 8 och för närvarande har ansvaret för simuleringen för delkursen anestesi och intensivvårdsmedicin i kirurgterminen sam koordineringsansvar för simuleringsundervisningen för hela termin 8 med Simulatorcentrum i Väst. Simuleringsundervisning kommer att få en central roll i det nya läkarprogrammet.

Det finns en annan simuleringsbaserad delkurs i Göteborg, nämligen Interprofessionellt lärande som startade i 2015. Kursen är simuleringsbaserad för både medicinstudenter (termin 11, sista terminen) och sjuksköterska studenter (termin 6, sista terminen). Kursen ger utrymme för gemensamt lärande av Crew Resource Management (CRM) principer, bland annat teamarbete. Jag var en lärare i denna kurs under en kort tid (2015–2016) då den var helt nyskapad.

Termin10 i läkarprogrammet är terminen för studenternas examensarbete. Målet med examensarbete är att studenten självständigt, med hjälp av en handledare, genomför ett vetenskapligt arbete eller ett utvecklingsarbete. Jag är handledare (lärare) för terminen 10, där handledningen är individualiserad och projektbaserad. Handledarna har vanligtvis en eller två studenter för hela terminen. I slutet av terminen examineras studenten och hens slutarbete granskas av flera andra andra studenter och en examinator från Sahlgrenska Akademin som är docent eller motsvarande.

Tjänsten universitetslektor innebär också att vara examinator i såväl grundutbildningen som i avancerad utbildning. Jag är examinator för såväl medicinstudenter (termin 8 och 10) som doktorander i olika perioder (medlem i bedömningskommittée för halvtidseminarium och examskommittée). Sedan 2019 examinerar jag också ST-läkare i anslutning till kursen Medicinsk Vetenskap för ST-läkare som erbjuds i regionen Västra Götaland.

Uiversitetslektor bör delta i kontinuerlig utveckling av diverse universitetskurser och nybildning av diverse kurser och prov då behovet uppstår. Jag hade det gemensamma ansvaret för att skapa och utveckla två anestesi och intensivvård kurser i följande utbildningsprogram; 1) Kompletterande program för läkare med medicinsk examen utanför EU / EES och Schweiz och 2) Introduktionskurs för nyanlända läkare. I tillägg var jag själv lärare i det förstnämnda programmet åren 2015–2018, och i det andra programmet åren 2016–2017.

För flera år sedan anordnade Socialstyrelsen ett prov som riktar sig till utländska läkare; Socialstyrelsens kunskapsprov för läkare som är utbildade utanför EU/EES. Umeå Universitet har ansvaret för den teoretiska delen (första delen) av provet och preciserar att ”Syftet med kunskapsprovet är att säkerställa att den prövande har teoretiska och praktiska kunskaper och färdigheter som svarar mot kraven för svensk legitimation”. Först efter att tentanden godkänns i det teoretiska provet kan hen aktualiseras för den praktiska delen av provet där alla specialiteter som är involverade i grundutbildningen (läkarprogrammet) deltar. Praktiska delen av provet är i formatet OSCE (Objective Structured Clinical Examination) och roterar mellan olika lärosäten inklusive Göteborgs Universitet. Då genomförs provet i Göteborg har jag ansvar för utformning och examinering av tentanden för anestesiologi och intensivvårds del.

Min forskning

Avdelningen barnanestesi och intensivvård har en nyckelroll i diagnostik och behandling av barn med medfödd hjärtsjukdom. Drottning Silvias barnsjukhus är ett center för behandling av barn medfödda hjärtsjukdomar och andra kritiskt sjuka barn, och därför är det naturligt att forskningsprojekten i vår avdelning är nära kopplade till den kliniska verkligheten som avspeglar kritisk sjukdom. Våra forskningsprojekt är tvärvetenskaplig eftersom omhändertagandet av kritiskt sjuka barn är tvärvetenskapligt. Vad gäller mina forskningsprojekt är de för närvarande fokuserade på:

1- Akut njurskada postoperativt hos barn med medfödd hjärtsjukdom (MiLe-1 studie).

MiLe-1 studien var en klinisk läkemedelsprövning (fas III studie) med övergripande målet att utvärdera om behandling med Levosimendan, jämfört med Milrinone, kan minska risken för akut njurskada hos spädbarn som genomgår öppen hjärtkirurgi pga medfödda hjärtfel. Det fanns också andra delmål som att jämföra de två läkemedlens effekt på hjärtfunktionen.

Kliniska studier inklusive kliniska läkemedelsstudier är svåra att genomföra; de kräver stora kliniska resurser, de är kostsamma och tidskrävande (patientrekrytering för MiLe-1 pågick från 2014 till sommaren 2017). Situationen är ännu svårare när det gäller barn, och mycket svårare hos kritiskt sjuka spädbarn. Med andra ord var MiLe-1 ganska unik i sitt slag av följande skäl: 1) den var ett fas III läkemedelsstudie som undersökte effektiviteten och säkerheten av ett icke-för-barn-registrerat läkemedel i en grupp av kritiskt sjuka och sårbara spädbarn med medfödd hjärtsjukdom, 2) den hade en robust design; prospektiv, randomiserad, aktiv-substans kontrollerad och dubbel-blind, 3) studien var universitetsledd där jag var sponsor (och inte ett läkemedelsföretag) som är ganska ovanligt i denna miljö, 4) den var ett komplext projekt och bestod av flera delstudier, och slutligen 5) den var en dubbel-center studie (Göteborg och Helsinki) med samarbete med Oslo för en del provanalyser, 6) den hade en hög datakvalitet med elektroniska CRF och kontinuerlig monitorering av en extern monitor. Statistiska analysen gjordes i samråd med ett professionellt statistikföretag och inför statistiska analysen för det primära effektmålet upprättades SAP (Statistical Analyszes Protocol) och ett Clean File-dokument.

2- Epidemiologi och utfall vid barnhjärtstopp utanför sjukhus (i samarbete med i samarbete med Gillbergcentrum i Göteborg [Gillberg Neuropsychiatry Centre, Sahlgrenska Academy] och Registercentrum Västra Götaland)

3- Epidemiologi och utfall vid medfödd hjärtsjukdom (i samarbete med ACHD-centrum [Adult CHD-centrum] på Östra sjukhuset och Registercentrum Västra Götaland)

Jag var forskningsverksam i preklinisk forskning (laboratoriestudier och djurstudier) innan jag tillträdde min tjänst på Sahlgrenska akademin. Min forskningsfokus då var meconium aspiration syndrome (djur- och laboratoriestudier) och sepsis (djur- och laboratoriestudier) ur ett immunologiskt perspektiv med komplementsystemet i centrum. På Sahlgrenska akademi har jag hittills fokuserat på kliniska studier i form av randomiserade kontrollerade studier och registerbaserade epidemiologiska studier båda hos hos kritiskt sjuka barn. I kommande åren, kommer jag att lägga större vikt på registerbaserade epidemiologiska studier. I dessa studier kommer använd moderna statistiska metoder (som machine learning, random forest, och gradient boost för klassificering och regression) för diverse prediktionsmodeller.

Under de senaste fem åren har jag varit nationell samordnare i Sverige för två observationsstudier, initierade av det europeiska sällskapet för anestesiologi, om anestesikomplikationer hos barn (APRICOT- och NECTARINE-studier). Under de senaste fem åren har jag varit nationell samordnare i Sverige för två observationsstudier, initierade av det europeiska sällskapet för anestesiologi, om anestesikomplikationer hos barn (APRICOT- och NECTARINE-studier).