Agneta Blomberg
Om Agneta Blomberg
Från och med februari 2023 är Agneta Blomberg doktorand och forskar på data inhämtade i forskningsprojektet Arbetsdeltagande och psykisk hälsa i arbetslivet (ADAPT). Du hittar mer information om ADAPT-projektet via https://www.gu.se/forskning/adapt.
Arbetsdeltagande och psykisk hälsa i arbetslivet
Varför vissa personer med symtom på psykisk ohälsa kan vara kvar i arbete medan andra blir sjukskrivna är ett understuderat område. Därför kommer vi i detta socialepidemiologiska projekt fokusera på att undersöka faktorer av betydelse för att vara kvar i arbete. Ett urval i den arbetande befolkningen fick besvara en webbaserad enkät under 2021 och 2022. Enkätdata länkades därefter till registerdata över sjukfrånvaro (överstigande 14 dagar) från Försäkringskassan under en uppföljningsperiod på ett år från baslinjemätningen. Totalt besvarades enkäten av 10280 personer varav 9124 godkände en uppföljning via registerdata. Medelåldern bland deltagarna var 45 år, 58% var kvinnor och 49% hade en högskoleutbildning eller högre. Att vara kvar i arbete definierades som att inte ha någon registrerad sjukskrivningsperiod under uppföljningstiden.
Yngre (18–29 år) rapporterade både sämre psykisk hälsa och mer anspänd arbetsförmåga, särskilt bland kvinnorna. Bland kvinnor fann vi att andelen med kontinuerligt arbetsdeltagande var 85% och 93% för männen. Sambandsanalyserna visade att arbetsförmåga mätt med arbetsförmågeinstrumentet C2WI predicerade arbetsdeltagande även efter att vi justerat för psykisk hälsa, ålder och yrkesposition. Vi undersökte även om nivå av psykisk hälsa och arbetsförmåga samvarierade och således påverkade utfallet att vara kvar i arbete på ett annorlunda sätt än vad faktorerna gjorde var för sig. Ett sådant samband återfanns bland män men inte bland kvinnor. Mer resultat baserat på studier i ADAPT projektet redovisas löpande under projektets hemsida: https://www.gu.se/forskning/adapt.
Andra arbeten
Chefens perspektiv - en saknad pusselbit
I Chefsprojektet undersöktes svenska chefers kunskap, erfarenheter och strategier för medarbetare med nedsatt arbetsförmåga orsakad av depression och ångest. För den här studien samlades data in via en webbenkät som besvarades av totalt 3358 chefer, varav 42 % anställda inom offentlig sektor och 58 % från privat sektor. Vi fann att 64 procent av cheferna har erfarenhet av en eller flera medarbetare med depressions- och/eller ångestsjukdom de senaste två åren. Av dessa fick 61 procent kännedom om sjukdomen via medarbetaren själv. Knappt hälften av cheferna har någon gång aktivt uppmanat medarbetare till sjukskrivning p.g.a. sina psykiska problem. På frågan hur sjukdomsbesvären påverkar medarbetarens arbetsförmåga rapporterade en majoritet att medarbetaren hade svårt att prioritera bland arbetsuppgifter, svårt att koncentrera sig och svårt att upprätthålla arbetstempot. Cheferna arbetsanpassade genom att själva erbjuda medarbetaren mer stöd eller handledning.
Studien är idag den största i sitt slag både nationellt och internationellt och ger en första inblick i chefers kunskap och strategier när det gäller medarbetare med depressions- och ångestsjukdom.
Återgång i arbete
Att återgå i arbete efter en längre sjukskrivningsperiod har i många fall visat sig vara en komplex process. Är orsaken till sjukskrivning depression, ångest eller stressrelaterad ohälsa riskerar individen en lång sjukfrånvaro. Arbetslivsrelaterad rehabilitering kan vara aktuell i förhållande till symtom, sjukdomar och skador orsakade av arbetet eller av andra orsaker. För att kartlägga kunskapsläget kring arbetslivsinriktad rehabilitering genomfördes en litteraturöversikt med det övergripande syftet att utifrån relevanta översikter av studier kartlägga kunskapsläget kring arbetslivsinriktad rehabilitering vid psykisk ohälsa eller besvär i rörelseorganen. Vi fann att resultaten av de i rapporten ingående översikterna varierar stort, trots det blev den sammanvägda slutsatsen att arbetslivsinriktad rehabilitering som innefattar arbetsplatsen eller på annat sätt är arbetsriktad är mer effektiv för att minska antalet sjukskrivningsdagar och/eller för återgång i arbete än insatser som görs fristående från arbetsplatsen, oavsett om man är sjukskriven på grund av besvär i rörelseorganen eller psykisk ohälsa. Rapporten är publicerad i sin helhet i delbetänkande: SOU 2020:6 - En begriplig och trygg sjukförsäkring.