Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Kollage med tre bilder från LinCS verksamhet.
Länkstig

Tio års forskning om digitalisering utvärderat

Publicerad

Forskningsmiljön LinCS var en historiskt stor satsning på forskning om digitalisering och lärande. Under drygt tio år publicerades över 1 000 böcker, avhandlingar och artiklar. I en slututvärdering av det så kallade Linnéstödet som var grundfinansieringen omnämns nu LinCS som ett ”top centre” av den internationella utvärderingsgruppen.

I början av 2000-talet fick Vetenskapsrådet ett regeringsuppdrag att utveckla internationellt starka forskningsmiljöer. En av de forskningsmiljöer som fick det här så kallade Linnéstödet var LinCS. Under tio år fick LinCS fem miljoner kronor per år av Vetenskapsrådet. Det långsiktiga stödet skapade en plattform som i sin tur möjliggjorde att LinCS kunde initiera en lång rad nationella och internationella samarbetsprojekt och få ytterligare forskningsanslag.

LinCS startade år 2006 med syftet att fördjupa kunskapen om digitaliseringens betydelse för lärande och undervisning. 2006 var digitalisering av samhället förstås i full gång. Men sedan dess har utvecklingen rusat på i allt snabbare takt och nått alla delar av samhället. Inte minst genom smarta telefoner och surfplattor.

Bild
Poträtt på Roger Säljö.
Foto: Johan Wingborg

– Det har skett en väldigt snabb förändring. Till exempel förändrades många förskolors och barns vardag när surfplattan kom år 2010, och om vi drabbats av en pandemi för bara tio år sedan hade vi aldrig klarat av att göra en sådan snabb omställning till distansundervisning, säger Roger Säljö, seniorforskare vid Göteborgs universitet och tidigare projektledare för LinCS.

Två huvudspår

LinCS hade två huvudspår. Det ena rörde hur digitaliseringen påverkar våra kunskaper och färdigheter i vardag och arbetsliv. Det andra hur digitalisering kan användas som en resurs för lärande och undervisning och som del av lärmiljöer.

– Digitaliseringen av samhället är något som pågår vare sig vi vill det eller ej. Därför är det något som all utbildning måste förhålla sig till. De digitala resurserna har förändrat yrkespraktiken för de flesta av oss och därmed vilka kompetenser som behövs. Den förändrar också hur vi tänker och agerar. Vi kommer från en textvärld till en digital värld med helt andra möjligheter. Det får konsekvenser på alla plan, säger Roger Säljö.

Det andra spåret har varit hur den nya tekniken kan användas i lärande. I ett samarbete med Stanford University i USA bedrev till exempel LinCS ett virtuellt lab för att testa hur digitala verktyg kan användas i forskning och undervisning om klimatförändringar och hur dessa påverkar havet.

– I det virtuella labbet kunde vi simulera olika förändringar och processer, och se vad det får för konsekvenser för djur och människor om något ändras i havsmiljön. Elever i gymnasieskolan kunde också använda det för att göra experiment och för att få en förståelse för hur havet påverkas av klimatförändringar.

Andra liknande digitala verktyg som använts inom ramen för LinCS är virtuella mikroskop som kan användas inom patologi och gör det möjligt att se kroppens organ ner på cellnivå, och en simulator som används i utbildning inom sjöfart.

Tvärvetenskapliga samarbeten

I samarbete med LinCS bedrevs också LETStudion, som leddes av professor Åsa Mäkitalo, med stöd från universitetet. Det är ett tvärvetenskapligt forskningsnätverk om digitalisering och lärande vid Göteborgs universitet som fortfarande är aktivt.

– En strävan med LETS var att öka samverkan mellan olika delar inom Göteborgs universitet. Digitalisering känner inte av några gränser, den påverkar oss alla, och då måste vi också arbeta tvärvetenskapligt.

Inom LinCS drevs dessutom en nationell forskarskola om digitalisering och lärande, vars kurser har nått doktorander över hela Europa och som resulterat i 25 avhandlingar.

Ett av tre ”top centre”

LinCS avslutades formellt 2018 och när samtliga forskningsmiljöer som fick Linnéstödet utvärderades av Vetenskapsrådet i våras omnämns LinCS som ett av tre ”top centres” inom humaniora och samhällsvetenskap.

– Det är förstås roligt att vi nämns i positiva ordalag. Digitalisering av samhället går allt fortare och de forskningsansatser som startades i LinCS drivs vidare på flera håll inom och utanför Göteborgs universitet, säger Roger Säljö och fortsätter:

En övergripande slutsats som kommer fram i många av studierna är att digitala resurser förutsätter aktivt lärarstöd. Detta gäller från förskola till universitet. Det krävs att lärarna har såväl innehållslig kompetens som förmåga att se hur digitalisering kan stödja utveckling av olika kunskaper och färdigheter. 

LinCS
  • LinCS var en forskningsmiljö som etablerades 2006 genom samverkan av olika forskningsmiljöer vid Göteborgs universitet och Högskolan i Borås och som avslutades år 2018.
  • Ett 70-tal forskare arbetade med projekt inom LinCS.
  • Cirka 1 300 vetenskapliga arbeten publicerades som ett resultat av LinCS.
  • En forskarskola i utbildningsvetenskap (LinCS-DSES) drevs inom ramen för LinCS.
  • Vetenskapsrådet finansierade LinCS med drygt fem miljoner kronor per år under tio år. Utöver det har LinCS fått stöd av bland annat Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Marcus och Amalia Wallenbergs stiftelse, Riksbankens Jubileumsfond och KK-stiftelsen.
  • När Vetenskapsrådet under våren 2020 utvärderade de forskningsmiljöer som finanseriats med det så kallade Linnébidraget lyftes LinCS fram som en av tre ”top centres” inom humaniora/samhällsvetenskap.
  • LinCS står för The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction and Mediated Communication in Contemporary Society.
  • Läs mer om LinCS på dess webbplats.