Bild
Tångskog med blåstång och knöltång
Tångskogen är en viktig livsmiljö för småfiskar, räkor, snäckor och många andra djur. Om tången försvinner kan det få storskaliga konsekvenser för hela kustekosystemen.
Foto: Susanne Liljenström
Länkstig

Tångskogen hotas när havet blir varmare

Publicerad

Framtidens klimat kan få allvarliga konsekvenser för värdefulla kustekosystem. Lägre salthalt, varmare och surare vatten gör blåstången skörare och mer aptitlig för snäckor och andra betare. Det visar en ny doktorsavhandling från Göteborgs universitet.

Bild
Alexandra Kinnby
Alexandra Kinnby

Alexandra Kinnby vid institutionen för marina vetenskaper har i sin avhandling studerat klimateffekter på blåstång. Blåstången är en nyckelart i kustnära ekosystem som bildar tångskogar där fiskar, krabbor, snäckor och många andra organismer lever.

– Jag har tittat på hur faktorer som sänkt salthalt, havsförsurning och ökad temperatur påverkar bland annat tillväxt och biokemiskt innehåll i tången. Men även hur tångens samspel med andra organismer kan komma att förändras i framtiden, säger Alexandra Kinnby.

Klimatstressad tång blir försvarslös

I tångskogen finns bland annat snäckor av olika slag. Den lilla arten trubbig strandsnäcka är en av fåtalet arter som betar och äter av tångens svårsmälta blad. Som försvar kan angripna plantor producera illasmakande kemikalier, så kallade florotanniner. Men när blåstången blir utsatt för klimatstress minskar den här produktionen.

– Mina viktigaste resultat är att algerna blir skörare när de får växa under framtida klimatförhållanden, och att deras kemiska försvar mot betare försämras. Sammantaget kan det leda till att tångskogarna blir försvagade och lättare slits sönder när det stormar. Det får konsekvenser för många organismer som är beroende av tången.

Vissa bestånd är tåligare

Alexandras Kinnbys forskning skiljer sig från liknande forskning bland annat genom att den baseras på studier på samma art, men på olika bestånd från flera områden längs Sveriges kust. Genom att jämföra effekter på algernas fysiologiska respons med genetiska data kunde hon konstatera att vissa bestånd är mindre känsliga än andra.

– Att det finns stora skillnader mellan olika bestånd av samma art kan vara viktigt att ha i åtanke, till exempel när man väljer vilka bestånd som ska restaureras men även om man väljer att flytta alger som klarar klimatförändringar bättre till områden där det lokala beståndet inte är lika tåligt.

Bild
Alexandra Kinnby i Alghuset på Tjärnö marina laboratorium.
Alexandras Kinnbys forskning skiljer sig från liknande forskning bland annat genom att den baseras på studier på samma art, men på olika bestånd från flera områden längs Sveriges kust.
Foto: Johan Wingborg

Tång från Östersjön är särskilt känslig

Avhandlingen innehåller även en studie om klimateffekternas påverkan på fortplantning och tidiga livsstadier. I förhöjda vattentemperaturer försämrades blåstångens reproduktionsförmåga kraftigt, och tång som vuxit i den lägre salthalten i södra Östersjön var speciellt känslig. En effekt som kan vara särskilt allvarlig eftersom tången i Östersjön redan idag lever på gränsen av sin förmåga.

– Klimatförändringar kommer så klart att påverka även andra arter och organismer, men om nyckelarter som blåstång påverkas mycket kan det få storskaliga konsekvenser för hela ekosystemen, säger Alexandra Kinnby.

Text: Susanne Liljenström

FAKTA

Alexandra Kinnby disputerar den 9 juni med avhandlingen Habitat forming seaweeds in a changing climate