Samtyckeslagens effekter på svenskt rättsväsende
De rättsliga effekterna av den svenska våldtäktslagstiftning utreds av en forskargrupp vid Göteborgs universitet. Deras fokus är att undersöka hur juristernas tolkningar påverkar bedömningen av sexualbrottsärenden.
Sedan juli 2018 innehåller den svenska våldtäktslagstiftningen ett villkor om frivillighet, ett så kallat samtycke mellan berörda parter. Tillägget har enligt Brottsförebyggande rådet lett till fler fällande våldtäktsdomar. Forskningsprojektet "Våldtäkt eller samtycke?" vid Göteborgs universitet handlar om hur samtyckeslagen tolkas och tillämpas av rättens professionella aktörer.
Sara Uhnoo är docent i sociologi och en av studiens tre forskare. Hon berättar att studien är ett av de första projekten som forskar om tillämpningen av den nya våldtäktslagen.
- Vi är särskilt intresserade av betydelsen av känslor i juristers arbete och av bedömningar av frivillighet och trovärdighet. Detta undersöker vi genom att intervjua åklagare, försvarsadvokater, målsägandebiträden och domare. Vi följer även rättegångar i tingsrätter och hovrätter och analyserar domar.
Vi är särskilt intresserade av betydelsen av känslor i juristers arbete och av bedömningar av frivillighet och trovärdighet.
Inom ramen för projektet undersöker forskarna särskilt juristernas olika perspektiv på och utmaningar med att tillämpa den nya lagen, dynamiken mellan en reviderad lagstiftning och institutionaliserade rättsliga normers tröghet, liksom lagens normförändrande intentioner.
- Med normförändrande intentioner menas att den nya lagen uttryckligen syftar till att leda till normförändringar, det vill säga att förändra människors normer om sexualitet, förklarar Sara Uhnoo.
Juristernas förmåga att hantera känslor
Projektet specificeras på juristernas förmåga att använda känslor för att sätta sig in i och förstå situationen då gärningen skedde och de inblandades agerande. Det handlar också om att hantera och läsa av andras och egna känslor i rättssalen. Forskningsanalysen pågår fortfarande vilket gör det svårt att dra specifika slutsatser.
- Från materialet kan vi se att det finns ett stort tolkningsutrymme bland jurister kring hur den nya lagen tillämpas. Vi ser också att bedömningar av trovärdighet och rimlighet kräver stor förmåga till empati. Professionen kräver en sorts inlevelse och orientering av känslor, säger Sara Uhnoo.
När resultaten är färdiga kommer de presenteras av forskarna i publikationer och på konferenser.
- Forskningen har redan genererat ett nytt doktorandprojekt om våldtäktsmyters förändring över tid. Det finns ett stort behov av att se över av våldtäktsstatistiken, att till exempel undersöka om den anklagades tidigare belastning och socioekonomiska bakgrund har betydelse för rättens bedömning.
Vill du veta mer om projektet? Lyssna på avsnitt 7 av Sociologipodden. Där finns även ett bonusavsnitt om hur covid-19 har påverkat det svenska samhället, inte minst ur ett krisperspektiv.
Forskargruppen består av projektledaren Åsa Wettergren, professor i sociologi, samt Moa Bladini, universitetslektor i juridik och Sara Uhnoo, docent i sociologi.
Länk till projektet: Våldtäkt eller samtycke? Effekter av den nya våldtäktslagstiftningen på juridiskt tänkande och praktik
