Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Person med skyddskläder målar fartyggskorv
Foto: Getty Images
Länkstig

Risker med antibakteriella ämnen som når hav och andra vatten

Publicerad

Många antibakteriella ämnen som riskerar att driva på utvecklingen av antibiotikaresistens hamnar i hav och vattendrag. I forskningsprojektet BIOCIDE, som leds från Göteborgs universitet, ska forskare ta fram metoder för att bedöma och hantera riskerna.

Bild
Joakim Larsson
Foto: Johan Wingborg

Det är Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi och föreståndare för CARe, Centrum för Antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs universitet, som leder det internationella projektet. BIOCIDE ska pågå fram till 2024, och har just fått drygt 17 miljoner kronor i finansiering från bland andra Vetenskapsrådet och Formas.

I projektet deltar forskargrupper från ytterligare fem europeiska länder; Danmark, Norge, Rumänien, Tjeckien och Tyskland, vars forskningsråd också bidrar med finansiering till det gemensamma initiativet.

Antibakteriella ämnen används i allt fler produkter och processer i samhället, bland annat som ytbehandling av olika konsumtionsvaror, i hygienprodukter, inom jordbruket och i industriella tillverkningsprocesser. Den stora användningen riskerar att driva på utvecklingen av antibiotikaresistens, eftersom vissa av ämnena ger konkurrensfördelar för bakterier som utvecklat antibiotikaresistens.

Två olika drivande mekanismer 

– Bakterier försvarar sig ofta på precis samma sätt mot olika antibakteriella ämnen som mot antibiotika, som är livsviktiga för oss. När bakterierna efter ett tag blir motståndskraftiga mot de antibakteriella ämnena blir de därmed ofta också mer svårbehandlade när vi blir infekterade av dem, ett fenomen som kallas korsresistens, förklarar Joakim Larsson.

Ett annat fenomen där olika gener gör bakterierna motståndskraftiga mot antibakteriella ämnen respektive antibiotika kallas ko-selektion.

– Ofta sitter gener för båda dessa egenskaper på samma rörliga cirkulära dna-molekyler, plasmider, som kan flyttas mellan olika bakterier. Antibiotikaresistenta bakterier som bör på just sådana plasmider kommer att gynna si närvaro av antibakteriella ämnen, fortsätter han.

Båtbottenfärg och handsprit – olika risker

I havsmiljöer världen över sker en omfattande direkt exponering för ämnen med antibakteriella egenskaper via båtbottenfärger, exempelvis koppar och zink.

-Effektiva båtbottenfärger är ofta avgörande för att begränsa fartygens bränsleförbrukning. I projektet vill vi undersöka i vilken utsträckning båtskrov också skulle kunna vara grogrunder för resistenta bakterier och effektiva transportörer av dessa av mellan länder, berättar Joakim Larsson.

Men olika antibakteriella ämnen har inte samma riskbild. Vanlig handsprit till exempel verkar som tur är inte alls bidra till antibiotikaresistens.

I vården är antibakteriella ämnen ofta oumbärliga, exempelvis som desinficeringsmedel. Men i samhället i stort, där infektionsrisken ofta är minimal, är den breda användningen av antibakteriella ämnen högst tveksam, menar Joakim Larsson.

Klassat som stor samhällsutmaning

Många antibakteriella ämnen hamnar till slut i hav och andra vattendrag. I det aktuella forskningsprojektet ska kopplingen mellan antibakteriella ämnen och antibiotikaresistens undersökas närmare.

Projektet BIOCIDE är en del av EU-satsningen på Joint Programming Initiativets (JPI), där EU-länder frivilligt enas om gemensamma visioner och strategiska forskningsagendor för att hantera stora samhällsutmaningar. BIOCIDE har valts ut inom ramen för en gemensam utlysning från de tre initiativen JPI-AMR, JPI-OCEANS and JPI-WATER. Finansieringen kommer från respektive land.

Om projektet på JPIAMR:s webbplats (engelska)

Joakim Larssons forskargrupp

Centrum för Antibiotikaresistensforskning, CARe (engelska)