Hur hanterades en alkoholist i en svensk socken under 1700-talet? Gamla protokoll pekar på att församlingsborna såg lite mellan fingrarna när klockaren kom berusade till julottan. Förhoppningsvis blir ämnet ett större forskningsprojekt, men historikern Terese Zachrisson startar med en pilotstudie.
– På landsbygden under 1600 och 1700-talet var arbete, försörjning och socialt skyddsnät i hög grad beroende av personliga relationer och en lokal sockengemenskap. Då kunde en persons missbruksproblem få stora konsekvenser, säger Terese Zachrisson.
I ett samhälle där människor var beroende av varandra angick det alla i byn om nån inte skötte sig. Så hur löstes det i praktiken när en persons alkoholism fick konsekvenser för alla andra?
Togs upp på sockenstämma
Historikern Terese Zachrisson ska gå igenom gamla sockenstämmoprotokoll för att ta reda på hur sockenborna såg på den som orsakade ”alkoholrelaterade problem” och om det finns något mönster i hur problemen löstes.
– Den viktigaste frågan jag ska undersöka handlar om utstötthet respektive inkluderande. Det ska bli intressant att titta på om och hur gränserna för det inkluderandet skiljde sig åt beroende på personernas sociala maktställning utifrån kategorier som kön, stånd, ålder och position i hushållet.
Under 1600 och 1700-talen var drickandet mer betydelsefull än idag. Att dricka sig berusad ansågs vara en social aktivitet och även kopplat till manlighet. Med det gällde att hålla sig på rätt sida av berusningen. En man som blev för full kunde skada sin heder och en berusad kvinna kunde anklagas för sexuell lössläppthet.
Kriminellt att vara berusad offentligt
Tidigare forskning har visat att synen på alkohol genomgick stora förändringar under 1700-talet i de högre samhällsskikten. Bland annat blev det kriminellt att vara berusad offentligt år 1733 och det blev också förbjudet att bränna brännvin. Gustav III införde att staten ensam skulle styra all tillverkning av sprit.
Men Terese Zachrisson har sett i protokoll från sockenstämmor, att bland vanliga människor på landsbygden var man nog betydligt mer överseenden. Och detta vill hon undersöka vidare.
– En preliminär stickprovsstudie pekar mot att man har kan ha varit ganska generös i fråga om att låta alkoholiserade personer fortsätta ingå i den sociala gemenskapen. Det verkar också som man ogärna ville ta till repressiva åtgärder när någons dryckenskap ställde till problem i socknen.
Ödet för klockaren som var full på julottan
Hon tar som exempel klockaren i västgötska Synnerby som år 1782 är kraftigt berusad på julottan och därför ska avsättas av kyrkoherden. Men i protokollet läser hon att sockenborna tar honom i försvar.
På ett liknande sätt verkade allmogen ha resonerat i Undenäs år 1768. I samband med en begravning hade Samuel i Gatabolet varit så berusad att han ramlat in i likbåren, så att kistan dråsat i backen och gått sönder. Men även här framgår det av sockenprotokollet att fler i församlingen inte tog så hårt på detta.
– Det pekar mot en tänkbar slutsats att alkoholmissbrukande personer fortsatte att ingå i en upplevd sockengemenskap, snarare än att stötas ut. Man verkar också ogärna ha förordat olika repressiva åtgärder gentemot dessa personer, säger Terese Zachrisson.
Spritmuseets stipendiat 2023
Terese Zachrisson har i dagarna fått ett stipendium från Spritmuseum i Stockholm för att kunna genomföra studien.
– Tanken är att denna pilotstudie ska vara startskott för ett mer omfattande projekt med den preliminära titeln Alkohol, ära och social kontroll i det tidigmoderna Sverige, säger Terese Zachrisson, forskare vid Institutionen för historiska studier.
Spritmuseum i Stockholm drivs av Stiftelsen Vin & Sprithistoriska Museet. Stiftelsen utlyser årligen stipendier för att främja vetenskaplig forskning rörande bruk och vanor inom svensk alkoholkultur.
Ordet Alkoholist, kom under slutet av 1800-talet. Innan dess så var det vanligste begreppet ”drinkare” eller ”drinkerska”.