Bild
Gröna alger rör sig i vattenströmmen i ett akvarium.
Grönalgen havssallat är en intressant art för nya livsmedel med alger som råvara.
Foto: Susanne Liljenström
Länkstig

Nytt forskningsprojekt ska öka intresset för att äta alger

Publicerad

Forskarna Henrik Pavia och Gunilla Toth har tidigare utvecklat metoder för att odla makroalger på svenska västkusten. I ett nytt forskningsprojekt om alger som livsmedel får de 20 miljoner från forskningsfinansiären Formas.
– Nu tar vi forskningen ett steg vidare och siktar på att ta fram produkter som svenska folket vill äta, säger Gunilla Toth, forskare vid Institutionen för marina vetenskaper.

Bild
Porträttfoto Gunilla Toth.
Gunilla Toth forskar om makroalger vid Institutionen för marina vetenskaper.
Foto: Susanne Liljenström

Vad handlar projektet om?

– Tillsammans med våra partners ska vi utveckla livsmedelsprodukter där alger är huvudingrediens. Utmaningen är att människor i Sverige och Västvärlden inte har någon tradition att äta alger. Därför behöver vi produkter som är attraktiva och enkla att använda, som till exempel en algfärs.

– Projektet bygger vidare på tidigare forskning där vi utvecklat tekniker för att odla sockertång och havssallat. Nu fokuserar vi på nya arter, framför allt rödalgen Palmaria. Dessutom vill vi skala upp tekniken för att odla havssallat i processvatten från livsmedelsindustrin.

Hur ska ni arbeta inom projektet?

Bild
Porträttbild av Henrik Pavia.
Professor Henrik Pavia är koordinator för det nya projektet som ska utveckla livsmedel med alger som bas.
Foto: Susanne Liljenström

Det är ett stort projekt med samarbetspartners från forskning, industrin och myndigheter. När det gäller odling kommer vi att samarbeta med företagen Nordic Seafarm och Sweden Pelagic. Forskare på Chalmers fokuserar på hur de nyskördade algerna bäst tas om hand och behandlas för att få en näringsrik och säker råvara. Livsmedelsverket ska tillsammans med Chalmers ta fram gränsvärden för eventuella tungmetaller och ska även undersöka det här med biotillgänglighet, alltså hur mycket kroppen egentligen tar upp. Ett annat exempel är sjömatföretaget Marenor som ska utveckla ett antal "modellprodukter" för svenska konsumenter.

Varför är forskningen viktig?

– Vi behöver utveckla nya hållbara sätt att producera mat för jordens växande befolkning. Att odla på land kräver bland annat otroliga mängder vatten; för att producera den mat som en person äter under en enda dag går det åt mellan 2 000 och 5 000 liter vatten. Då är det en stor fördel att odla i havet. Alger behöver inte vattnas och inte heller gödslas, tvärtom gör de miljönytta genom att ta upp näring och bidra till minskad övergödning.

Vad är målet med projektet?

– Att människor ska äta mer livsmedel baserade på alger. Att det ska bli en efterfrågan så att algindustrin kan komma igång och att alger används som en vegetarisk eller vegansk råvara.

Text: Susanne Liljenström

Projektnamn
Hållbart nyttjande av marina och industriella vatten för att frigöra potentialen hos makroalger som framtidens livsmedel.

Beviljade medel
20 miljoner SEK för femårsperioden 2024 – 2028. Projektet finansieras av Formas, genom utlysningen "Blå innovation" som syftar till att hitta nya lösningar som ska bidra till ett hållbart nyttjande av våra vattenresurser. Av 40 ansökningar beviljades tio projekt.

Projektgrupp
I projektet ingår förutom Göteborgs universitet även Chalmers, Linköpings universitet och Livsmedelsverket, samt företagen Nordic Seafarm, Sweden Pelagic, Marenor och ALS Scandinavia.
Projektet koordineras av Göteborgs universitet.