– Vi vill få en tydligare bild av vilka spår som pandemin har satt hos unga, när det gäller psykisk hälsa och lärande. Det finns studier gjorda sedan tidigare men i det här projektet vill vi gå på djupet och se om det finns långsiktiga konsekvenser och hur variationerna mellan olika barn- och ungdomsgrupper ser ut, säger Curt Hagquist, gästprofessor i folkhälsovetenskap vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik.
Till de tidigare studierna hör en som Curt Hagquist själv ligger bakom och som visar på betydande skillnader i hur unga från olika sociodemografiska grupper upplevde oro kopplad till psykosomatiska symptom under pandemin.
I det nya projektet samlas forskare från sex lärosäten i Sverige, Danmark, Finland och Norge för att söka tydligare svar på bland annat frågan om ojämlikhet – har den ökat som en konsekvens av pandemin och dess restriktioner?
– När vi pratar om konsekvenser så gäller det psykisk hälsa men också hur man klarar sig i skolan och det är ju två trådar som löper väldigt mycket ihop. Här vill vi anlägga ett brett perspektiv och det underlättas av att vi har Norge, Danmark och Finland med i studien, säger Curt Hagquist.
Fem delprojekt
Forskningen inom projektet organiseras i fem delprojekt, som täcker in följande områden:
- Långsiktiga förändringar av psykisk hälsa och välbefinnande bland ungdomar. Skillnader mellan och inom olika sociodemografiska grupper.
- Utbildning, lärande och pedagogiskt välbefinnande bland grundskoleelever i kölvattnet av covid-19-pandemin.
- Pandemins inverkan på skolor och skolgemenskap – skydds- och riskfaktorer för psykisk hälsa och lärande.
- Konsekvenser för ungdomars välbefinnande till följd av förändringar i sociala relationer och användning av sociala medier under pandemin.
- Upprättande av indikatorer för jämförelser mellan länder.
Den svenska delen av forskningsteamet utgörs vid starten av Curt Hagquist tillsammans professor Joanna Giota och docent Daniel Bergh, alla verksamma vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet. En stor del av det empiriska underlaget kommer att hämtas från forskningsdatabasen UGU, som används för utvärdering och forskning inom den svenska skolan.
Text: Kristina Modigh
