Kyrkvindar en källa till gamla byggmetoder
Medeltida kyrkvindar är en är en skattkammare för den som letar efter gamla hantverkstraditioner och vill veta hur kyrkobyggnaderna använts och vårdats. Antikvarien Robin Gullbrandsson har undersökt takkonstruktioner i medeltidskyrkor i sin licentiatuppsats.
När Robin Gullbrandsson arbetade med att inventera kyrkor i Skara stift fann han under arbetets gång en kunskapslucka i forskningen om svenska medeltidskyrkor. I sin licentiatuppsats Hidden carpentry. Investigations of Medieval Church Roofs in Västergötland and Northern Småland har Robin studerat kyrkornas takkonstruktioner och identifierat de hantverkstekniker som använts när taklagen byggdes.
– Taklagen i medeltidskyrkor hör till de äldsta träkonstruktionerna vi har i landet men det saknas forskning om hantverket och om byggmetoderna, berättar Robin Gullbrandsson.
I studien har Robin besökt runt hundra kyrkvindar i Västergötland och Norra Småland. Han har gått in i rum där tiden stått stilla och tagit sig genom lager av fågelbon och isolering för att kunna genomföra sin forskning.
– Att gå upp på vindarna har varit en upptäcktsresa. Vissa rum har varit nästintill orörda sedan 1100-talet medan andra har lager av glas- och mineralisolering som jag har behövt ta mig igenom för att kunna göra min undersökning, säger Robin Gullbrandsson.
Studien har utforskat hantverkskunskaper kring medeltida kyrkors konstruktion, en del av det immateriella kulturarvet som varit outforskad. Genom kunskaper om dessa tekniker och metoder går det att förbättra bevarande och restaurerande åtgärder. Utifrån de ombyggnationer som hittats i vissa kyrkor bidrar studien också med ökad förståelse om hur kyrkobyggnaderna använts och vårdats.
– Studien har gett en fördjupad kunskap om de hantverkstekniker och byggmetoder som användes när taklagen byggdes. I ett långsiktigt perspektiv gör det att vi blir bättre på att bevara en viktig del av vårt kulturarv, säger Robin Gullbrandsson.
Robin har tagit hjälp av en dendrokronolog eftersom analyser av taklagens trä kan ge ingångar till att förstå tillgång till timmer och därigenom även hur landskapet kan ha sett ut. Han har också arbetat tillsammans med en timmerhantverkare för att bättre kunna läsa av hantverket i konstruktionerna.
– Ett tvärvetenskapligt samarbete ger en positiv effekt inte bara på forskning, utan även på den praktiska kulturmiljövården, säger Robin Gullbrandsson.
Text: Evelina Assarsson
