Klimatrörelsens visioner om en fossilfri framtid
Nutida miljörörelser menar att samtidens insatser för klimatet är otillräckliga. Vilken betydelse protesterna får för framtidens klimatpolitik är fortfarande ovisst. I ett uppmärksammat forskningsprojekt vid Göteborgs universitet undersöks hur klimatrörelsen mobiliserar för att förverkliga ett fossilfritt samhälle.
Många av de värderingar, lagar och institutioner som vi i dag tar för givna har sina rötter i krav och visioner som på sin tid avfärdats som ogenomförbara. I förverkligandet av samhälleliga förändringar har ofta sociala rörelser bidragit genom att formulera, förmedla och förhandla visioner i såväl konflikt som dialog med politiker och allmänhet.
Mattias Wahlström leder ett forskningsprojekt som undersöker sociala rörelsers inverkan på en av vår tids stora samhällsutmaningar: att 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. I fokus för projektet står den samtida klimatrörelsen och några av de mer tongivande organisationerna och nätverken inom rörelsen.
- När samhällen ställs inför stora utmaningar har sociala rörelser ofta spelat en viktig roll. Protestkampanjer kan synliggöra nya sätt att tänka, leva och organisera sig.
Protestkampanjer kan synliggöra nya sätt att tänka, leva och organisera sig.
Han beskriver hur klimatstrejker på kort tid samlat en stor mängd människor kring en av vår tids mest brännande samhällsfrågor. Det som inleddes med Greta Thunbergs skolstrejk utanför den svenska riksdagen i augusti 2018 har sedan dess växt till den globala kampanjen Fridays For Future, som engagerar miljontals människor över hela världen.
Genom skolstrejker och demonstrationer har protesterna uppmärksammat vad som anses vara de politiska makthavarnas oförmåga att hantera klimatfrågan. Vid sidan av Fridays For Future finns det inom klimatrörelsen andra nya grupper, såsom Extinction Rebellion, men även mer etablerade miljöorganisationer lägger stora resurser och engagemang för att synliggöra klimatfrågan.
Mattias Wahlström berättar att det finns exempel på tidigare miljörörelser som inte bara lyckats föra upp nya perspektiv och krav på den politiska dagordningen: deras visioner har också kommit att påverka hur ett ökat miljömedvetande omsatts i praktisk politik och förändrat handlingsmönster bland medborgare.
Vilka visioner om ett fossilfritt samhälle formuleras, och vilka av dessa lyckas påverka politiker och allmänhet?
- En av frågorna vi ställer oss inom forskningsprojektet är vilken roll dagens klimatrörelser kan spela för nutiden, men även vilken betydelse de får i förlängningen. Vilka visioner om ett fossilfritt samhälle formuleras, och vilka av dessa lyckas påverka politiker och allmänhet?
Satsning på radikala förändringar eller återhållsamma krav
Forskargruppen kartlägger vilken roll sociala rörelser spelar för samhällets visioner om ett fossilfritt välfärdssamhälle och vilka omständigheter som underlättar eller motverkar möjligheterna att nå samsyn kring omställningar i relation till klimatförändringarna.
Ska man kämpa för radikala förändringar som man egentligen ser som nödvändiga, eller ska man hålla sig till mer återhållsamma krav som man tror är mer realistiska att få igenom?
- För att knyta an till projektets huvudtitel "Det nödvändiga och de möjliga" så är det av många skäl nödvändigt att åtminstone bromsa den globala uppvärmningen, men frågan är vad politiker och samhället ser som möjligt. Denna spänning påverkar i sin tur vilka förändringar olika aktörer inom rörelsen ser som möjliga att kräva. Ska man kämpa för radikala förändringar som man egentligen ser som nödvändiga, eller ska man hålla sig till mer återhållsamma krav som man tror är mer realistiska att få igenom? Det är ett centralt dilemma, säger Mattias Wahlström.
Forskarna i projektet har tillsammans med forskare i andra länder genomfört enkätundersökningar av demonstranter under de globala klimatstrejkerna i mars, maj och september 2019. Resultaten finns bland annat sammanfattade i rapporten Protest for a Future II.
- Vi noterade bland annat att klimatdemonstranterna i hög grad riktade sina krav till politiker på olika nivåer i samhället, i synnerhet om att staterna ska leva upp till åtagandena i FNs klimatavtal i Paris 2015. Samtidigt finns en utbredd misstro mot politikernas vilja och förmåga att leva upp till Parisavtalet. Det verkar också finnas en stor spridning av hur pass genomgripande samhällsförändringar man tror behövs.
Genom att bland annat undersöka hur medborgare och politiker påverkas av demonstranternas aktioner ska forskningen bidra med ökad kunskap om sociala rörelsers framgångsfaktorer.
- Vi hoppas kunna bidra till fruktbara diskussioner inom rörelsen och samtidigt öka förståelsen för demokratiska förändringsprocesser i samhället i stort, säger Mattias Wahlström.
I ett första steg undersöks vilka visioner som olika grupper inom klimatrörelsen för fram, samt hur man inom rörelsen förhandlar prioriteringar och strategier för att påverka politik och allmänhet. Hur görs avvägningar inom rörelsen mellan vad som anses vara nödvändigt respektive politiskt möjligt, samt mellan krav på ett totalt avskaffande av fossila bränslen och krav på en jämlik fördelning av kostnaderna för sådana åtgärder?
I ett andra steg undersöks hur dessa visioner sprids till det omgivande samhället. På vilka sätt och i vilken omfattning tas visionerna upp av allmänheten och politiska makthavare? Vilken roll spelar motrörelser som motsätter sig klimatrörelsen och dess krav?
För att undersöka individers åsikter och beteenden används enkätundersökningar riktade både till klimataktivister och till befolkningen i sin helhet, samt intervjuer med ledande aktivister inom olika rörelsegrupper och politiker. För att undersöka dynamiken på gruppnivå genomförs observationer av hur visioner och krav diskuteras och förhandlas inom olika klimatrörelsegrupper.
