Bild
katt
Foto: Mostphotos
Länkstig

Kan djur och AI hållas ansvariga?

Publicerad

Kan djur – eller maskiner och system som använder AI – handla moraliskt rätt eller fel? Och går det att tillskriva andra än människor moraliskt ansvar? Hur man bör förhålla sig till frågor som dessa diskuteras i en ny avhandling i praktisk filosofi.

Inom filosofin har den rådande uppfattningen länge varit att det bara är vuxna människor som har vad som krävs för moralisk agens eftersom de ensamma besitter nödvändiga egenskaper som fri vilja eller förmåga till medveten reflektion. Den uppfattningen har medfört att det enbart är vuxna människor som har ansetts vara moraliskt ansvariga för sina handlingar och därmed också som lämpliga att hållas moraliskt ansvariga.

Trots att djur liksom AI-baserade maskiner och program kan orsaka skada så brukar man anse att de inte kan klandras moraliskt för sina handlingar eller konsekvenserna av dessa. Lika lite som det anses att små barn kan hållas ansvariga.

Bild
Dorna Behdadi
Dorna Behdadi.
Foto: Monica Havström

Alternativt förhållningssätt

I en ny avhandling vid Göteborgs universitet ifrågasätts den skarpa gränsdragningen mellan människor och ickemänskliga entiteter när det kommer till moralisk agens. Istället för det traditionella synsättet, där moralisk agens anses kräva särskilda individuella, metafysiska eller psykologiska förmågor, så tillämpar avhandlingen ett alternativt förhållningssätt.

– Enligt det praktik-fokuserade perspektivet förstås moralisk agens i termer av deltagande i sociala praktiker där moraliskt ansvar står i centrum, säger Dorna Behdadi, doktorand i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet.

Om någon är en moralisk agent beror därför på om hen kan delta i de vardagliga sociala interaktioner där klander, beröm, och andra former av moraliskt ansvar utdelas, tas emot och besvaras.

– Genom att på det här sättet skifta fokus från inre individuella egenskaper till en färdighet som är kontextuellt och socialt avhängig så verkar det praktik-fokuserade förhållningssättet kunna utmana den starka skepsis som funnits mot ickemänsklig moralisk agens.

Synliggör brister hos traditionella kriterier

Ett praktik-fokuserat förhållningssätt tycks synliggöra brister hos traditionella kriterier för moraliskt agens, menar Dorna Behdadi.

– En sådan brist är att traditionella kriterier inte speglar de omständigheter och egenskaper som är centrala för när och varför människor faktiskt utdelar moraliskt beröm och klander.

Vi tycks hålla andra människor moraliskt ansvariga när vi tycker att de genom sitt handlande har uppvisat illvilja, likgiltighet eller bristande hänsyn. På det här sättet verkar det praktik-fokuserade synsättet förankra moralisk agens i egenskaper som sociala attityder, hänsyn och omsorg – snarare än i fri vilja eller avancerade kognitiva förmågor.

– En annan brist hos traditionella kriterier är att de brukar utgå från en ensidig bild av moralisk agens som något som gör en agent lämplig att berömma, klandra och på andra sätt få sina handlingar eller karaktärsdrag värderade. Men givet att deltagande i ansvarspraktiker innefattar både en part som är föremål för beröm eller klander och en part som berömmer eller klandrar, behöver våra kriterier spegla även den senare rollen. En entitet kanske kan värdera och hålla andra ansvariga även om den inte är (fullt) lämplig att själv hållas ansvarig?

Relevanta kriterier

Dorna Behdadi menar också att ett praktik-fokuserat förhållningssätt tycks synliggöra vikten av att utgå från relevanta och mätbara kriterier när vi bedömer moralisk agens hos en entitet.

– Genom att se moralisk agens som en social färdighet har vi goda förutsättningar att formulera kriterier som bygger på observerbar och mätbar data. Och genom att utgå från människors vardagliga sociala ansvarspraktiker kan vi säkerställa att kriterierna också återspeglar faktiska och allmänna egenskaper hos den vedertagna måttstocken: vuxna människor.

Sammantaget hävdar avhandlingen att det praktik-fokuserade förhållningssättet gör det mer rimligt att tillskriva ickemänskliga djur och AI moralisk agens än vad filosofer och andra tidigare har ansett.

Beakta konsekvenserna

Utifrån att både djur och AI förekommer i mänskliga sociala sammanhang så skulle en utvidgning av vem som är moralisk agent potentiellt kunna leda till en radikal förändring av våra sociala, moraliska och juridiska synsätt och praktiker. Avhandlingen hävdar att de möjliga konsekvenserna av en sådan utvidgning är viktiga att beakta och föreslår därför att frågan kring om moraliskt agens kan tillskrivas djur eller AI borde angripas som en normativ bör-fråga, istället för som en rent teoretisk är-fråga.

Ett normativt förhållningssätt skulle i sin tur kunna leda till olika svar för om, och på vilket sätt AI respektive djur bör inkluderas i våra ansvarspraktiker.

– Djur som grisar, höns, fiskar, katter och kor är kännande varelser. I kraft av det har de moralisk status och det finns därför goda skäl att erkänna, och möjliggöra, dem som potentiella klandrare i våra ansvarspraktiker. Däremot tycks det finnas anledning att vara mycket mer restriktiv när det kommer till att utveckla och placera AI i sammanhang där de uppfattas som moraliska agenter, eller tillskrivs moraliskt ansvar, säger Dorna Behdadi.

Avhandlingen Nonhuman Moral Agency: A Practice-Focused Exploration of Moral Agency in Nonhuman Animals and Artificial Intelligence försvarades vid en disputation den 12 januari 2024.

Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/78610

Kontakt:Dorna Behdadi, tel: 0739-635120, e-post:
dorna.behdadi@gu.se