Journalist och textilhistoriker Humanistiska fakultetens Hedersdoktorer 2022
Humanistiska fakultetens styrelse har beslutat att utse Johanna Frändén, kulturpersonlighet och journalist, samt Marie-Louise Bech Nosch, dansk textilhistoriker, till Humanistiska fakultetens hedersdoktorer 2022.
Johanna Frändén
Johanna Frändén, kulturpersonlighet, utses till Humanistiska fakultetens Hedersdoktor 2022 med följande motivering:
Johanna Frändéns nyfikenhet och aldrig sinande längtan efter bildning är inspirerande. Lika obehindrat som hon rör sig mellan olika länder, kulturer och språkområden, lika elegant växlar hon mellan det korta slagfärdiga formatet och det längre analyserande. Tryggt rotad i en litterär tradition drar hon paralleller mellan Strindberg och Zlatan och hennes referenser ger texterna en folkbildande karaktär. Med stilistisk skärpa tar hon sig an såväl kulturella och sportsliga klacksparkar som vår tids stora ödesfrågor. Från sin europeiska horisont ger hon också ett uppfriskande klarsynt perspektiv på den svenska samhällsdebatten. Genom sin karriär har hon visat hur språket är en nyckel för att kunna iaktta, förstå och sätta sin omgivning i ett sammanhang.
Det känns snudd på omöjligt att låta bli att inleda en intervju med en sportjournalist som utsetts till hedersdoktor med något annat än den klassiska sportfrågan: Hur känns det?
– Jag blev paff och lite tagen och det känns… hedrande är väl ordet. Jag har alltid haft en liten dröm om att satsa på akademin så det känns som en superbra kompensation för att det aldrig blev någon fortsättning efter min C-uppsats i sociologi.
Som journalist har Johanna Frändén bott i och rapporterat från Rom, Barcelona, Milano och framför allt Paris, där hon bor sedan flera år.
För två månader sedan släppte Frändén boken Hemingwaykvinnan, med samlade texter från 2012-2022.
Hur tycker du själv att ditt skrivande utvecklats under dessa tio år – och hur har omvärlden, som du skriver mycket om, förändrats på samma tid?
– Det har hänt mycket genom åren, som terrorattentatet i Paris när jag var där, Me too och så vidare, men det var i alla fall inte krig och det pratades mindre om klimatkollapsen. Jag tror att jag blivit lite mer desperat i mina texter, i alla fall när det gäller klimatfrågan. I början tog jag upp mer klyschiga saker, vin och baguette liksom, men ämnena har skiftat. Jag tycker också att jag blivit lite vassare och kanske lite modigare, jag tar ut svängarna mer.
För tjugo år sedan lades en viktig grund för språkkunskaperna då Johanna Frändén läste franska vid Göteborgs universitet. Det har blivit många nya språk efter det och under pandemin började hon läsa sitt sjunde språk; tyska.
– Franskan var mitt allra första år på universitet. Jag hade bott i London ett år och fick ett samtal från en kusin ”jag har en kompis som har en lägenhet i höst” så jag och en kompis flyttade till den tvåan i Majorna och jag promenerade upp till Humanisten och frågade ”hej, finns det några platser kvar”. Det var ett otroligt roligt år och jag träffade två av mina absolut bästa kompisar där. Göteborg är fortfarande lite hemma för mig, jag har mina föräldrar i Skövde och vänner och släkt i Göteborg så det är alltid där jag hamnar när jag kommer till Sverige, säger Johanna Frändén.
När det gäller språkstudier slår hon gärna ett slag för att satsa extra på grammatiken.
– Jag hade bara läst franska på gymnasiet men inget mer, medan många andra hade varit au pair eller hade en fransk partner. Jag minns att grammatiken var körig men jag pluggade vanvettigt mycket grammatik det året och det var min strategi. Det är väldigt roligt med grammatik och jag gillar när man känner att man knäcker koden. Jag minns även att jag hade Elisabeth Tegelberg som lärare och att hon var fantastisk på alla sätt. Franskan har öppnat många dörrar för mig. Det är det svåraste av alla latinska språk jag gett mig på och då var det bra att riva av det först, det gav mig mycket gratis sedan.
Johanna Frändén har tidigare tilldelats priser och utmärkelser som Guldskölden som Sveriges bästa sporttwittrare 2012, Frilanspriset 2013, Årets sportjournalist 2014, DN:s kritikerpris Lagercrantzen 2021 och i våras den franska nationalförtjänstorden Ordre National du Mérite för att hon i sin yrkesgärning stärkt banden mellan Frankrike och Sverige.
Värd för Johanna Frändéns besök i samband med promoveringshögtiden blir Petra Platen, vid Institutionen för språk och litteraturer.
Marie-Louise Bech Nosch
Marie-Louise Bech Nosch, internationell forskare, utses till Humanistiska fakultetens Hedersdoktor 2022 med följande motivering:
Med utgångspunkt i studier om textilproduktion i bronsålderns Grekland har Marie-Louise Bech Nosch i sin forskning tydligt visat historiska textiliers betydelse och potential för att nå ny kunskap om det förflutna. Hon har initierat och under flera år framgångsrikt lett Centre for Textile Research, Köpenhamns universitet - sedan starten 2005 en kreativ mötesplats för såväl internationellt etablerade som yngre forskare som här erbjuds möjlighet att arbeta i en miljö präglad av hög tvärvetenskaplig kompetens och i en anda av samverkan.
1941 utsågs Vivi Sylwan till Göteborgs universitets första kvinnliga hedersdoktor. Efter 81 år är det dags för en annan framstående textilhistoriker. Marie-Louise Bech Noschs Centre for Textile Research i Köpenhamn har kommit att bli ett ledande centrum för historisk textilforskning och med ett tvärvetenskapligt angreppssätt har hon förändrat kunskapen om textilproduktion i det förflutna.
– Det är en väldigt stor ära att utses till hedersdoktor vid Göteborgs universitet. Det var faktiskt vid Göteborgs universitet jag höll mitt allra första vetenskapliga föredrag, på någon av de första konferenserna jag var med på. Det var i april 2000, säger Marie-Louise Bech Nosch.
Sedan många år har Marie-Louise Bech Nosch regelbunden kontakt med forskare vid Göteborgs universitet, inom såväl textil- som bronsåldersforskning.
– Jag har två kollegor som båda två bidragit mycket. Kristian Kristiansen och hans forskning om analys av strontiumisotoper i textilfibrer, som visat var fåren kommit ifrån, har betytt mycket för mig och Lena Larsson Lovéns forskning använder jag mycket i min undervisning.
Marie-Louise Bech Nosch är specialiserad på förhistorisk grekisk historia och historisk textilproduktion. Hennes forskning har bland annat krävt djupa språkkunskaper i grekiska och hon är en internationellt erkänd expert inom egeisk förhistoria men världsledande expert på Linear B – ett skriftsystem där varje tecken motsvarar en stavelse.
Hennes vetenskapliga insatser har uppmärksammats på olika sätt, genom priser som Dronning Margerete IIs Videskapspris 2019 och Gad Rausings pris 2022. Sedan 2020 är hon president för Royal Danish Academy.
Värd för Marie-Louise Bech Nosch besök i samband med promoveringshögtiden blir Lena Larsson Lovén, vid Institutionen för historiska studier.
Text: Johanna Hillgren