Handelshögskolan behöver bli mer jämställd
Av Handelshögskolans studenter är 52 % kvinnor, men bland professorerna är andelen kvinnor bara 30 %. Varför blir kvinnorna färre ju högre upp i den akademiska hierarkin man kommer, och vad behöver Handelshögskolan göra för att bli mer jämställd?
Den 8 mars – på internationella kvinnodagen – hölls seminariet “100 years of solitude: Gender and equality at the School of Business, Economics and Law”. När Handelshögskolan startade 1923 var det med 11 studenter som alla var män. 1959 hade antalet studenter ökat till 500, varav 17 var kvinnor. 1994 fick Handelshögskolan sin första och hittills enda kvinnliga rektor och 1995 sin första kvinnliga professor.
I dag har Handelshögskolan en förhållandevis stor andel kvinnliga professorer, om man jämför med andra handelshögskolor i Sverige, men fortfarande är bara 30 % procent av Handelshögskolans professorer kvinnor. Inom företagsekonomi är andelen bara 20 %. Varför är det så, och hur kan jämställdheten öka? Under seminariet diskuterades meritokratins betydelse, det vill säga att befordran baseras på kunskaper, meriter, skickligheter och färdigheter. Hur den vetenskapliga prestationen ska bedömas är något som diskuteras alltmer intensivt i den akademiska världen, inte bara i Sverige utan globalt. En allt för stor fokusering mot bibliometriska mått ifrågasätts, och man diskuterar även hur hög forskningskvalitet kan kombineras med hög samhällsrelevans.
Mer statistik finns längst ner i artikeln.
Hallå där, Maria Norbäck, en av arrangörerna bakom seminariet
Hur gick seminariet?
Det gick utmärkt! Vi visade ny statistik över hur ojämställd Handelshögskolan är, och bilden blev tydlig av en organisation där kvinnorna blir färre och färre ju högre upp i den akademiska hierarkin man kommer. Särskilt dåliga på jämställdhet är institutionerna för företagsekonomi och nationalekonomi.
Ungefär 60 åhörare var på plats, varav sju var män. Detta visar att jämställdhet fortfarande är en fråga som män generellt är ointresserade av.
Vad kom debatten att handla om?
Debatten kom till stor del att handla om meritokrati. Trots att forskning visar att meritokrati, i meningen excellens och kompetens, är köns-kodad till mäns fördel (på det sätt att män associeras med kompetens och excellens på ett sätt som inte kvinnor gör) så insisterar ledare inom akademin på att behandla meritokrati som något som inte har med kön att göra. Att fortsätta att prata om meritokrati utan att diskutera hur exempelvis kriterier för meritering är köns-kodade och reproducerar ojämlikhet är mycket problematiskt.
Kom det upp något oväntat?
Många blev nog förvånade över att den juridiska disciplinen och juridiska institutionen på Handelshögskolan har lyckats bättre när det gäller jämställdhet (mätt i antal kvinnliga docenter och professorer) än de ekonomiska disciplinerna. Men även inom juridik är Sverigesnittet att 70 % av professorerna är män. Det är väl egentligen bara i jämförelse med de ekonomiska disciplinerna, där andelen kvinnor är ännu mindre, som en sådan siffra kan se bra ut. Mer om detta kan man läsa här:
”60 procent kvinnor på juristlinjen – 70 procent män på toppen”, Dagens Juridik, 11 februari 2022
Få men fler kvinnor i svensk nationalekonomi, Ekonomisk Debatt, nr 4 2018
Vad kan Handelshögskolan göra för att öka jämställdheten?
Handelshögskolan behöver gå från prat till verkstad. Ledningen måste visa en uttalad långsiktig strategi för att komma till rätta med sin ojämställda organisation. Det finns goda möjligheter att jobba aktivt med jämställdhetsintegrering, om viljan finns hos organisationen. Det handlar till stor del om att sätta tryck på institutionerna och dess ledningar. Det är där mycket av det vardagliga arbetet sker, med meriteringsärenden, karriärsutveckling, arbets- och resursfördelning mellan individer och liknande. En mer jämställd Handelshögskola kräver också en revision av kriterierna som styr karriärsutveckling och som bör inkludera bredare aspekter av akademiskt arbete, och inte som nu ha ett ensidigt fokus på vetenskapliga publiceringar i högt rankade tidskrifter.
Statistik
Källa: dataregistret på Göteborgs universitet samt statistik från institutionerna företagsekonomi, nationalekonomi och juridik (ej Ekonomi och samhälle).
Könsfördelningen per institution
Antalet år det tar för män respektive kvinnor att förflytta sig mellan de olika akademiska karriässtegen
