Länkstig

Flera nya forskare på listan över världens mest citerade

Publicerad

I år tar flera nya forskare från Göteborgs universitet plats på Clarivate Analytics lista över världens mest citerade forskare. En av dem är Malin E.V. Johansson. Hon är nybliven professor, och en av flera framgångsrika forskningsledare som fokuserar på det skyddande slemlagret i tarmen.

Det är analysföretaget Clarivate Analytics, som äger Web of Science, som listar den en procent av världens forskare som citeras flitigast. Listan baseras på publiceringar de senaste tio åren, mellan åren 2011-2021. Analysen bygger på data från företagets publikationsdatabas.

Nykomlingar på listan i år är Gunnar C Hansson, Malin E.V. Johansson, Petia Kovatcheva-Datchary (tidigare postdoktor på Wallenberglaboratoriet), Michael Schöll och Marcus Ståhlman (Naturvetenskaplig fakultet). Förra årets listade forskare står kvar: Ulf Andreasson, Alexandre Antonelli (Royal Botanic Gardens, Kew och Naturvetenskaplig fakultet), Kaj Blennow, Johan Bengtsson-Palme (numera Chalmers), Joakim Larsson, Fredrik Bäckhed, Jan Lötvall, Henrik Nilsson (Naturvetenskaplig fakultet) och Valentina Tremaroli.

I Sverige är det nu bara Karolinska Institutet som har fler högciterade forskare än Göteborgs universitet. Att antalet forskare från Göteborgs universitet ökar så kraftigt på listan kan också medföra en bättre placering på rankningen i Academic Ranking of World Universities, där vårt lärosäte just nu har plats 139.

Vetenskapligt genomslag

Malin E.V. Johansson är en av de forskare som nu tar steget in på listan. Hon är nybliven professor på Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi. Hon studerar det skyddande slemlagret, mucus, i tjocktarmen.

Bild
Malin Johansson
Malin Johansson
Foto: Cecilia Hedström

– Det känns jätteroligt att min forskning uppenbarligen fått vetenskapligt genomslag. Att listas som en högciterad forskare kan också betyda att ännu fler får upp ögonen för mitt och mina kollegors arbete, vilket kanske leder till bredare spridning av resultat även till allmänheten, funderar Malin Johansson.

Expanderande forskningsområde

Fältet där hon arbetar, mucinbiologi, har fått ett rejält uppsving sedan hon själv inledde sin forskarutbildning på Institutionen för biomedicin. Hon disputerade 2009 med en avhandling som beskrev proteinet MUC2, som är huvudsaklig komponent i det tunna slemlager som skyddar våra tarmar och även våra luftvägar från att komma i kontakt med bakterier.

– Tidigare fanns en idé om att immunsystemet skulle kunna känna igen bra och dåliga bakterier i tarmmikrobiotans, men våra resultat visar att de flesta av bakterierna hålls på avstånd från cellytan i tarmen genom mucuslagret. Det lagret tas numera med i beaktan för alla studier som görs om symbiosen mellan tarmmikrobiotan och människa, säger Malin Johansson.

Det faktum att forskningsfältet vuxit och att flera framstående internationella samarbeten etablerats, spelar sannolikt roll för de ökande publiceringarna för hennes arbeten.

Flera uppmärksammade publiceringar

Den artikel som kommit att bli hennes mest citerade lägger en viktig grundsten inom forskningsfältet, och beskrev huvudfyndet i hennes avhandlingsarbete. Resultaten publicerades i tidskriften Proceeedings of the National Academy of Sciences 2008, som visade hur mucuslagret är uppbyggt i möss. Sedan dess har hennes publikationslista fyllts på med fler arbeten baserade på nya vetenskapliga fynd som uppmärksammats av andra forskare, där hon och hennes kollegor bland annat kunnat relatera defekter i det skyddande slemlagret till den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit och försökt förklara hur bakterier samspelar med de celler som bildar det skyddande mucuslagret.

Biokemi och cellbiologi

Nu i dagarna blev Malin E.V. Johansson befordrad till professor i biomedicinsk laboratorievetenskap med inriktning mot biokemi. Hennes nuvarande forskning har två ben, berättar hon:

– Vi vill dels fortsätta i detalj förstå de komponenter som bygger upp mucuslagret, eftersom det är först när vi förstår hur det fungerar som vi också kan förstå vad som går snett till exempel vid ulcerös kolit. Den andra inriktningen handlar om att studera de olika celler som bidrar till slembildningen och vilka defekter som rör celler som kan bidra till utvecklingen av sjukdom, säger Malin Johansson.

Även Malin E.V. Johanssons handledare från doktorandtiden, Gunnar C Hansson, inkluderas nu på listan över världens en procent mest citerade forskare.