Bild
Studenter på JMG:s internationella masterprogram i undersökande journalistik
Foto: Helena Löfving
Länkstig

Fler än någonsin väljer undersökande journalistik på JMG

I en tid när hoten mot journalister växer, har rekordmånga valt att fördjupa sina kunskaper i undersökande journalistik.
Det internationella masterprogrammet MIJ vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) är mer populärt än någonsin.

Mitt i coronapandemi samlas 37 studenter från stora delar av världen för att lära sig mer om undersökande journalistik. Trots reserestriktioner har 28 lyckats ta sig till Göteborg och Sverige för att delta i undervisningen på plats.

– Normalt brukar vi ha 20-25 studenter i en klass och vi blev överraskade när vi såg hur många som mitt under pandemin rest hit till Göteborg, berättar programansvariga Ulla Sätereie vid JMG.

Bild
Porträtt på Ulla Sätereie
Foto: Johan Wingborg

Utmanande hybridundervisning

För att alla ska kunna delta, både på plats och på distans, har lärarna gått över till så kallad hybridundervisning, vilket innebär att de studenter som deltar på distans kan göra det på samma villkor som de som finns på plats i salen.

De har anpassat föreläsningar och övningar för att hålla samman gruppen trots att inte alla kan träffas fysiskt.  Därför jobbar de inte endast med zoom, utan använder en rad olika digitala verktyg för att kommunicera och samarbeta.

­– På det sättet har corona fått positiva effekter, att vi blivit mer digitaliserade, säger Ulla Sätereie.

Tekniken måste fungera, med laddade webbkameror, mikrofoner och datorer, så att studenterna ute i världen samtidigt ska kunna följa med – mardrömmen är att tappa nätuppkopplingen mitt i en föreläsning.

– Det innebär förstås stora utmaningar för oss alla, lärare som studenter, säger Ulla Sätereie.  Men det skapar också en kreativ miljö, där alla hjälps åt för att lösa de utmaningar som uppstår.

Samarbeta över gränserna

De 37 studenterna kommer från 21 olika länder, varav sju svenskar, 23 från andra EU-länder och sju från länder utanför EU: Armenien, Belarus, Ghana, Kamerun, Libanon och Ryssland.

– För att granska företeelser i dagens globaliserade värld krävs allt oftare det som kallas cross-border journalism och att journalister kan samarbeta över gränserna, förklarar Brigitte Alfter som är ny lärare på MIJ sedan i höst.

Hon är tysk-dansk journalist med stor erfarenhet av att utveckla strategier och metoder för cross-border journalism i Europa.

Det kanske mest kända exemplet på cross-border journalism är avslöjandet Panama Papers 2016. Flera hundra journalister och medieorganisationer världen över gick samman för att granska miljontals dokument som handlade om penningtvätt och inblandning av flera av världens största banker. Så sent som häromveckan sände SVT:s Uppdrag Granskning ett nytt uppmärksammat reportage om misstankar om SEB:s inblandning.

Interkulturell kommunikation

– Att samarbeta kring internationella avslöjanden, ställer stora krav på journalisternas förståelse och respekt för varandra. De kommer från länder med olika statsskick och lagstiftningar, där villkoren för demokrati och pressfrihet skiftar, och inte minst kan även kommunikationskulturer och journalistikens former variera, berättar Brigitte Alfter.

För att lära känna varandra och från början få till en god teamkänsla startade därför lärarna terminen med flera föreläsningar och övningar om interkulturell kommunikation.

– Hela första veckan ägnade vi åt att tala om interkulturell och personell kommunikation i team, cross-border collaboration, teamwork och projektledning på distans. Det kommer de att få användning för när de ska samarbeta över gränserna. Och det ger dem bättre förutsättningar för hybrid- och distansundervisning. Vi är övertygade om att det lagt en bra grund till de fortsatta studierna, säger Brigitte Alfter.

Studenternas grävjobb

Redan från start får studenterna lära sig göra undersökningar och rapportera om dem. De avslutar med att göra ett större grävjobb som ofta publiceras i medier.

Några exempel på MIJ-studenters tidigare undersökningar hittar du här (https://www.gu.se/en/study-gothenburg/mijinvestigations):

  • The water eats the land. En granskning av FN:s Environment Programme i Tanzania. Av Michaela Kozminova och Elias Arvidsson, The Ecologist, 2019.
  • Israeli government accused of abandoning soldiers with PTSD. En undersökning av israeliska soldater och bristande psykiskt stöd. Av Amanda Forslund och Charlotta Lindblom, the Guardian, 2019.
  • Violence, violations and deaths on accommodation for people with disabilities. En granskning av våld, kränkningar och dödsfall på boenden för personer med funktionsnedsättning). Baserat på en undersökning av Jessica Lindbom Jämting, Uppdrag Granskning, SVT, 2018.
  • The new surrogate mothers. En undersökning av de nya surrogatmödrarna. Research av Felicia Bredenberg, Lucas Dahlström och Liliia Makashova för Uppdrag Granskning, SVT, 2018.

Läs mer

  • om det internationella masterprogrammet i undersökande journalistik (MIJ) här 
  • om Brigitte Alfter och cross-boarder journalism på hennes webbplats 
  • om interkulturell kommunikation i boken Meanings and Messages

     intercultural business communication av Inger Askehave, Birgitte Norlyk, Malene Gram och Malene Djursaa (Hans Reitzels Forlag, Danmark, 2007).

Text: Cajsa Malmström
Foto: Helena Löfving