Styrmedel är ett begrepp som används för verktyg som beslutsfattare använder för att påverka samhället, till exempel för att bli mer hållbar. Det kan handla om information och utbildning men också om skatter, lagar och handel med utsläppsrätter. Styrning som inte alltid landar väl i alla branscher eller intressegrupper, eller för den delen hos den enskilda medborgaren.
Thomas Sterner, professor i miljöekonomi på Institutionen för nationalekonomi med statistik vid Göteborgs universitet, har fokuserat sin forskning på policyinstrument för miljöfrågor och sitter bland annat med i Göteborgs stads klimatråd. Genom bidrag från Familjen Kamprads stiftelse på 15 miljoner kronor har han nu säkrat finansiering i fem år med start 2024 för forskningsprojektet Policies for a Sustainable Society.
Projektet ger mig möjlighet att ta mig i kast med de stora och viktiga frågorna som vi står inför
– Projektet ger mig möjlighet att ta mig i kast med de stora och viktiga frågorna som vi står inför, hur ska vi kunna få ett hållbart samhälle när det finns ett motstånd mot miljöpolitiken? Det kan till exempel handla om hur man ska öka förståelsen och acceptansen för prissättning av koldioxid och andra utsläpp som påverkar miljön, säger Thomas Sterner.
Motstånd från olika håll
Ett styrmedel som används idag inom vissa områden är just att minsta växthusgaserna genom utsläppsrätter; ett land tilldelas en kvot och får då rätt att släppa ut motsvarande mängd koldioxid i atmosfären. Sedan systemet infördes 2005 har EU:s utsläpp minskat med 41 procent. Systemet med utsläppsrätter möter dock motstånd, bland annat från lobbygrupper inom fossilindustrin. Systemet har också fått kritik för att vara ineffektivt.
– Det bästa man kan göra är att ta betalt för det som är dåligt för miljön. Marknadsekonomin är effektiv och det är först när det blir som billigast som man kan få förbättringar på koldioxidutsläppen, säger Thomas Sterner.
En annan opposition består av den stora allmänheten. I Sverige har koldioxidskatten bidragit till höjda drivmedelspriser, något som fått svenskarna att protestera. Den negativa inställningen mot att klimatfrämjande åtgärder kan påverka privatekonomin ska Thomas Sterner och forskargruppen försöka förstå mekanismer bakom. Syftet är att ta fram styrmedel som accepteras av medborgarna, men också av näringslivet. En hårfin balansgång.
Näringslivets ska kunna utnyttja sin förmåga till innovation inom de gränser som satts upp
– Det är inte staten som ska bestämma hur bilarna, bostäderna eller telefonerna byggs. Staten ska sätta upp riktmärken och regler som hindrar skadliga utsläpp av till exempel gaser som påverkar klimatet, sedan ska näringslivets kunna utnyttja sin förmåga till innovation inom de gränser som satts upp, säger han.
Satsningar på utbildning krävs
För att styrmedlen ska vara effektiva kommer forskarna att titta på skräddarsydda lösningar för varje land. Vad som fungerar i till exempel Sverige behöver inte fungera i Norge. Förutsättningarna för att driva klimatfrämjande politik skiljer sig också mellan hög- och låginkomstländer. En del av projektet kommer därför att användas för att stärka kapaciteten i utvalda länder. Genom att bygga upp lokala kompetens kan regeringar och beslutsfattare förstå hur miljöpolitiken påverkar den specifika ekonomiska och politiska situationen i landet.
– Det räcker inte med att ta fram styrmedel, vi behöver också nå ut till beslutsfattare både i rika länder och faktiskt i alla länder. Därför behövs riktade satsningar för utbildning och kapacitetsutveckling, säger Thomas Sterner.
Forskningen samordnas av forskningsnätverket Emissions Pricing for Development (EPfD), ledd av Thomas Sterner vid Göteborgs universitet. Kärnforskargruppen vid Institutionen för nationalekonomi och statistik samt nätverket Environment for Development (EfD) i Göteborg kommer att samarbeta med forskare i 13 länder i det så kallade globala Syd, en grupp länder som ligger söder om den rika industrivärlden i norr med gemensamma socioekonomiska utmaningar.
- Jag tror att vi fick anslaget för att Kampradstiftelsen har ett genuint intresse för miljöfrågor och hållbarhetsfrågor. De räds inte de stora frågorna och tycks lyfta forskning som vill hitta lösningar.
Text: Jessica Oscarsson
