Motiveringen till priset lyder: ”Genom en kombination av stort personligt engagemang, intellektuell och akademisk skärpa parat med praktiska insatser bidrar Christer Mattsson till att hålla minnet av Förintelsen levande. Inte minst när det gäller att utveckla pedagogiken kring hur minnet av Förintelsen ska förstås och föras vidare har han gjort avgörande insatser.”
– Att få priset är förstås ett erkännande för det arbete jag har spenderat väldigt många år åt både som forskare och lärare för att förstå orsakerna bakom antisemitism och förintelsen och vikten av överlevande-berättelser som en del av det svenska kulturarvet och som en del av svensk skola och utbildning och hur detta kan föras vidare och bidra till kunskap för generationer framöver, säger Christer Mattsson.
Antisemitism underminerar demokratier
Christer Matsson menar att förintelsen ägde rum eftersom den kunde äga rum. Därför kan den äga rum igen. Inte på samma sätt, men av samma orsaker.
– Förintelsen var ett resultat av antisemitism liksom hela nazityskland och andra världskriget är ett resultat av den europeiska och tyska antisemitismen. Idag när man stormar Capitolium och parlamentet i Brasilien eller försöker avsätta den tyska regeringen sker det återigen under antisemitiska slagord. Antisemitismen har alltid underminerat tilltron mellan människor i ett samhälle och underminerar och hotar demokratiska styrelseskick. Därför är det mycket angeläget att bekämpa antisemitism.
Christer Mattsson tycker att undervisningen om förintelsen har blivit mycket bättre jämfört med på 1980-talet när han själv var elev. Samtidigt ser vi oroväckande tendenser till hur antisemitiska konspirationsteorier tar sig in i samhället.
– Jag tror att vi har missat eller underskattat eller inte ens förstått antisemitismens särart när det gäller dess demokratihotande potential. Där återstår väldigt mycket att göra.
Antisemitism frikopplas från förintelsen
Segerstedtinstitutet fick i uppdrag från den förra regeringen att göra en forskningsöversikt över all forskning om undervisning om förintelsen i hela världen under efterkrigstiden. Studien visar att man undervisar om förintelsen av helt andra skäl än att motverka antisemitism.
– I 43 procent av studierna nämner man inte ordet antisemitism. Man har med andra ord frikopplat antisemitismen från förintelsen och gjort den till en illustration för mänskligt lidande och mänsklig ondska i största allmänhet. Därmed förstår vare sig orsakerna till förintelsen eller antisemitismens särart.
Lärares engagemang tas inte till vara
Engagemanget bland lärare är stort när det gäller att få mer kunskap om antisemitism.
Kurserna som ges vid Segerstedtinstitutet har ett högt söktryck.
– Däremot finns det väldigt lite forskning om antisemitism och om historiedidaktik om förintelsen inom det svenska universitetsväsendet som helhet, så de har inte gjort tillräckligt för att ta till vara på lärarnas engagemang, säger Christer Mattsson.
