Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Arkeologisk släktforskning visar hur samhällen organiserade sig och språk spreds

Publicerad

Flera äktenskapspartners över generationer skapade breda alliansnätverk för samhällen i Klockbägarkulturen i Centraleuropa, omkring 2000 år före vår tideräkning. Det visar en tvärvetenskaplig studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PlosOne.

I en tvärvetenskaplig detaljfördjupad studie, som publicerades 16 november, har två familjegravfält från Klockbägarkulturen i södra Tyskland undersökts. Den visar hur släktskapsorganisationen såg ut för 4000 år sedan.

Genom att kombinera förhistoriskt DNA med isotopisk spårning av rörligheten var det möjligt att visa att kvinnor flyttade för att gifta sig medan män stannade. Denna princip om blandäktenskap, exogami, innebar också att du inte skulle gifta dig två gånger i samma familj. På detta sätt skulle varje samhälle under generationer ha flera äktenskapspartners, som hjälpte till att skapa ett omfattande alliansnätverk som behövdes för handel och skydd.

Bland kvinnorna som begravdes på de två kyrkogårdarna, som är belägna 12 kilometer från varandra, fanns det dock ingen överlappning av genetiska haplotyper, det vill säga gener som en avkomma ärver från den ena föräldern, vilket tyder på att dessa två grupper hade äktenskapsallianser i olika nätverk.

Studien genomfördes av arkgeologiprofessorn Kristian Kristiansen från Göteborgs universitet, tillsammans med arkeologiprofessorn Volker Heyd från Helsingfors universitet.

– Denna typ av detaljer var bara möjlig att upptäcka när vi kunde kombinera arkeologi, bioantropologi, genetik och strontium- och syreisotoper. Det är som att bli en etnograf från det förflutna, säger Volker Heyd.

När vi nu kan kartlägga familjemönster som på våra två gravplatser kommer det för första gången att vara möjligt att jämföra med etnografiskt och historiskt kända släktforskningssystem, och därmed få ett större perspektiv på förhistorien, säger Kristian Kristiansen.

Biomolekyler identifierar spridningen av språk

I studien jämförde de också sina resultat med indoeuropeiska terminologier för äktenskap och släktskap.

– Resultaten stämmer med det släktskapssystem som rekonstruerats vad gäller den protoindo-europeiska språkgemenskapen, där unga män skulle starta nya familjeenheter och medan kvinnliga makar flyttade in från utsidan och lämnade sina egna familjer. Studien visar hur biomolekyler kan användas för att identifiera den sociala mekanismen bakom spridningen av tidigare språk, säger Guus Kroonen, professor i historisk lingvistik vid Köpenhamns universitet, som också deltog i studien.

I ett släktforskningssystem som liknar det etnografiskt väl kända så kallade ”Omaha-systemet” skulle unga pojkar placeras hos sin mors bror och uppfostras som fostersöner, vilket var ett annat sätt att säkra familjeband och allianser. På en av kyrkogårdarna begravdes en ung manlig tonåring som enligt strontiumisotoperna hade vuxit upp på en annan ort, troligen som fosterson, och återvänt innan han dog och begravdes bredvid sin biologiska far.

I familjer som dessa skulle det finnas ett konstant flöde av kvinnor som gifte in sig i andra familjer. Det är också känt sedan tidigare att tidiga indo-europeisktalande samhällen utövade förstfödslorätt, det vill säga att endast den äldsta sonen skulle ärva. Det var ett sätt att hålla ihop egendomen, men det innebar också att yngre söner var tvungna att ge sig av för att ta sin framtid i egna händer och starta ett nytt hushåll som de kunde leda. Denna princip skapade således en stark motivation för expansion genom grundandet av nya bosättningar.

Studien Kinship and social organization in Copper Age Europe. A cross-disciplinary analysis of archaeology, DNA, isotopes, and anthropology from two Bell Beaker cemeteries publicerades i PlosOne den 16 november 2020 (Karl-Göran Sjögren, Iñigo Olalde, Sophie Carver, Morten E. Allentoft, Tim Knowles, Guus Kroonen, Alistair W.G. Pike, Peter Schröter, Keri A. Brown, Kate Robson Brown, Richard J. Harrison, Francois Bertemes, David Reich, Kristian Kristiansen & Volker Heyd)

Länk till artikeln (open access): https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0241278

Kontakt:
Kristian Kristiansen, Göteborgs universitet, tel: 0704-18 57 67, e-post: kristian.kristiansen@archaeology.gu.se

Volker Heyd, University of Helsinki, Finland, e-post: volker.heyd@helsinki.fi

Guus Kroonen, University of Copenhagen, Denmark, e-post: guus@hum.ku.dk

Bild
illustration över samhällenas uppbyggnad
Två gravfält för över 4000 år sedan i södra Tyskland visar att de sena Klockbägar-samhällena bodde patrilokalt och representerar flera generationer av kärnfamiljgrupper som utövar exogama äktenskap vilket främjar sociopolitiska nätverk.