Anders Larsson utsedd till Humanistiska fakultetens hedersdoktor 2023
Humanistiska fakultetsstyrelsen har beslutat att utse Anders Larsson till Humanistiska fakultetens hedersdoktor 2023. Anders Larsson är 1:e bibliotekarie vid Göteborgs universitetsbibliotek och som ansvarig för handskriftsavdelningens samlingar har han byggt upp stora och värdefulla resurser och stimulerat forskningen kring dem.
I tjänsterummet på handskriftsavdelningen på Humanistiska biblioteket sitter en omtumlad Anders Larsson och försöker smälta besöket av Åsa Arping, fakultetens dekan, som precis meddelat att han utsetts till Humanistiska fakultetens hedersdoktor 2023.
– Det är glädjande och smickrande på alla sätt, säger han när vi smugit i väg till ett angränsande konferensrum.
Anders Larsson har arbetat på universitetsbiblioteket sedan 1980, alltså i 43 år.
– Jag har ingen akademisk bibliotekarieexamen i botten, utan är internutbildad inom bibliotekssektorn. Här har jag sedan verkat för att bygga upp de samlingar vi har idag och som är betydande, både till sitt omfång och till sitt innehåll.
Manus, brev och dagböcker
Samlingarna vid handskriftsavdelningen skiljer sig på flera sätt från de arkiv som förvaltas av exempelvis Riksarkivet och Regionarkivet. Samlingarna på UB består i huvudsak av personarkiv, det vill säga privata papper efter bemärkta personer inom olika områden, och innehåller handlingar av alla möjliga slag; manuskript, brev, dagböcker och fotografier.
– Det kan vara väldigt spretigt och är helt beroende av vad människor har valt att spara på. Det vi är intresserade av är allt som kan bli intressant för framtida humanistisk och vetenskapshistorisk forskning i bred bemärkelse.
Här finns material från många av de viktiga forskarna och professorerna vid Göteborgs Högskola och sedermera Göteborgs universitet, men även från konstnärer, författare och tidningsmänniskor.
– Bortfallet är emellertid stort i och med att det inte finns något juridiskt regelverk för insamling av privata papper på det sätt som gäller för myndighetsarkiv. Var och en kan välja att spara vad man vill av brev och anteckningar eller i värsta fall att slänga allt.
Vissa personarkiv omfattas således bara av en eller ett par kapslar (bruna lådor i storlek ungefär som en tidskriftssamlare) medan andra breder ut sig på 20-30 hyllmeter.
Kontaktskapande verksamhet
Materialet förvärvas genom kontaktskapande verksamhet. Antingen genom att personen kontaktas – eller själv hör av sig – innan det så att säga är för sent, eller genom kontakter med anhöriga. Just idag blev Anders Larsson kontaktad av ett barnbarn till Sten De Geer, professor i geografi och etnografi vid Göteborgs Högskola, vilken avled 1933. Här gällde det tilläggsmaterial till ett redan befintligt arkiv. Den absoluta huvuddelen av förvärven är genom donationer.
Andra sätt att förvärva är genom kontakter mot antikvariatsbranschen och att kontinuerligt bevaka auktionsmarknaden.
– Imorgon är det ett Ivar Arosenius-brev som ska auktioneras ut, som vi måste ha koll på och i helgen är det viktigt manuskript av Birger Sjöberg ute till försäljning.
Vad Aroseniusbrevet kan tänkas gå för har att bland annat att göra med om det finns teckningar i brevet, då det gör att en köpare kan tänkas betrakta det som ett konstverk, berättar Anders.
Alf Hambes arkiv ett av de senaste
Ivar Aroseniusarkivet och Evert Taube-arkivet tillhör några av UB:s kronjuveler i samlingarna.
– Evert Taube-arkivet var det många turer med, fram och tillbaka. Samlingen var deponerad på visarkivet i Stockholm fram till 1997 då universitetet förvärvade hela materialet. Alltsammans sköttes av en förhandlingsgrupp som bestod av bland andra Sture Allén och dåvarande rektor Jan Ling. Delar av arkivet har tidigare varit klausulbelagt, men nu är materialet fritt i och med att Sven-Bertil Taube gick bort i höstas, säger Anders Larsson.
På UB finns stora samlingar från exempelvis kompositören Wilhelm Stenhammar, huvudredaktören Torgny Segerstedt liksom journalisten och politikern Ingrid Segerstedt Wiberg. Dessutom flera av Göteborgskoloristernas arkiv, som Ragnar Sandbergs och Inge Schiölers och såklart hyllmeter efter hyllmeter med författararkiv; Birger Sjöberg, Nils Ferlin, Hjalmar Söderberg, Lars Ahlin…
– Före jul fick vi även vispoeten Alf Hambes kvarlåtenskap vilket var ett betydande förvärv i linje med att vi sedan tidigare även har arkiven efter Birger Sjöberg och Taube.
Intresserad av polarhistoria
På Universitetsbiblioteket har Anders Larsson till viss del även haft möjlighet att arbeta med ett av sina privata intressen: Polarhistoria. I samarbeten med olika forskare har han varit delaktig i att ta fram en polarhistorisk webb-portal (Polarportalen) och så sent som 2021 medarbetade han i boken Otto Nordenskjöld genom kameran som gavs ut tillsammans med forskare på Handelshögskolan och Geovetarcentrum. Boken bygger på material i det mycket innehållsrika arkivet efter professor Otto Nordenskjöld, en av de mest namnkunniga forskarna vid Göteborgs Högskola.
– Det polarhistoriska intresset började på 1970-talet med Andrée. Det är något med de här miljöerna, det som man bruka benämna det ”arktiskt sublima” det vill säga polarområdenas attraktionskraft och charm i form av sin otillgänglighet, skönhet och kärvhet. Jag är intresserad av att studera de expeditioner som gjorts och har en hel del material, men det är en parallell del och mer av ett privat intresse.
Han skriver en hel del själv och har även ägnat sig åt faktagranskning av polarlitteratur. Som faktagranskare har han anlitats av exempelvis av läkaren och författaren Bea Uusma för den Augustprisvinnande boken Expeditionen: min kärlekshistoria.
Men på biblioteket handlar det främst om att förvärva material och att handleda forskare som vill titta i samlingarna.
– Det kommer en forskare från Stockholm imorgon, som ska jobba med Viktor Rydberg-material och nästa vecka kommer en annan som håller på med Verner von Heidenstam.
Digitaliseringens fram- och baksida
Vi blir sittandes och småpratar om frågor som ”hur blir det sen?”, med tanke på i vilken takt digitaliseringen av samhället går. Hur ska biblioteken ta in, lagra och tillgängliggöra människors privata arkiv om 40-50 år? Delikata frågor som det inte finns några självklara svar på.
– Digitaliseringen kan däremot lösa mycket, både vad gäller att forskare slipper resa för att ta del av materialet och för att fjärrlån sliter fysiskt på det.
Vår pratstund förgylls också av mängder av anekdoter från 43 år i universitetsbibliotekets tjänst. Som den om när biblioteket för några år sedan på auktion förvärvade noter av Stenhammar som visade sig vara ungdomsverk och delvis okända kompositioner, om resväskan med 300 opublicerade dikter av Anna Greta Wide – ”inget skräp, det var kaliber på grejerna!” – eller det senaste loppisfyndet med brev och fotografier från konstnären Ingrid Simonsson, hustru till konstnären Birger Simonsson som ingick i konstnärsgruppen De åtta och 1931 blev professor vid Konsthögskolan..
Men det är först när vi tar hissen ner några våningar under jord och Anders visar runt i samlingarna som det verkligen framgår vad dessa 43 års erfarenhet innebär. Det är som om han verkligen vet exakt var varenda liten bok står. Från en Bibel på pergament, handskriven med fjäderpenna på 1200-talet, till en pop up-bok om Hans och Greta från 1800-talet ur dirigenten Herbert Blomstedts samling. Det är ett livs levande kartotek som utsetts till fakultetens hedersdoktor 2023.
Ur motiveringen:
Anders Larsson har i sin tjänst som 1:e bibliotekarie vid Göteborgs universitetsbibliotek gjort universitetet ovärderliga tjänster. Som ansvarig för handskriftsavdelningens samlingar har han med enastående urskillning och energi sett till att unika material samlats in för att kunna bevaras och tillgängliggöras för forskningen. Många forskare, vid GU och en rad andra lärosäten, kan intyga sin tacksamhetsskuld till honom. Larsson har inte bara byggt upp stora och värdefulla resurser och stöttat/stimulerat forskning kring dem, han äger också remarkabla kunskaper om materialen, vilket bland annat framgår av den mängd presentationer och analyser av GUB:s bestånd han publicerat för bredare kretsar. Larsson har byggt upp samlingarna med ett engagemang långt utanför vad som kunde förväntas i uppdraget.
Anders Larssons insatser för forskningen vid GU och för forskning baserad på GU:s material vid en rad andra universitet är pågående och kommer att vara signifikanta under lång tid framöver.
Text: Johanna Hillgren
