Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Fyra indonesiska kvinnor sjunger/läser i kör
“A Thousand and One Martian Nights” Stillbild från videoinstallation (Tintin Wulia 2017).
Foto: Tintin Wulia
Länkstig

7 miljoner till konstnärlig forskning om autistiskt skrivande och krigsföring

Tintin Wulia och Elisabeth Hjorth från HDK-Valand får drygt 7 miljoner av Vetenskapsrådet för sina projekt om framtida krigsföring och autism som en resurs för konstnärlig forskning.

I projektet ”Autistiskt skrivande: ett modersmål” vill Elisabeth Hjorth, doktor i etik och lektor i litterär gestaltning på HDK-Valand, undersöka hur neuromångfald fungerar som en resurs för den konstnärliga forskningen, den skrivande praktiken och konstnärlig pedagogik.

– Normer kring olika funktionssätt utgör en grund för diskriminering och orättvisa i samhället, på det litterära fältet och på våra utbildningsinstitutioner. Behovet av förändring är stort och synliggörande av neurominoriteters perspektiv, kunskap och erfarenheter pågår på olika platser. Vi tror att autistiskt skrivande förändrar det litterära fältet både i dess former och metoder, säger Elisabeth Hjorth.

Ett övergripande mål med projektet är att lyfta fram autistiska erfarenheter och språk, vilka hittills haft en undanskymd plats på det konstnärliga forskningsfältet. Ett annat mål är att såväl bidra till de konstnärliga utbildningarna som att låta konstnärlig forskning föra dialog med och påverka det omgivande samhället.

– Våra metoder kommer att innefatta gemensamt skrivande och teoretisk fördjupning genom kollektivt arbete. Vi kommer att samarbeta med organisationer och föreningar som driver utbildning och aktivism. Vi kommer också att organisera en skrivkurs för personer inom autismspektrat som en central del av vår forskning.

Projektet kommer att mynna ut i en samskriven publikation med fokus på språk, känsla och sinnlighet. Förhoppningen är att arbetet också kommer bidra till konstnärligt och pedagogiskt utvecklingsarbete.

– Den kunskap som genereras i projektet är förhoppningsvis av betydelse för att vidga förståelsen av neuromångfald, förnya den litterära gestaltningen och göra konstnärlig pedagogik mer tillgänglig.

Mönster bakom internationella relationer översätts till performance

I projektet: ”Protokoll från Morden: 1965, distans och etik för framtida krigföring” undersöker Tintin Wulia, doktor i bildkonst och postdok på HDK-Valand och Institutionen för globala studier, framtidens krigsföring genom historiens glasögon. Detta görs genom paralleller mellan två fall: massakern i Indonesien 1965–66 – en av världens mest effektivt dolda handlingar – och nuvarande amerikansk-ledda drönarattacker.

Projektet tar avstamp i ett tidigare hemligstämplat arkiv som gjordes offentligt 2018 och innehåller 30 000 dokument kopplade till massakern, bland annat den dagliga kommunikationen på den amerikanska ambassaden i Jakarta, 1964–68.

– Jag menar att den kunskap som erhållits via detta arkiv är viktig för att förstå motiven för framtida krigföring. Man kan säga att det finns en historisk kontinuitet. Drönarkrigföring kan kännas som någonting nytt, men vi kan se föregångare i historien via fullmaktskrig och dolda handlingar. I praktisk mening involverar många historiska krigsförfaranden mord som är outsourcade och medierade – alltså på något sätt distanserade – och hemlighållna, säger Tintin Wulia.

I projektet kommer hon att kombinera konstnärlig forskning och empirisk analys av materialet i arkivet som sedan kommer jämföras med de begränsade uppgifter som finns om drönarkrig. Arbetet kommer diskuteras i workshops, där mönster bakom internationella relationer och kommunikation mellan ambassader kommer översättas till performance där publiken tar del tillsammans med överlevare från massakern.

– Det blir det första forskningsprojektet som analyserar arkivet i sin helhet och också tittar närmare på dynamiken mellan ambassaderna som möjliggjorde massakern. Min förhoppning är att projektet kommer bidra till att utvidga vårt sätt att forska om framtida krigföring, säger 
Tintin Wulia.

Text: Cecilia Köljing