Hoppa till huvudinnehåll
Bild
En grupp studenter sitter vid skulturen Fontänen vid Lunds Tekniska Högskola
Studenter på masterprogrammet i fri konst besöker det havererade konstverket Fontänen vid Lunds tekniska högskola 2019.
Foto: Maddie Leach
Länkstig

11 miljoner till forskning om gestaltad livsmiljö

Publicerad

HDK-Valand har beviljats nästan 11 miljoner kronor för tre forskningsprojekt inom ramen för Formas fokusområde om gestaltad livsmiljö. De tre projekten tittar närmare på hur konstnärlig gestaltning kan användas för att ge olika grupper inflytande över miljön där vi bor och lever.  

Formas satsning på gestaltad livsmiljö är ett pilotprojekt i samarbete med Boverket, ArkDes, Riksantikvarieämbetet och Statens konstråd och den riktar sig framförallt mot forskare inom konst, arkitektur och design. Beviljade projekt kan under fyra år få upp till 4 miljoner kronor. Forskningen ska belysa de konstnärliga perspektiven och den offentliga konstens roll i utformningen av hållbara gestaltade livsmiljöer.

På HDK-Valand får följande forskningsprojekt medel:

  • Fontänen: Ett konst-teknologiskt socialt drama (Maddie Leach)
  • En samskapad konstnärlig gestaltnings bidrag till socialt engagemang och hållbar livsmiljö (Maja Gunn)
  • Lek i staden: Hackande och samslöjdande urbana interventioner (Elena Raviola)

Projekten har trots sin gemensamma grund helt olika inriktning. Maja Gunn fokuserar på äldre och hur konst och design kan bidra till en socialt engagerande och hållbar livsmiljö på äldreboende när de boende själva får vara en del av processen. Elena Raviola tittar på nya sätt att organisera barns deltagande i stadsutveckling, bland annat genom att ”hacka” stadsrummet via sin lek. Maddie Leach vill genom det havererade skulpturen Fontänen vid Lunds tekniska högskola, som varken är ett konstverk eller en ruin, initiera en samhällsdebatt om konstnärskap, konstnärlig originalitet och förmågan att återuppväcka ett offentligt konstverk.

– Här ser vi tre helt olika exempel på hur man kan närma sig gestaltning av livsmiljö utifrån ett konstnärligt perspektiv. Projekten lyfter frågor om vad konsten har för roll i en stadsmiljö i ständig förändring, vilka som egentligen kan påverka hur vi lever och bor och vem som känner sig bekväm att röra sig i stadsmiljön, säger Monica Sand, forskningsrådgivare på Konstnärliga fakulteten och en av samordnarna inom Urban Futures och Göteborgs Centrum för hållbar utveckling.

Konstnärer har länge inriktat sig på stadsrummet, människors livsmiljö och interventioner i staden. Detta har plockats upp av kommuner som har börjat efterfråga konstnärlig gestaltning i offentligheten på nya sätt. I propositionen Politik för gestaltad livsmiljö från 2018 föreslås ett nytt nationellt mål där arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.

– Det finns demokratiska mål och en utopisk vision i den här forskningsinriktningen som inte motsvaras av det som sker i stadsmiljön. Men i och med den nya politiken finns det stora möjligheter att bygga intressant forskning ur ett kritiskt perspektiv. Vilka grupper i samhället har till exempel möjlighet att påverka hur våra offentliga rum och platser gestaltas och används? säger Monica Sand.

Här ser hon att konstnärlig forskning har möjlighet att vidga perspektiven.

– Trots att konstnärliga metoder och processer ofta efterfrågas inom stadsutvecklingsprojekt finns det väldigt lite forskning om konstens roll för en demokratisk samhällsutveckling. Konstnärliga fakulteten vill gärna bidra till kritiska samtal om stadsutveckling som kan öppna för diskussioner kring vilket samhälle vi vill leva i och hur vi kan bygga det tillsammans, säger hon.

Text: Cecilia Köljing