Länkstig

Språkligt utanförskap - identitetens betydelse i ett utvecklingsperspektiv

Forskningsprojekt
Avslutad forskning
Projekttid
2014 - 2018
Projektägare
institutionen för språk och litteraturer

Finansiär
Vetenskapsrådet, utlysningen inom utvecklingsforskning (VR Uforsk)

Kort beskrivning

En sociolingvistisk studie som knyter ihop språkanvändning med utvecklingsfrågor. Projektet fokuserar på code-switching, det vill säga växling mellan de två språken ngoni och swahili, i Ruvumaregionen i sydvästra Tanzania.

Bakgrund

Swahili, som används i formella sammanhang och som sedan självständigheten har främjats som kommunikationsspråk över etniska och språkliga gränser, tar allt större plats i det tanzaniska samhället, även i rurala miljöer och inom familjen. Man uppskattar att ungefär 95 procent av den vuxna befolkningen talar swahili.

Språkanvändning kan vara en viktig markör av identitet i mötet mellan olika kulturer. Hur språk används har därför symbolisk laddning och identitet formas genom dessa symboliska system. Växlingen mellan ngoni och swahili kan även ses som en indikation på att är ngoni som språk är hotat eller på väg att försvinna.

En viktig fråga blir således om code-switching visar att ngonibefolkningen inte längre kan uttrycka sig på sitt modermål eller om code-switching är en kommunikationsstrategi som markerar grupptillhörighet eller identitet.

Mål och tillvägagångssätt

Projektet analyserar faktorer som omfattningen av code-switching, när och hur man växlar mellan språken, om code-switching är en indikation på att språket ngoni är på väg att ersättas av swahili, om ngonitalarna förlorar sin identitet i denna process eller om möjligen andra identiteter skapas.

Analysen bygger på postmodern språk- och identitetsteori och tanken om en dialektal interaktion mellan individen och samhället. Basen för projektet är inspelningar av talad ngoni, både av individer och grupper, i två olika miljöer och från olika åldersgrupper, samt semistrukturerade intervjuer med informanterna där bland annat självbedömning av språkanvändning ingår. Dessa kompletteras av fokusgruppdiskussioner. Data från fältarbeten analyseras både kvantitativt och kvalitativt.

Tove Rosendal, forskare och docent, Göteborgs universitet

Mer om forskning vid institutionen för språk och litteraturer