Specialpedagogisk verksamhet- för ALLA barn i förskolan

Kan du berätta lite om ditt arbetsliv?

Jag arbetar som lektor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik (IPS) vid Göteborgs universitet. För närvarande har jag också uppdraget som programledare för Specialpedagog- och Speciallärarprogrammen där jag även undervisar och är kursledare. Jag undervisar även i specialpedagogik vid förskollärarprogrammet, samt i fristående kurser.

I min tjänst ligger också en del forskning. Inom IPS har vi olika forskarmiljöer och jag tillhör en grupp som heter Platform for Research in Inclusive education and School development (PRIS) där fokus ligger på det specialpedagogiska forskningsfältet inte minst i samverkan med det omgivande samhället. Dessutom är jag forskare vid Gillbergcentrum.

Du var också doktorand vid GNC. Vad handlade ditt doktorandprojekt om?

Det kan tyckas lite udda att en specialpedagog gör sin forskarutbildning inom medicinsk vetenskap, men detta blev naturligt då jag vid den tiden arbetade som specialpedagog vid Enheten för barnneuropsykiatri (BNK) i Göteborg. Min avhandling handlar om autism hos förskolebarn - utredning, diagnostik och könsaspekter. Avhandlingsarbetet utgick från ett samarbetsprojekt i Göteborg där alla barn genomgick screening för språk och autism vid BVC vid 2,5-årskontrollen. Där misstanke sedan uppkom om autism eller liknande utvecklingsrelaterade svårigheter skickades en remiss till BNK för utredning. Utifrån vad utredningen sedan visade remitterades barnen vidare till habilitering, logopedi eller BUP för insatser.

Mer konkret innehåller avhandlingen studier om betydelsen av observationer i förskolan i samband med en utredning av barn med misstänkta utvecklingsrelaterade svårigheter (i detta fall med särskilt fokus på autism). En delstudie handlar också om föräldrars och förskollärares erfarenheter i samband med att ett barn utreds i förskoleåldern. Vidare undersöktes också om några skillnader kunde finnas i fråga om olika utvecklingsområden hos flickor respektive pojkar i tidiga åldrar.

Resultaten visade på att observationer i förskolan gav i stort samma resultat som när vi utförde ADOS-bedömning på kliniken (en strukturerad lek- och samspelsobservation). Informationen och det allmänna intrycket om barnet från förskolan visade sig också ge god överenstämmelse med den slutliga diagnosen. Detta säger oss att det är viktigt att i samband med utredningar både göra egna observationer av barnet och förskolemiljön, samt att få information från personalen i förskolan som möter barnet i dagligen. Vi kunde också utifrån vår studie konstatera att både föräldrar och förskollärare ofta ser tecken på en annorlunda utveckling hos barn som senare visar sig ha autism väldigt tidigt, oftast före barnets 2-årsdag. Fram till idag, blir pojkar oftast diagnostiserade med autism och ADHD betydligt tidigare i sitt liv än flickor. Det är också fler pojkar än flickor som över huvud taget diagnostiseras. Därför ville vi undersöka om det kan vara så att när man studerar flickor och pojkar i förskoleåldern och jämför deras utvecklingsprofiler – kan se några skillnader? Resultatet blev att vi inte kunde se några betydande skillnader hos dessa barn.  

Vilken forskning arbetar du med just nu?

De senaste åren har min forskning haft sitt fokus på föräldrastöd och samverkan med förskola. Mer konkret har vi undersökt hur föräldrar upplevt stödet från samhället efter det att barnet fått en diagnos. Där framkommer bl.a att föräldrar upplever att de själva behöver dra ett tungt lass för att barnet ska få rätt stöd, att de upplever en godtycklighet utifrån var man bor och vilka egna resurser man har, men också att de upplever att det ofta saknas rätt kunskap hos olika aktörer. Ett annat område som ligger i fokus är hur föräldrar till barn med autism erfar insatser i form av föräldrautbildning, samt hur deras förväntningar på - och erfarenheter från förskolan ser ut ur ett föräldraperspektiv.

Du har just gett ut en bok. Kan du berätta lite om den?

Den här boken är en antologi med flera olika författare som skrivit olika kapitel med fokus på eget arbete och kunskapsområde. Vi som skrivit boken har olika bakgrunder, utbildning och arbetsplatser, men det vi har gemensamt är ett intresse för och erfarenheter från förskolan.

Bokens primära syfte är att med ett specialpedagogiskt fokus bidra till att skapa en verksamhet i förskolan där alla barn får bästa möjliga förutsättningar för en positiv utveckling och en meningsfull tillvaro - oavsett om det finns en dokumenterad funktionsnedsättning eller ej.  Bokens titel; "Specialpedagogisk verksamhet– för alla barn i förskolan", syftar på just detta. Jag vill dock poängtera att det dessutom finns behov av ytterligare specifika insatser för vissa barn och där mer specifik kunskap än det som förmedlas i just denna bok behövs.

De olika författarna tar upp olika situationer och faktorer med fokus på själva förskoleverksamheten, där barn med olika behov och utmaningar möts och ger exempel på redskap till personal som arbetar i förskolan. Vi vet ju att många barn, inte minst barn med svårigheter inom ESSENCE-området oftast behöver ytterligare specifika insatser förutom de mer generella. Därför är det också viktigt att ringa in de områden där barnets individuella utmaningar finns. Vid misstanke om exempelvis autism eller andra svårigheter inom ESSENCE görs ju dessa utredningar av tvärprofessionella neuropsykiatriska team, men där förskolan bidrar med viktig information kring barnet. Förskolan som plattform för information vid sådana utredningar är också något som lyfts fram som betydande, bl.a. i studier som ingår i min egen avhandling. Inte sällan blir barnets utmaningar ännu tydligare när barnet börjar i förskolan. Specifika svårigheter hos barnet inom ESSENCE-området är då en vanlig inkörsport inför att psykopedagogiska/specialpedagogiska insatser initieras. Mer om detta kan läsas i böckerna om ESSENCE (Gillberg, 2018; Gillberg, 2021). Förskolans direkta roll i arbetet kring barnen däremot, är att skapa en lärmiljö och pedagogik som gynnar och står i relation till barnens individuella behov, vilket vår bok också fokuserar på.

I boken tar vi upp specialpedagogik i relation till allmän pedagogik och att möta alla barns behov med utgångspunkt i kvalitetsarbete och samverkan. Fem verksamma förskollärare beskriver också sitt arbete och hur de i praktiken har utformat lärmiljön. Vidare lyfts inkluderande matematikdidaktik, språk och kommunikation, internationella perspektiv samt hur mobbing och kränkningar förekommer i förskolan.

Varför bestämde du dig för att skriva en sådan bok? Fanns det någon särskild anledning?

Då flera av författarna av boken också arbetar inom förskollärarutbildningen, upplevde vi att ytterligare litteratur om specialpedagogik riktad till förskolan behövdes i undervisningen. Det var därefter Ann-Katrin Swärd som tillsammans med förlaget Studentlitteratur tog initiativet till att skriva boken. Till en början var det för min egen del aktuellt att bidra som författare i två kapitel, men sedan fick jag också frågan att vara medredaktör. Att i en bok samla både teoretiska aspekter och praktiska erfarenheter tror vi kan hjälpa såväl blivande förskollärare som annan personal som arbetar inom förskolan till att få en djupare förståelse kring olika utmaningar som både barn och personal kan möta, med fokus på specialpedagogiska områden.

Vem tror du skulle ha nytta av att läsa den här boken?

Vår förhoppning är att den ska kunna bidra med både kunskap, verktyg och reflektioner både hos studenter och hos personal som på olika sätt redan arbetar inom förskolan. Den kan förhoppningsvis också bidra med tankar och verktyg till chefer och beslutsfattare, som lägger en grund till att skapa förskoleverksamheter som kan ge alla barn möjlighet att kunna utvecklas och få stöd utifrån sina egna behov.

REFERENSER
Gillberg, C. (2018). ESSENCE: om autism, ADHD och andra utvecklingsavvikelser. Natur & Kultur.

Gillberg, C. (2021). The ESSENCE of Autism and other neurodevelopmental conditions: rethinking co-morbidities, assessment, and intervention. Jessica Kingsley Publishers.