Bild
Foto: GettyImages, cjaphoto
Länkstig

PRISE: Ett longitudinellt projekt om sexuella trakasserier och annan utsatthet i kamratgruppen på mellanstadiet

Forskningsprojekt
Avslutad forskning
Projektets storlek
3 930 000
Projekttid
2020 - 2023
Projektägare
Psykologiska institutionen

Finansiär
Forte

Kort beskrivning

Att vara utsatt för sexuella trakasserier eller allvarligare former av sexuella aggressioner kan få allvarliga konsekvenser för barn och ungas hälsa och mående. Forskningsprojektet PRISE startade våren 2019 och syftar till att undersöka barns utsatthet i olika typer av relationer, med särskilt fokus på sexuella trakasserier och andra former av sexuell aggression, från att de är 10 år gamla, tills de är 16 år gamla. I projektet deltar uppemot 1000 barn i västra Sverige genom att fylla i enkäter årligen, från åk 4 till åk 9. Projektet undersöker såväl skyddsfaktorer samt konsekvenser i relation till sexuella trakasserier från de sista åren av barndomen till de första åren av ungdomen.

Projektbeskrivning

Sexuella trakasserier är ett utbrett problem med allvarliga konsekvenser för såväl individ som samhälle.  Sexuella trakasserier definieras som ord eller handlingar av sexuellt slag som gör att den som blir utsatt känner sig kränkt, rädd eller på annat sätt illa till mods.

Idag saknas systematiska studier kring sexuella trakasserier och dess utveckling mellan mellanstadie- till högstadieåren, vilket begränsar våra kunskaper kring problemets omfattning, dess konsekvenser, risk och skyddsfaktorer samt på vilka sätt vi bör söka komma till rätta med sexuella trakasserier och andra former av sexuella aggressioner.

Med detta som bakgrund har forskningsprojektet PRISE (Peer Relations In School from an Ecological perspective) skapats för att undersöka sexuella trakasserier och sexuella aggressioner bland barn som blir tonåringar under projektets gång.  

Under de första tre åren av PRISE-projektet deltog ungefär 1000 elever och 60 lärare genom att fylla i enkäter i åk 4, 5 och 6. I projektet undersöks biologiska (pubertetsutveckling), psykosociala (t.ex. resiliens, kroppssjälvkänsla, kamratrelationer) och kontextuella (t.ex. klassrumsklimat, normer) aspekter med potentiell betydelse för sexuella trakasserier och dess konsekvenser över tid. Därutöver samlades data in om deltagande skolor, t.ex. likabehandlingsplaner och rapporterade kränkningar. Utifrån de kunskaper som genererats i projektet testades även en småskalig pilotintervention för att undersöka om sexuella trakasserier på svenska mellanstadieskolor kan förebyggas.

Nyligen blev PRISE-projektet förlängt och involverat nu också utvecklingen av sexuella trakasserier och andra aggressioner under högstadieåren. I det utökade PRISE-projektet kommer vi att fortsätta följa de elever som varit med i projektet under de tre första åren. I den här fasen av projektet undersöks frågor om hur sexuella trakasserier utvecklas under övergången mellan barndomen och tonårstiden. Baserat på forskningsresultat under projektet första tre år undersöks tonåringars emotionella välmående i relation till erfarenheter av sexuella trakasserier. Det undersöks också om tidigare erfarenheter av sexuella trakasserier utvecklas till andra former av sexuella aggressioner, samt vad konsekvenserna av sexuella trakasserier (och andra former av sexuella aggressioner) är för tonåringar. Ytterligare frågor kretsar kring skyddande faktorer.

Projektet har potential att förbättra den mycket begränsade förståelsen för sexuella trakasserier under mellanstadieåren - en utvecklingsmässigt central period för barn såväl kroppsligt, sexuellt, samt vad gäller relationer till jämnåriga. Genom projektets förlängning skapas också möjlighet att belysa hur tidigare erfarenheter av sexuella trakasserier kan påverka utvecklingen under de utvecklingsmässigt viktiga högstadieåren. Förhoppningen är att PRISE ska kunna hjälpa forskare, beslutsfattare och praktiker att förstå när, hur och varför sexuella trakasserier uppkommer, samt på vilket sätt vi kan skapa bättre möjligheter för barn och ungas relationer.

Medverkande forskare

  • Therése Skoog, projektledare
  • Carolina Lunde
  • Kristina Holmqvist Gattario 
  • Andrea Valik
  • Aziz-Kaan Dönmez