Länkstig

MS-virologi

Forskningsgrupp
Pågående forskning
Projektägare
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Kort beskrivning

Forskargruppen tittar på sambandet mellan det humana herpesviruset Epstein-Barrvirus och multipel skleros, MS, en kronisk sjukdom i det centrala nervsystemet. Gruppen arbetar framförallt med virologiska analyser av MS och förstadier till MS.

Bakgrund

Multipel skleros (MS) drabbar unga vuxna och finns hos ca 2 promille av befolkningen. Den beror på en kronisk inflammation som angriper myelinskidan på nervtrådar i hjärna och ryggmärg. Behandling (immunoterapi) kan dämpa denna inflammation.

På senare år har man påvisat ett antal faktorer som ökar risken att få MS, bl.a. D-vitaminbrist, rökning och infektion med Epstein-Barrvirus (EBV). Detta har väckt förhoppningar om att profylaktiska åtgärder mot dessa riskfaktorer kan minska förekomsten av MS (på liknande sätt som man med profylax lyckats minska förekomsten av kärlsjukdom).

EBV-infektion intar en särställning bland dessa riskfaktorer och kan t.o.m. vara ett villkor för att få sjukdomen. EBV-infektion i form av infektiös mononukleos (körtelfeber), en kraftig halsinfektion i övre tonåren, ökar specifikt risken för senare MS. Vaccination mot infektiös mononukleos har varit effektiv men har hittills endast utförts i små serier.

Vår forskning

Forskargruppens målsättning är att förstå om det finns en orsakskedja mellan EBV och MS. Vi genomför långtidsuppföljning efter infektiös mononukleos och undersöker biobanksmaterial som tillkommit före MS-debuten. Vi analyserar dessa material beträffande EBV-antikroppar och signalsubstanser från kroppens infektionsförsvar, och försöker klarlägga länken mellan EBV, restsymtom efter EBV och tidiga stadier av MS.

Utvecklingen mot MS är även genetiskt styrd, och forskargruppen studerar ärftliga faktorer som reglerar vårt infektionsförsvar och direkt eller indirekt påverkar risken för MS. Vi studerar även ärftliga risker för Guillain-Barrés syndrom, som är besläktat med MS och skadar myelinskidan, fast det är en akut begränsad sjukdomsprocess som kan vara enklare att analysera.

Vi har samarbete med forskargrupper inom virologi, neurokemi och genetik. En sammanvägning av yttre riskfaktorer, EBV-infektion och infektionsgenetik kan ge en fingervisning om möjligheten för profylax mot MS.

Gruppmedlemmar

Forskargruppsledare

Oluf Andersen, tidigare adjungerad professor

Disputerade

Bengt Skoog, specialistläkare, docent
Sara Haghighi, specialistläkare, med. dr., forskare
Helen Tedeholm, leg. läk., med. dr., forskare

Doktorand

Daniel Jons, specialistläkare, klinisk doktorand

Samarbetspartners

Tomas Bergström, seniorforskare vid virologen på Sahlgrenska universitetssjukhuset och avdelningen för infektionssjukdomar vid institutionen för biomedicin, Göteborgs universitet.

Kristoffer Hellstrand, professor vid avdelningen för infektionssjukdomar, Göteborgs Universitet.

Jan Hillert, professor vid avdelningen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm. Jan Hillert är även ordförande i svenska MS-registret.

Peter Sundström, docent vid avdelningen för kliniska vetenskaper, neurovetenskap, Umeå Universitet, Umeå.

Ett särskilt tack till Peter Sundström, vars stora insats varit grundläggande för våra projekt.

Forskargruppen MS-virologi hör till sektionen för klinisk neurovetenskap, vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, vid den medicinska fakulteten Sahlgrenska akademin