I detta projekt studerar vi virtuella och hybrida möten som en del av arbetsmiljön vars betydelse har ökat avsevärt under pandemin och vars betydelse vi förväntar oss kommer att bestå i någon form. Vi ska identifiera bästa och sämsta praxis vid dessa möten. Vi lägger särskild vikt vid hur ledarskap utövas och erfarenhet av dessa möten och hur organisationskultur bidrar till eller hämmar framgångsrik användning av digitalt möte teknologi.

Under Covid-19-pandemin har ungefär en tredjedel av svenskarna (ca två tredjedelar inom tjänstesektorn) arbetat (eller fortfarande arbetar) helt eller delvis hemifrån och många möten har ersatts av virtuella möten (videokonferenser). Preliminära resultat visar att många, men inte alla, uppskattar hemmakontoret och vill fortsätta att arbeta på distans även efter pandemin. Även många arbetsgivare ser fördelarna med distansarbete, t.ex. för att det underlättar rekryteringen av vissa högkvalificerade arbetstagare när fysisk närvaro inte är ett krav. Men virtuella möten innebär också ett antal utmaningar för mötesdeltagare och mötesledare. Redan före pandemin pekade olika studier på att möten kan ha en negativ inverkan på de anställdas välbefinnande och arbetstillfredsställelse, och även om virtuella möten kan mildra vissa av de nackdelar som fysiska möten innebär, medför de också nya källor till obehag och kommunikationsproblem.

När vissa personer återvänder till kontoret och andra fortsätter att arbeta på distans, förväntar vi oss att se en ökning av hybridmöten, vilket medför risker för arbetsmiljön, t.ex. om deltagare på distans blir "andra klassens" deltagare i dessa möten eller om bristen på fysisk närvaro minskar de anställdas känsla av gemenskap, samsyn och/eller engagemang för organisationen.

I detta projekt samlar vi därför in data om hur anställda upplever virtuella och hybridmöten på svenska arbetsplatser för att både dokumentera och studera denna historiska fas i utvecklingen av modern arbetsplatskommunikation. Vi gör detta i samarbete med LORE Citizen Panel vid SOM-institutet som kommer att administrera två online-enkäter till ett representativt urval av den svenska arbetande befolkningen, en under den tidigare fasens fas av utbredd adoption till hybridmöten och i ett senare skede, när hybridmöten har blivit mer vanliga, vilket gör det möjligt för oss att se i vilken utsträckning virtuella och hybridmöten förblir en del av den svenska arbetsplatsen, hur detta påverkar medarbetarnas välbefinnande och hur organisationer reagerar på utmaningarna relaterade till dessa former av kommunikation på arbetsplatsen.

Undersökningen kommer att kompletteras med kvalitativa uppföljningsintervjuer för att ge en djupgående förståelse för de mest framgångsrika och mest problematiska mötespraxisarna (när det gäller deltagarnas erfarenheter).

Syftet med detta projekt är att ge en representativ bild av

hur virtuella och hybrida möten organiseras på arbetsplatser över hela Sverige,
hur anställda upplever dessa möten,
hur dessa erfarenheter påverkar anställdas välbefinnande och arbetstillfredsställelse,
vilka åtgärder som vidtas för att förändra eller upprätthålla dessa erfarenheter, och
med vilken effekt.

Senast ändrad

16 november 2022