Klinisk karotisstenosforskning

Bakgrund

Karotisstenos är ateroskleros i de främre halsartärerna (karotisartärerna) och är en vanlig orsak till stroke, TIA och amaurosis fugax (synbortfall i ena ögat). Internationellt finns flera inriktningar inom karotisstenosforskning. Det vi främst pysslar med är klinisk forskning på de med minst måttlig stenosgrad (≥50%) som nyligen drabbats av ett insjuknande (symtomatisk stenos).

Klinisk karotisstenosforskning är ett brett forskningsprojekt som innehåller många snarlika delprojekt över lång tid. Projektet började vid Umeå Universitet 2006 och vid Sahlgrenska 2010, och har fram till 2023 inkluderat ca 2000 forskningspersoner i elva olika delprojekt samt genomfört en del registerbaserad forskning. Under årens lopp har flera yngre forskare blivit seniora forskare och seniora forskare lämnat över stafettpinnen till dessa. 2023 var ett brytpunktsår för flera delprojekt och stora delar av forskningsprojektet bytte från delad praktisk hemvist i både Umeå och Sahlgrenska till enbart Sahlgrenska, men forskningen pågår på bägge orter närmaste åren.

Våra viktigaste framsteg hittills

• Förkortande av tid mellan alarmsymtom och operation och risk för återinsjuknande i stroke innan operation. Hög risk har vi sett hos framförallt de med stroke och TIA (ej amaurosis fugax), även vid måttlig stenosgrad (50-69%).
• Ökade operationsrisker och logistiska problem med mycket tidig karotiskirurgi.
• Väckt liv i och är internationellt ledande i forskningsfältet subocklusion. Vi har utfört det mesta av internationella forskningen kring prognos, diagnostik och epidemiologi samt myntat aktuell nomenklatur.

Vi är den mest välciterade svenska forskargruppen i internationella riktlinjer om karotisstenos och den internationellt mest välciterade forskargruppen om subocklusion.  

Upplägg av pågående forskning

Pågående arbeten har 3 principiella inriktningar och 3 större datainsamlingar – alla är kliniska material på karotisstenos. Stort fokus ligger på tvärprofessionellt samarbete mellan framför allt neurologi, kärlkirurgi, neuroradiologi och klinisk fysiologi samt med biomarkörsexpertgrupper. Detta sker i såväl lokala, nationella som internationella samarbeten för olika frågeställningar.

Inriktningar

1) Subocklusioner (eng ”near-occlusion”). Detta är den tätaste tredjedelen av karotisstenoser som, till skillnad från konventionella stenoser, gör att artären bortom stenosen minskar i storlek (minskad diameter). Subocklusioner är svårdiagnosticerade, missförstådda och handläggs dåligt – men enkla lösningar saknas. Forskningen fokuserar på att förbättra diagnostik, patofysiologisk förståelse, prognostiska verktyg och handläggning av symtomatisk subocklusion. Syftet är att på sikt förbättra handläggningen för de ca 250 patienter i Sverige årligen drabbas av stroke, TIA eller amaurosis fugax av karotissubocklusion varje år.    

2) Andra kliniska analyser av symtomatisk karotisstenos. Här används de material vi samlat under lång tid för att besvara frågeställningar som andra har svårt att besvara. Vi har en fördel då våra studier utgår från utredningar inför operation (och kan därför inkludera även de som inte opereras) och mycket resurser har lagts på att väl dokumentera insjuknanden före operation. Många andra forskar enbart på de patienter som genomgått karotisoperation och med sämre datakvalité. Exempel på aktuella frågeställningar är eventuell effekt av trombolysbehandling på risk för tidigt återinsjuknande, definiera klinisk instabilitet och dess påverkan på operationsrisk samt försöka förstå orsaken till välkända kliniska skillnader mellan amaurosis fugax och TIA/stroke.

3) Biomarkörsanalyser. Vi genomför flera biomarkörsanalyser av såväl sparat blod som utopererad karotisvävnad. Vårt fokus är främst på att försöka förstå kliniska samband och skillnader i prognos mellan patientgrupper utifrån biomarkörsperspektiv – med förhoppning om att i framtiden kunna förbättra klinisk handläggning.

Större aktuella datainsamlingar

1) Umeå Carotid Cohort: Samlade ca 400 patienter med karotisstenos i Umeå mellan 2018-2022. Dessa patienter undersöktes med många olika forskningsmetoder, vissa för första gången. I dagsläget är detta huvudmaterial för inriktning #1 och #3 och en viktig del för inriktning #2.

2) Sammanslagningsanalyser. Analyser på kombinerade data från samling #1 och föregångare till samling #1 (nästan 1000 patienter med symtomatisk karotisstenos). Innehåller nästan bara kliniska variabler, få forskningsmetodsvariabler. Över tid kan även samling #3 läggas till och då ökar mängden forskningsmetodsvariabler. Detta material används främst för inriktning #2.

3) Sahlgrenska Carotid Cohort: Planerad datainsamling med start 2024 som pågår tills vidare. Detta är framtidens huvudmaterial. Detta är snarast en forskningsinfrastruktur som löper över tid där tre olika typer substudier planeras:

• Studera ordnat införande av kliniska metoder som har tillräcklig evidens för kliniskt bruk, såsom dubbel trombocythämning före karotiskirurgi, intraoperativ övervakning och de bästa diagnostiska metoderna av subocklusion som utvecklats i Umeå Carotid Cohort.
• Specifika behandlingsstudier (fas II eller III) med separata etikprövningar och samtycke. Flera idéer i pipeline, men inget är redo för etikprövning ännu.
• Diverse frågeställningar där patienter med karotisstenos (uttalad och relativt lättundersökt ateroskleros) är lämpligt underlag, såsom fysisk aktivitet och biomarkörer.

Rekrytering

Vi är ständigt på jakt efter samarbetspartners. Just nu söker vi ffa:

• Forskargrupper med biomarkörsexpertis som vill testa sin metodik på vårt material
• Post-doc:s med relevant erfarenhet av klinisk forskning inom karotisstenos (diverse grundprofessioner) eller närliggande fält och gärna egen finansiering.