Hur påverkar smudging miljöreglering?
Kort beskrivning
Ökad vetenskaplig kunskap om effekterna av substanser som har skadlig inverkan på miljö och människors hälsa förväntas leda till bättre politiska beslut och miljöpolitiska styrmedel. Empirisk forskning tyder på att företag världen över både ökat sin finansiering av forskning och i flera fall har påverkat den vetenskapliga evidensen för riskerna med deras produkter, vilket i sin tur har påverkat införandet av miljöpolitiska styrmedel. I det här projektet kommer vi att undersöka om (och i så fall i vilken utsträckning) industrier har påverkat införande eller utformning av miljöpolitiska styrmedel genom att finansiera eller utföra forskning vars resultat är gynnsamma för branschen.
Genom att påverka evidensen för de risker som genereras av produkter och produktionsprocesser, en åtgärd som vi kallar "smudging", kan producenter sannolikt skapa tvivel kring skadliga hälso- och miljöeffekter av sina produkter och tillverkningsprocesser, och därmed påverka eller fördröja införande av miljöpolitiska styrmedel.
Studier visar att industrifinansierad forskning är förknippad med resultat som är gynnsamma för branschen. Studier har till exempel visat att forskning som sponsras av läkemedelsindustrin är mer benägna att ge resultat som gynnar företagets produkt än studier som finansieras av andra källor. Ett historiskt exempel är tobaksindustrin som har lagt stora resurser på att söka angripa och motbevisa vetenskapliga studier om effekterna kring passiv rökning och därmed initialt haft inverkan på utformningen hos regleringar av tobaksindustrin.
Maskininlärning till hjälp för att granska studier
Industrin kan påverka resultat från vetenskapliga studier som de själva finansierar på flera olika sätt: studiens design, det sätt som exponeringen sker på och vilka resultat som utvärderas. De kan också undvika för produkten ogynnsam forskning och istället sprida gynnsam forskning till beslutsfattare och allmänheten genom att kringgå de normala kanalerna för vetenskaplig publicering.
En begränsning hos studier som försöker identifiera förekomsten av ”smudging” är svårigheten att identifiera studier som uttryckligen refererar till industrifinansierad forskning. Studierna är ofta baserade på förhållandevis få observationer och har inte kunnat utvärdera metodologiska skillnader mellan studier finansierade av industribranscher och de som inte är det. I det här projektet kommer vi bland annat att använda text-mining som använder maskininlärande algoritmer för att undersöka om (och i så fall i vilken utsträckning) industrin har påverkat utformningen av miljöpolitiska styrmedel genom att finansiera eller utföra forskning vars resultat visar sig gynnsamma för branschen. Vi kommer att kvantitativt jämföra toxikologiska effekter från studier som utförts vid universitetet och studier som är associerade med branschen och undersöka om den vetenskapliga kvaliteten på branschrelaterade publikationer skiljer sig från de som utförts vid universitet.
Undersöker beslut inom fem områden
Vi kommer också att undersöka hur myndigheter införlivar vetenskapliga rön i sina beslut inom fem områden: kemikalier, luftföroreningar, övergödning, transport och skogsbruk. I synnerhet kommer vi att undersöka och kvantifiera hur besluten påverkas av faktorer såsom variationen hos vetenskapliga resultat, huruvida vetenskaplig evidens härrör från industrin eller akademin, huruvida miljöproblemen påverkar utsatta grupper i samhället och storleken på de förväntade åtgärdskostnaderna för att uppnå miljömål.
För att maximera projektets policyrelevans kommer vi också att göra en syntes där vi även använder ekonomisk modellering för att undersöka påverkan på miljöpolitiska styrmedel under närvaro och frånvaro av smudging samt analysera vilka miljöpolitiska institutioner och utformningar som kan rätta till sådana marknadsmisslyckanden.
