Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Helgonkulter kartläggs i unikt projekt

Publicerad

En kartläggning av svenska kyrkor och kyrkokonst gör det möjligt att studera helgonkulter i Sverige under medeltiden.
– En del helgon var som levande kulturarv för människorna på den tiden. Folk kunde relatera till dem och de var goda föredömen som förkroppsligade det gudomliga, säger Johan Åhlfeldt, forskningsingenjör vid Centrum för digital humaniora.

Projektet Kartläggning av religion i vardagen. Medeltida helgonkulter i Sverige och Finland drivs av Linnéuniversitetet och CDH och Johan Åhlfeldts roll i projektet är att skapa en plattform där forskare kan mata in data för att sedan studera den.

– En av mina huvuduppgifter har varit att designa och bygga plattformen, men också att sammanställa ett register över medeltida kultbyggnader. I runda slängar kan man säga att det är hittills är 3300 platser och byggnader från tidig medeltid fram genom reformationen, säger han.

Bild
Johan Åhlfeldt.

Forskningen kommer att kunna ge en detaljerad bild av likheter och skillnader i helgonkulter per stift, landskap och socken. Johan Åhlfeldt tänker sig att variationer i helgonkulter kan förklaras av både geografiska faktorer, men även om det handlar om inhemska helgon, eller till exempel senantika, engelska eller frankiska helgon.

– Sedan tänker vi att typen av plats där helgonkulten förekommer är en faktor som också kan förklara skillnader. Om det är en klosterkyrka eller sockenkyrka, i en stad, i ett slottskapell och så vidare. Det är mina hypoteser om hur skillnader i helgonkulten kan se ut.

Konst och texter från medeltiden

I det första steget gör Johan Åhlfeldt en modell som anger vad som ska ingå i databasen. Här samlar man belägg för en kult omkring helgon på olika platser vid olika tidpunkter. Beläggen kan vara både materiella, som kyrkokonst, skulpturer och altarskåp, och i form av samtida texter från medeltiden och strax därefter – helgonberättelser men också rättsliga dokument, till exempel om en kyrka är dedikerad till ett helgon. Det här materialet finns i stor utsträckning redan publicerat i olika register, vid Statens historiska museer och Riksantikvarieämbetets databas K-samsök och på Riksarkivet. Genom sökningar i Åhlfeldts plattform kan data läsas in från dessa servrar – bilder med beskrivningar, datum, plats med mera.

– När man tittar på det här ser det ut som objekten ligger hos oss men det gör de inte. De kan komma till oss när vi behöver det, utan att vi behöver lagra bilderna hos oss. Så man söker i vår portal men materialet kommer från annan server, säger Johan Åhlfeldt.

Målning av Maria och Jesusbarnet
Målning av Maria och Jesusbarnet från Tuna kyrka i Sörmland. Bilden är rån1400-talets andra hälft men togs fram och visades i kyrkan först 1972.
Foto: Statens historiska museer

– Sverige är unikt på det sättet att vårt digitala kulturarv är så centraliserat, medan det i andra länder ofta är uppdelat på delstater, museer eller arkiv. Vi ligger ganska långt fram i digitaliseringen av kulturarv, men få forskare har gjort det så konkret som vi har gjort här, att man kan länka direkt från källan så som vi har gjort. Jag har inte sett det någon annanstans.

Publik plattform nästa år

Nästa steg är att skapa en publik plattform där målgruppen är andra forskare och allmänhet. Mycket data håller fortfarande på att matas in och databasen kommer att se annorlunda ut när den är klar, med mer sammanfattande information. Arbetet med det publika gränssnittet kommer att påbörjas nästa år.

Gränssnittet för plattformen.
I databasen kan man söka på objekt från Medeltidens bildvärld som är en digital samling på Statens historiska museer.

– Den kommer också att kunna användas av alltifrån hembygdsforskare till skolelever och studenter. Det finns olika frågor man kan ställa till en sådan här databas. Vilka helgon dyrkades på min hemort? Om man konstaterar att min kyrka är dedikerad till St Olof, vilka andra kyrkor var också det? Var låg de? Vad betyder det? Är det viktigt? Är det en slump? Alla helgon dyrkades ju inte på alla platser och att få bilder på en karta gör att man får ett geografiskt sammanhang, säger Johan Åhlfeldt.

Om man kan konstatera att det finns ett nätverk av St Olofsplatser kan man fortsätta att studera vad det betydde för hela samhället, med avseende på ekonomi, politik och andra aspekter.

– Samhället var ju inte sekulariserat på det sättet som det är i dag. Man kan inte förstå den medeltida ekonomin, politiken och vardagslivet utan att koppla in den religiösa föreställningsvärlden, för den gav mening åt hela livet, för alla människor, både de allra fattigaste och de som stod överst på samhällsstegen.

Text: Katarina Wignell

Kartläggning av religion i vardagen. Medeltida helgonkulter i Sverige och Finland är ett DIGARV-projekt finansierat av Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och Vitterhetsakademien. Projektledare är Sara Ellis Nilsson vid Linnéuniversitetet.
Läs mer om projektet
Gå till forskningsplattformen