Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Kartläggning av religion i vardagen. Medeltida helgonkulter i Sverige och Finland

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projektets storlek
17 MSEK
Projekttid
2019 - 2024
Projektägare
Linnéuniversitetet, Centrum för digital humaniora vid Göteborgs universitet, samt Institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet

Finansiär
DIGARV: Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond, Vitterhetsakademien

Kort beskrivning

Hur kan helgonkulten hjälpa oss att förstå den medeltida nordbons förhållande till sin omvärld, mentalt och fysiskt? Helgonen var en central förbindelselänk mellan den jordiska tillvaron och det gudomliga. De åberopades i alla tänkbara situationer i det vardagliga livets olika skeden. De formade landskapet, strukturerade livsrytmen och året efter festdagarna, åstadkom mötesplatser och fick människor i rörelse till pilgrimsmål. Inom projektet kommer en öppen databas över de texter och föremål som förknippas med helgon, 1100- till 1500-talen, att skapas. Databasen rymmer källor från inrättandet av Uppsala kyrkoprovins år 1164 till och med reformationens konsolidering i samband med Uppsala möte 1593. Data kommer att samlas in dels från digitaliserade kulturarvssamlingar, dels från arkiv och forskningslitteratur.

Förr var helgonen en central förbindelselänk mellan den jordiska tillvaron och det gudomliga. De åberopades i alla tänkbara situationer i det vardagliga livets olika skeden. De formade landskapet, strukturerade livsrytmen och året efter festdagarna, åstadkom mötesplatser och fick människor i rörelse till pilgrimsmål.

Inom projektet skapas en öppen databas över de texter och föremål som förknippas med helgon och är daterade från 1100- till 1500-talen. Detta innebär att databasen kommer att inrymma alla källor från inrättandet av Uppsala kyrkoprovins år 1164 – då hela området var officiellt kristet – till och med reformationens konsolidering i samband med Uppsala möte 1593. Under den här tiden var helgonkulter en fundamental del av människans vardag.

Projektet omfattar kartläggningar av helgonkulter inom det medeltida Sverige, vilket inkluderar Finland. Det blir möjligheter att visualisera helgonkultens utbredning i tid och rum, samt hur den tog sig uttryck i form av berättelser och kultföremål. Detta kommer bland annat att ske genom interaktiva kartor skapade inom projektet.
Med databasen erbjuds nya möjligheter till korsbefruktning mellan olika kategorier av källor (föremål, texter, platser, byggnader) och därmed också nya möjligheter att studera helgonkulten som socialt fenomen.


 

Projektledare

Fil.dr. Sara Ellis Nilsson, Linnéuniversitetet

Projektmedlemmar

Professor Lena Liepe, Linnéuniversitetet
Docent Anders Fröjmark, Linnéuniversitetet
Fil.dr. Terese Zachrisson, Göteborgs universitet
Johan Åhlfeldt (forskningsingenjör), Centrum för digital humaniora, Göteborgs universitet