Bild
Skogaryd efter avverkning av granskogen. Mätning av växthusgaser på den del som åter dräneras och beskogas med barrskog samt den del som blir blöt med mad och lövskog.
Foto: Åsa Kasimir
Länkstig

En handbok som visar hur vi bäst åtgärdar organogen mark från höga växthusgasemissioner till sänkor

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projektets storlek
11 900 000
Projekttid
2020 - 2022
Projektägare
Institutionen för geovetenskaper

Kort beskrivning

Sverige rapporterar 12 Miljoner ton CO2-ekvivalenter från dikade torvmark. Torven bryts ner och koldioxid (CO2) och lustgas (N2O) avgår. Återställning till våtare mark kan begränsa utsläppen eller bli negativ emission. Vatten, markens bördighet, och vegetation med mera avgör. I detta forskningsprojekt producerar vi en handbok som visar på avgivning av gaser, möjlig att använda för markägare, handläggare på myndigheter och som bas för beslut. Med modellberäkningar skalar vi upp över tid och undersöker olika faktorers påverkan på växthusgasemissionerna. Två processmodeller, CoupModellen och ForSAFE används. Data som behövs kommer från mätningar på dränerad torvmark i Norden samt pågående mätningar vid forskningsstationen Skogaryd i Västra Götaland, där en del av marken återväts genom ett dämme.