Christopher Holmberg är forskare vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, och vill genom sin forskning bidra till en bättre förståelse av varför och hur vården kan förbättras för personer med psykossjukdomar.
Inom psykiatrin behöver vi ta patienternas kroppsliga hälsa på lika stort allvar som den psykiska och arbeta både förebyggande och hälsofrämjande
Rapporter från Socialstyrelsen har visat att personer med långvarig psykisk sjukdom ofta har sämre tillgång till god vård för kroppsliga sjukdomar än andra patienter. Samtidigt är risken för överviktsrelaterade sjukdomar högre, bland annat på grund av symtombild, levnadsvanor och läkemedelsbehandling som kan leda till viktökning. Sammantaget bidrar detta till att personer med psykossjukdom i Sverige har en betydligt kortare medellivslängd än befolkningen i övrigt.
– Inom psykiatrin behöver vi ta patienternas kroppsliga hälsa på lika stort allvar som den psykiska och arbeta både förebyggande och hälsofrämjande, säger Christopher Holmberg.
I sin forskning undersöker han hur den kroppsliga hälsan ser ut hos patienter i psykosöppenvården. Målet är att identifiera vilka faktorer som påverkar hälsan, hur den varierar inom patientgruppen och hur vården kan arbeta mer effektivt för att stärka den.
– Vi behöver förstå hur hälsan faktiskt ser ut hos våra patienter, vad den beror på och hur vi kan arbeta med de faktorer som påverkar den.
Forskning nära den kliniska verksamheten
En del av forskningen handlar om att utveckla och utvärdera verktyg som kan användas i vårdens vardag. Vid årsuppföljningar inom psykosöppenvården används till exempel ett instrument där patienter själva skattar sin funktion inom olika områden, WHODAS-2.0.
Christopher Holmberg och hans kollegor genomförde den första valideringsstudien av den svenska versionen för personer med psykossjukdom.
– Vi blev förvånade över hur väl resultaten föll ut. De psykometriska testerna visade tydliga samband mellan självskattad funktion och faktorer som ålder, boendeform och symtomnivå. Det var särskilt intressant eftersom studien genomfördes i en vanlig vårdmiljö.
Nya arbetssätt i psykosöppenvården
Just nu genomför forskargruppen en behovskartläggning kring ett nytt arbetssätt med hälsocoacher inom psykosöppenvården.
– Vi vill ta reda på hur ett sådant arbetssätt kan fungera i praktiken. Därför har vi samlat in erfarenheter från patienter, personal och chefer genom enkäter och intervjuer.
Målet är att utveckla arbetssätt som kan bidra till bättre hälsa och samtidigt använda vårdens resurser på ett mer effektivt sätt.
Nyfikenhet driver forskningen
Christopher Holmberg är uppvuxen i Göteborg och började arbeta inom hemtjänsten redan som 17-åring.
– Då förstod jag att jag ville arbeta inom vården. Jag funderade först på att bli apotekare, men ville ha ett yrke med mer kontakt med människor, så det var naturligt för mig att bli sjuksköterska.
Hans akademiska bakgrund är tvärvetenskaplig och omfattar både omvårdnad, kostvetenskap och offentlig förvaltning. Han har också forskat utomlands, bland annat i Japan och i USA.
– Jag är en nyfiken person som gärna ifrågasätter saker. Forskningen ger en arena där man verkligen kan undersöka varför saker ser ut som de gör.
