Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Foto: Illustration: David S. Goodsell
Länkstig

Caroline Vilhav - Ökad kunskap kring tidigupptäckt och behandling av bukspottkörtelcancer

Caroline Vilhav disputerar den 4 juni 2021 inom ämnet kirurgi vid institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin.

Titel på avhandlingen: Translational and clinical aspects of pancreatic cancer

Bild
Caroline Vilhav
Caroline Vilhav, kirurg, verksam vid övre gastroteamet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Foto: Johanna Wennerbolm

Länk direkt till avhandlingen

Ökad kunskap kring tidigupptäckt och behandling av bukspottkörtelcancer

Bukspottkörtelcancer har dyster prognos främst på grund av att den upptäcks sent, men även för att det idag inte finns någon effektiv behandling. I en majoritet av fallen är sjukdomen redan spridd vid upptäckt, och av de som opereras, den enda potentiella möjligheten till bot, lever ungefär en fjärdedel efter fem år. Operationen är omfattande och har betydande komplikationer och ibland även dödlig utgång. Det finns ett stort behov av att upptäcka sjukdomen tidigare, identifiera mer effektiva terapier, samt att förebygga komplikationerna vid och efter operationen.

– Mitt forskningsfält handlar om att förbättra diagnostik och behandling av bukspottkörtelcancer. Syftet med avhandlingen har varit att skapa en translationell forskningsplattform med blod- och vävnadsanalyser från bukspottkörtelcancerpatienter, för att kunna studera potentiella tumörmarkörer för tidigupptäckt av bukspottkörtelcancer, utvärdera behandlingsalternativ, samt identifiera riskfaktorer vid operation. Målsättningen är att kunna bidra till en förbättring av prognosen för mina patienter säger, Caroline Vilhav, kirurg, verksam vid övre gastroteamet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

I avhandlingens första studie analyserades cirkulerande tumörceller i blodet. En skillnad mellan mängden cirkulerande tumörceller kunde ses i portavenen och perifer artär, vilket kan tyda på att tumörceller med metastatisk potential kan fastna i lung- och leverkretsloppet.

– Att identifiera cirkulerande tumörceller eller speciella grupper av dem med metastaserande egenskaper skulle kunna möjliggöra tidigare upptäckt av bukspottkörtelcancer, underlätta utvärdering av behandlingar och öka kunskapen om hur bukspottkörtelcancer sprids.

Metastatic Cascade
The metastatic cascade. Fig text below*

Extracellulära vesiklar – möjliga tumörmarkörer för att påvisa bukspottkörtelcancer

Extracellulära vesiklar är små avknoppade delar av celler som bär innehåll från ursprungscellen med sig. Dessa cirkulerar bland annat i blodet, men de finns även i andra kroppsvätskor och i vävnader.

– I studie III kunde extracellulära vesiklar isoleras från både bukspottkörteltumörvävnad och från icke-tumörvävnad i bukspottkörteln. Deras proteinmönster analyserades och det visade sig att de gick att särskilja. Det fanns också enskilda proteiner i de extracellulära vesiklarna som potentiellt skulle kunna användas för att påvisa bukspottkörtelcancer.

Om samma proteinmönster eller enskilda proteiner kan bekräftas i mer omfattande studier i framtiden och även identifieras hos extracellulära vesiklar i blod, skulle detta kunna innebära att de kan användas som tumörmarkörer för att påvisa bukspottkörtelcancer.

Förhöjt CRP kan vara ett tecken på en begynnande komplikation

I studien IV gjordes en genomgång av patienter som fått livshotande sena blödningar efter bukspottkörtelkirurgi, detta för att försöka hitta faktorer som kan identifiera patienter med förhöjd risk. Ett blodvärde som mäter inflammation, C-reaktivt protein (CRP) som rutinmässigt tas efter operation visade sig då vara förhöjt och vid en viss nivå sammanstämma med uppkomsten av sena blödningar. Okända läckage av bukspottkörtelenzym eller galla i bukhålan, fanns hos alla patienter som utvecklade sena blödningar.

– Patienter med förhöjt CRP, kan man då vara extra observant på och eventuellt röntga, för att se om tecken till komplikationer finns. Om röntgenfynden tyder på ett vätskeläckage från den kvarvarande bukspottkörteln eller gallvägarna, kan man försöka åtgärda det och på så sätt undvika en framtida blödningskomplikation.

Immunterapi kan under vissa förutsättningar ha en effekt på bukspottkörtelcancer

I studie II, implanterades tumörvävnad från bukspottkörteln i underhuden på möss. När tumören tillväxte behandlades musen med immunterapi. Hos hälften av mössen kunde man då se en minskad tumörstorlek.

– Detta kan indikera att immunterapi under vissa förutsättningar kan ha en effekt på bukspottkörtelcancer. Lyckas man definiera dessa förutsättningar kan man förhoppningsvis i framtiden utveckla mer personliga behandlingsalternativ för bukspottkörtelcancer, beroende på tumörernas egenskaper.

Sammanfattningsvis har en translationell forskningsmiljö som möjliggör studier av bukspottkörtelcancer skapats och fynden med potentiella tumörmarkörer och behandlingsalternativ, samt identifikation av patienter med ökad risk för operationskomplikationer, lagt en grund för framtida forskning.

MER INFORMATION

* Illustration ovan från sid 6 i avhandlingen: The metastatic cascade: The main steps of tumor spread. a. Intravasation: Tumor cells are first released from the primary tumor microenvironment, then traverse the interstitial connective tissue, and ultimately gain access to the circulation by penetrating the vascular basement membrane. b. CTCs escape from immune surveillance in the circulation: CTCs encounter immune cells through direct cell–cell interactions and are subject to immune-mediated elimination. c. Extravasation: In the process of extravasating to secondary locations, CTCs can directly interact with immune cells, supporting the formation of metastases. (CC*)

Published in: Zhong, X., Zhang, H., Zhu, Y. et al. Circulating tumor cells in cancer patients: developments and clinical applications for immunotherapy. Mol Cancer 19, 15 (2020). https://doi.org/10.1186/s12943-020-1141-9. Republished with License CC BY 4.0. http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/

INFORMATION OM DISPUTATIONEN

OBS! För att minska smittspridning av Covid-19 uppmanas publiken delta via denna länk: https://gu-se.zoom.us/j/69295580942?pwd=QlFGcnk4ZktjWnVic3dwY3NDcGdJdz09

Handledare: Cecilia Engström
Biträdande handledare: Peter Naredi och Johan Bourghardt Fagman

Opponent:  Knut Jørgen Labori, Professor, Oslos Universitet, Norge

Betygsnämnd:  Ola Bratt, Thomas Gasslander och Stefan Lindskog