Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Målning av Ivar Arosenius
Länkstig

Att frammana konstnären ur arkiven – Aroseniusprojektet

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projektägare
Centrum för digital humaniora

Kort beskrivning

Ivar Arosenius (1878-1909) alltför tidiga död skapade en särpräglad aura som utvecklats i en lång rad utställningar, kataloger och böcker. Varje utställning och studie har varierat bilden av konstnärens liv och verk, till övervägande delen utifrån hans kända konstverk som till större delen återfinns i Göteborgs konstmuseums och Nationalmuseums samlingar. Utställningarna och studierna har baserats på olika urval av det kända materialet: de olika bilderna av konstnären har frammanats eller konstruerats på grundval av olika ambitioner, ideologiska och estetiska trender och praktiska hänsyn.
Projektet avser att utveckla en modell för att samla material från olika arkiv och minnesinstitutioner till en lättillgänglig helhet, samt nya metoder och gränssnitt att tillgängliggöra materialet för forskare och allmänhet.

Aroseniusprojektet omfattar Centrum för digital humaniora vid Göteborgs universitet, Göteborgs universitetsbibliotek, Nationalmuseum, Göteborgs konstmuseum, Litteraturbanken och forskare vid Göteborgs universitet.

Genom detta projekt kan bilden av konstnären förändras när forskningen, såväl som allmänheten, får samlad tillgång till dessa museers material och dessutom en fullständigare dokumentation av Arosenius liv och verk: brev, fotografier, dagböcker, anteckningar, skisser och andra förarbeten. När detta material, som finns i Göteborgs universitetsbibliotek, digitaliseras och tillgängliggörs tillsammans med det mer välkända, uppstår nya möjligheter att förstå konstnären på nya sätt och samtidigt granska de bilder av konstnärskapet som tidigare presenterats. Detta samarbete mellan forskning som minnesinstitutioner avser att främja analysen av vad institutionernas arkivering och tillgängliggörande betyder idag och betytt i det förflutna för uppfattningen av kultur och kulturarv: dessa insikter skall också berika besökarnas upplevelse och förståelse.

De olika momenten i denna exempelstudie undersöker hur tillgänglighet, användbarhet och nya insikter kan åstadkommas genom samverkan: de bygger på befintlig teknologi och forskning men utvecklar och sammansmälter dem till en modell som siktar mot generell användbarhet och inspiration.

Många museer har idag interaktiva digitala hjälpmedel som vidgar upplevelsen för besökare på plats, och många har utvecklat virtuella utställningar som nås från varje dator. Som regel baseras de på strikta urval: i detta projekt är i stället ambitionen att tillgängliggöra hela samlingarna för allmänheten och forskningen samt tillhandahålla redskap som gör det möjligt att utforska och strukturera materialet på nya, fruktbara sätt, inte minst genom nya metoder att ställa samman och navigera genom visuella material. Digitaliseringen möjliggör också en ny uppmärksamhet på kunskapsproduktionens former och villkor vilket ger oss nya perspektiv på hur kulturarvet förmedlats till oss tidigare i historien.

På den mest basala nivån handlar det om sådant som signum och storleksangivelser – ett vanligt problem i museisammanhang är att alla målningar ser ut att vara lika stora, vilket måste hanteras ad hoc i gränssnittet. På nästa nivå handlar det om metadata som gör det möjligt att strukturera materialet på olika sätt: materialtyp; datering; identifikation av personer; genre; motiv; koppling mellan de olika dokumenten – förarbeten, anteckningar, brev måste knytas till rätt verk: här blir en viktig uppgift att i samverkan utveckla normer. Här undersöks också förutsättningarna för vidareutveckling av materialtekniska undersökningar och teknisk avbildning.

En plattform konstrueras för nya former av digitala utställningar som förenar olika materialtyper, hämtade från olika arkiv, till en helhet. Materialet skall kunna bearbetas på sätt som genererar nya perspektiv och belyser sidor av konstnärskapet som aldrig förr varit tillgängliga. Forskare skall kunna strukturera materialet för nya analyser inte bara av materialet i sig utan också av tidigare utställningar och böcker om Arosenius, för att därigenom utreda hur konstnären omtolkats och omfunktionaliserats. Allmänheten skall på motsvarande sätt kunna närma sig konstnärskapet utifrån sina egna intressen, till exempel kring olika motiv, perioder eller karaktärer i konstnärskapet, konstnärskretsarna i samtidens Göteborg eller kring kopplingen till lokala miljöer i Göteborg eller Åby och Älvängen där Arosenius bodde med sin familj.

Plattformen skall utgöra ett gemensamt gränssnitt för museerna, biblioteket och litteraturbanken.se, där en infrastruktur och databas för textuellt kulturarv och arkiv­material redan etablerats. Flera prototyper prövas och presenteras för diskussion på seminarier och konferenser.

a) kring hur olika digitala metoder och tekniker påverkar mottagandet och förståelsen av konstnärskapet. Med utgångspunkt i digitaliseringen av Aroseniusarkivet utför Jonathan Westin tre studier. Den första undersöker de processer och nätverk som styr en digitalisering för att klargöra vilka aspekter av arkivmaterialet som riskerar gå förlorade, och vilka som kan stärkas i digital form. Den andra studien ämnar dels kartlägga och typologisera befintliga digitala utställningar och samlingar av arkivmaterial knutet till ett konstnärskap, dels producera två webbaserade prototyper för digitala arkiv; den ena för att undersöka utmaningarna i att representera och förmedla abstrakta, icke-materiella, aspekter associerade till verk och arkiv, den andra ett försök att i digital form förmedla information och värden kopplade till en samlings materialitet. Den avslutande studien fokuserar på gränssnittet mellan det digitala och det fysiska i produktionen av en utställning om Arosenius konstnärskap. Syftet är att undersöka hur den materiella delen av en utställning kan förstärkas och kontextualiseras genom ett digitalt material, och hur ett digitalt material kan föra oss närmare konstnären genom att återknyta till, och återskapa, förlorade rumsliga kontexter.

b) kring hur olika kategorier av besökare kan få uppleva Arosenius konst på sätt som passar dem och deras funktionsförutsättningar. Barn, konstkännare, personer med synnedsättning är exempel på typer av användare som har olika, i vissa fall överlappande, behov. Denna studie utförs av Karin Wagner och Sara Ljungblad och syftar till att ta fram en relevant bild av olika användare för att skapa förutsättningar för en god design med hög tillgänglighet.

c) kring den grundläggande frågeställningen hur konstnären frammanas ur arkiven. Här prövas möjligheterna till fördjupad analys av hur konstnärskapet tolkats, konstruerats och funktionaliserats i tidigare presentationer, utställningar och studier, av Alexandra Herlitz och Mats Malm.

Hela tiden utnyttjas Arosenius som exempelstudie för att formulera och besvara angelägna generella frågor om hur kulturarvet fungerar, hur det byggs upp, omformas och utnyttjas i ständigt fortgående processer. I alla dessa steg samverkar samtliga inblandade för att identifiera behov, problem och möjligheter. Verksamheten bedrivs i nära kontakt och samarbete med andra institutioner i och utanför Sverige. Resultaten sprids till allmänheten och forskningen genom den plattform som byggs, till minnesin­stitutioner och forskare i Sverige och utomlands i form av artiklar, konferensbidrag och presentationer av de tekniska lösningarna och slutsatser kring metoderna att förena material från olika arkiv.

Planen är att gränssnittet vidareutvecklas efter projekttiden i fortsatt samarbete nationellt och internationellt. Alla tekniska lösningar är open source och allt material som inte begränsas av upphovsrätt kommer att vara fritt tillgängligt. Det historiska forskningsperspektivet kring hur och varför gestaltningar av konstnärer och kulturarv förändrats i tidigare utställningar och böcker kommer att vidgas och vidareutvecklas.

Projektledare och organisation

Mats Malm, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion

Cecilia Lindhé, Centrum för digital humaniora

Forskare

Jonathan Westin, Institutionen för kulturvård

Dick Claésson, Litteraturbanken

Alexandra Herlitz, Institutionen för kulturvetenskaper

Karin Wagner, Institutionen för kulturvetenskaper

Sara Ljungblad, Institutionen för tillämpad informationsteknologi

Referensgrupp

Peter Leonard, Digital Humanities Lab, University of Yale

Julianne Nyhan, University College London

Utveckling

Trausti Dagsson

Bearbetning av metadata

Joanna Persman

Anders Svensson

Medverkande

Nationalmuseum

Karin Glasemann

Rickard Becklén

Anna Berglund

Ulf Calmö

Cecilia Heisser

Karin Wretstrand

Birgitta Zachrisson

Göteborgs Konstmuseum

Kristoffer Andersson

Cornelia Cederleüf

Kalle Andersson

Mariateresa Pullano

Hossein Sehatlou

Göteborgs universitetsbibliotek

Anders Larsson

Erik Siira

Lennart Starck

Taissia Goriounova

Ingela Fryklund