Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Juldekorationer
Foto: Tyler Delgado, Unsplash
Länkstig

Julakuten: Våra forskare har svaren på frågorna om julen

Jultraditioner, julmat och julklappar, men även stress, sjukdomar och ensamhet. Julen väcker många frågor och forskare vid Göteborgs universitet kan svara på det mesta.

För journalister har vi därför satt samman en lista med experter som kan ämnen som är aktuella vid jul.

Kultur & tradition

Julen förr och nu – förändring och stabilitet

Julen har många och långa traditioner. Vissa delar är relativt stabila, medan andra har förändrats rejält genom åren. Idag är Kalle Anka, teve-kalendern, jultomten och ljusen självklara, men så har det inte alltid varit. Det mest kontinuerliga är just förändringen, något som i hög grad även gäller hur vi firar Lucia. Prata med Eva Knuts om du vill veta mer om jultraditioner igår och idag.
Eva Knuts, universitetslektor i etnologi, telefon: 031–786 4305, e-post: eva.knuts@gu.se

Julens musik

Ingen annan högtid är förknippad med så mycket särskild musik som julen: allt från Juloratoriet till ”Räven raskar över isen”, ”Gläns över sjö och strand” eller ”Vår julskinka har rymt”. Varför har det blivit så, och varifrån kommer julens musik?
Alf Björnberg, professor i musikvetenskap, telefon: 031–786 4085, 070–328 7911, e-post: alf.bjornberg@musicology.gu.se

Framförande av julmusik

Vill du veta mer om hur du förbereder rösten på att sjunga julsånger och om olika sätt att framföra julmusik? Kontakta i så fall Jan Yngwe.
Jan Yngwe, professor, telefon: 070–750 1850, e-post: jan.yngwe@hsm.gu.se

Att fira jul under lika villkor

För många är julen förväntningarnas tid. För många innebär också julen plikter, arbete och påfrestningar både privat och på jobbet. Högtider med starka traditioner ger oss trygghet och igenkänning, men dessa förstärker också gamla roller i familjen, på jobbet och i andra sociala relationer. Vi tar och blir tilldelade vissa roller och uppgifter. Att bryta med långa traditioner blir inte sällan socialt ifrågasatt och kan därmed innebära att vi undviker att förändra dem. Margareta Bohlins forskning och undervisning inom psykologi inkluderar ofta genus- och intersektionella perspektiv, individuellt såväl som socialt. 
Margareta Bohlin, docent i psykologi, telefon: 031–786 1687, 070–314 5575, e-post: margareta.bohlin@psy.gu.se

Julmat

Julens näringslära

"Mer av allt" brukar vara parollen på svenska julbord och det kan lätt bli för mycket av både fett och sött. Hur ska de som vill äta sunt under julhelgerna tänka när de tar för sig av all den goda julmaten? Lena Hulthén kan ge dig hälsosamma tips.
Lena Hultén, professor emerita i klinisk näringslära, telefon: 031–786 3714, 070–857 4991, e-post: lena.hulthen@medfak.gu.se

Gottebordets risker

Ischoklad, knäck och andra godsaker hör julen till och för de flesta ser matvanorna annorlunda ut under jul- och nyårshelgerna. Men hur påverkas tänderna av ett ständigt småätande och ett högt sockerintag? Det har Peter Lingström koll på.
Peter Lingström, professor i kariologi, telefon: 070–658 5754, e-post: peter.lingstrom@odontologi.gu.se

Jul & sociala medier

Julfirande i sociala medier

Vad händer med julfirandet i verkligheten (IRL) när vi fysiskt är omgivna av familj och vänner, men mentalt är någon annanstans, upptagna med att via mobilerna marknadsföra vår tillvaro till publiken på nätet? Nanna Gillberg forskar bland annat om vår fixering vid skärmar och vårt behov att marknadsföra våra liv i sociala medier, snarare än att uppleva det när det pågår.
Nanna Gillberg, universitetslektor i företagsekonomi, telefon: 073–930 2016, e-post: nanna.gillberg@gu.se

På sociala medier är jag inte ensam – Delaktighet och engagemang under julen

Sociala medier beskrivs ibland som inkräktande på den sociala verkligheten och de relationer som vi skapar och upprätthåller i den. Högtider som jul och nyår är traditionstyngda och för den som inte fysiskt har möjlighet eller vill delta i det sociala samspelet finns andra platser. Närvaron på sociala medier kan innebära utsatthet, avskärmande och exkludering – men oftast kan där skapas sociala samspel i vilka vänskap utvecklas och där delaktighet och engagemang för människor och samhälle bevaras. Margareta Bohlins forskar och undervisar inom psykologi med speciellt fokus på sociala medier. 
Margareta Bohlin, docent i psykologi, telefon: 031–786 1687, 070–314 5575, e-post: margareta.bohlin@psy.gu.se

Djur, natur & väder

Hur överlever insekter vintern?

Många fåglar flyger söderut på vintern, men vart tar myggor, knott och flugor vägen? Kommer de att behöva ändra sina vanor i takt med klimatförändringarna? Oskar Gran vet hur och var insekter övervintrar, vilka som har sin glansperiod just på vintern och till och med fortplanterar sig när det är kallt ute.
Oskar Gran, doktorand ekologisk zoologi, telefon: 070–070 8578, e-post: oskar.gran@bioenv.gu.se  

Julens stjärna

Vad var det som hände på julhimlen den där gången för 2000 år sedan? Astronom Maria Sundin kan allt om julens stjärna och andra fenomen på himlavalvet.
Maria Sundin, docent i teoretisk fysik, telefon: 031–786 9172, 076–622 9172, e-post: maria.sundin@physics.gu.se 

Vit jul – ett minne blott?

Sinnebilden för det perfekta julvädret är för många ett par grader minus, ett tjockt snötäcke och gnistrande sol. Men hur ofta är det så? Hans Linderholms forskar om regionala klimatvariationer i Europa från 2000 år bakåt i tiden till de nästkommande 100 åren. Han vet bland annat om för oss i södra Sverige ens är rimligt att tro på en vit jul i framtiden. 
Hans Linderholm, professor i naturgeografi, telefon: 031–786 2887, 070–858 9504, e-post: hansl@gvc.gu.se

Julstjärnor och andra julblommor

Julstjärnan är egentligen en mexikansk buske som kan bli upp till fyra meter hög och som trivs i torrt och varmt klimat. Hyacinten kommer från östra Medelhavsområdet och Mellanöstern och julrosen är inte alls en ros, utan närmare släkt med smörblommor, sippor och aklejor. Åslög Dahl kan berätta om julens blommor, deras ursprung, kulturhistoria och biologi.
Åslög Dahl, forskare i botanisk ekologi och evolution, telefon: 031–786 2664, e-post:  aslog.dahl@bioenv.gu.se 

Julhandel & generositet

Begagnade julklappar – hållbart och personligt

Går det bra att ge bort begagnade saker? Vad är skillnaden mellan nyproducerat och att använda saker som bär på en historia? Anna Bohlin och Staffan Appelgren är experter på second-hand och återbruk och kan berätta mer om hur vi förhåller oss till våra prylar – gamla som nya.

Julen – Konsumtionens högtid?

Hur mycket vi tror oss konsumera stämmer dåligt med verkligheten. Som exempel tror svenska konsumenter att de minskat sin konsumtion av möbler och inredning sedan 2010. Men försäljningsstatistiken visar det motsatta. Istället har har vi ökat konsumtionen av möbler och inredning med hela 20 procent. John Magnus Roos menar att hållbarhet är en utopi så länge vi svenskar köper oss lycka. Han kan berätta mer om konsumtionsmönster, både generellt och för shoppingen kring julen.
John Magnus Roos, fil dr i psykologi, e-post: magnus.roos@cfk.gu.se

Lyxkonsumtion och skillnad i män och kvinnors köpvanor

I en tid där utseendet har stor betydelse är skönhetsprodukter i olika former vanliga klappar under granen. Ett Göteborgsföretag har tidigare till och med lanserat nya bröst som årets julklapp. Magdalena Petersson McIntyre kan berätta mer om konsumtionsmönster, lyxkonsumtion och skillnader mellan kvinnors och mäns köpvanor.
Magdalena Petersson McIntyre, docent i etnologi, telefon: 031–786 5668, e-post: magdalena.petersson@cfk.gu.se

Så påverkar ”influencers” oss att köpa vissa julklappar

I vår tid har utseendet stor betydelse och skönhetsprodukter är vanliga klappar under granen. Magdalena Petersson McIntyre kan berätta mer om konsumtionsmönster, lyxkonsumtion, hållbara julklappar och genusfrågor. Hon har också forskat kring hur influencers, deras affärsidé och hur de påverkar oss att köpa vissa produkter.
Magdalena Petersson McIntyre, docent i etnologi, telefon: 031–786 5668, e-post: magdalena.petersson@cfk.gu.se

Marknadsföring, reklam & varumärken

Julen kan ses som ett av våra starkaste varumärken. Värden som glädje, gemenskap och lycka präglar julen samtidigt som detta skapar en viss press på oss alla. Det dåliga samvetet och vikten av att vilja vara lyckliga utgör en stor anledning till julhandelns ökade omsättning varje år. Våra konsumtionsritualer under julen utgör ett sätt att skapa harmoni och bilden av en lycklig familj. Vill ni veta mer om varför vi gör som vi gör i dessa juletider är det bara att höra av sig till Eva Ossiansson.
Eva Ossiansson, universitetslektor i marknadsföring, telefon: 031–786 1502, 070–843 9280, e-post: eva.ossiansson@handels.gu.se

Logistik – hållbar transport av julklappar

Det är inte bara tomten som har förflyttar sig långa sträckor under och inför julhelgen, det samma gäller oss vanliga människor och gods. Rickard Bergqvist forskar om logistik och kan det mesta om hur logistiken blir kostnadseffektiv, miljömässigt hållbar och med hög kvalité. Till exempel ställer den ständigt ökande e-handeln nya krav på logistiken, så att julklappen du tänkt ge faktiskt kommer fram till rätt plats och i rätt tid. 

Rickard Bergqvist, professor i logistik och transportekonomi, telefon: 031–786 5241, 073–029 0087, e-post: rickard.bergqvist@handels.gu.se

Generositet i juletid

Julklappar till barnen, mamma, frun och bästa vännen. Men även en slant till de som har det svårt, via till exempel Röda Korset eller Unicef. Varför ger vi julklappar, och varför är vi så osjälviska i juletid när vi andra gånger kan vara ganska själviska? Olof Johansson Stenman vet mer om generositet.
Olof Johansson Stenman, professor i nationalekonomi, telefon: 031–786 2538, e-post: olof.johansson@economics.gu.se

Hälsa

Matförgiftning

På julbordet trängs inte bara köttbullar, sill och Janssons frestelse – även bakterier som kan göra oss sjuka trivs när kall mat blir för varm och varm mat står och kallnar. Hur undviker du att hela släkten blir matförgiftad lagom till julottan?
Anna Post, universitetslektor i kostvetenskap, telefon: 073–622 7011, e-post: anna.post@ped.gu.se

Stress

Det är mycket som ska hinnas med under december – julklappsinköp, glöggträffar och julbord men också granar som ska kläs, mat som ska lagas och massor av jobb som ska vara klart före jul. Vilka är de första symtomen på att vi har för mycket omkring oss och kan drabbats av en stressrelaterad sjukdom? 
Ingibjörg Jonsdottir, professor i fysisk aktivitet och hälsa, telefon: 070–305 2891, e-post: ingibjorg.jonsdottir@vgregion.se

Hur håller du nyårslöftet om att börja och fortsätta träna?

Många står på nyårsnatten och lovar att starta ett nytt, hälsosamt liv – nu ska det börja tränas! Men hur ska du göra för att träningslusten ska hålla i sig och inte ska ta slut efter någon månad? Motivationsforskaren Magnus Lindwall kan knepen. 
Magnus Lindwall, professor i psykologi med inriktning hälsopsykologi, telefon: 070–960 3545, e-post: magnus.lindwall@gu.se

Julens baksidor

Alkoholkonsumtion i juletid

Glögg, julöl, mumma, snaps och sedan nyårsfirande ovanpå det. Under julledigheten dricks det mycket alkohol, vilket kan bli problematiskt för en del personer. Claudia Fahlke forskar om skadligt bruk av alkohol och alkoholberoende, och hur ett problem tidigt kan uppmärksammas och vilka psykologiska insatser som är verksamma vid alkoholproblem. 
Claudia Fahlke, professor i hälsopsykologi och beroendepsykologi, telefon: 031–786 4289, 070–861 1620, e-post: claudia.fahlke@psy.gu.se

Ensamhet kan bli extra märkbar under julen

Det är många som sitter ensamma på julafton. Men hur utbredd är ensamheten i Sverige, inom befolkningen i stort och inom olika grupper? Vilka effekter har olika former av ensamhet på vårt välbefinnande och varför har ensamheten dessa effekter? 
Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi, telefon: 031–786 4180, e-post: bengt.brylde@filosofi.gu.se 

Expressivt våld och våld i nära relation ökar kring jul

Tyvärr är statistiken för julhelgen dyster när det gäller expressivt våld och våld i nära relation. Med expressivt våld menas våld triggat av känsloutbrott snarare än av planering. Lisa Rudolfsson kan svara på frågor som rör våld i nära relation, sexualbrott och varför fler fall sker runt storhelger. Just nu håller hon i forskningsprojektet Kvinnor som utsatts för våldtäkt: Initialt bemötande av polis och medicinsk personal, som finansieras av Brottsoffermyndigheten
Lisa Rudolfsson, fil dr i psykologi, telefon: 031–786 5876, e-post: lisa.rudolfsson@gri.gu.se

Jultrafik – trafikforskning, olyckor och krisstöd

Julledigheten är trafikintensiv och tyvärr inträffar olyckor som är ett trauma både för de direkt inblandade och för familj och anhöriga. Jörgen Lundälv forskar om hur trafikolyckor drabbar familjer och vilket stöd samhället kan ge när det värsta inträffar. 
Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete, telefon: 076–172 4711, e-post: jorgen.lundalv@socwork.gu.se 

Observera att vi inte kan garantera att alla forskare går att nå hela tiden, eller har möjlighet att svara. Om du inte får svar på telefon, mejla istället.

På vissa forskare finns det bilder i Göteborgs universitets bilddatabas. Dessa är fria att använda i publicistiska sammanhang. Vänligen ange fotografens namn.