Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Juldekorationer
Foto: Tyler Delgado, Unsplash
Länkstig

Julakuten: Våra forskare har svaren på frågorna om julen

Jultraditioner, julmat och julklappar, men även stress, sjukdomar och ensamhet. Julen väcker många frågor och forskare vid Göteborgs universitet kan svara på det mesta.

För journalister har vi därför satt samman en lista med experter som kan ämnen som är aktuella vid jul.

Kultur & tradition

Julen förr och nu – förändring och stabilitet

Julen har många och långa traditioner. Vissa delar är relativt stabila, medan andra har förändrats rejält genom åren. Idag är Kalle Anka, teve-kalendern, jultomten och ljusen självklara, men så har det inte alltid varit. Det mest kontinuerliga är just förändringen, något som i hög grad även gäller hur vi firar Lucia. Prata med Eva Knuts om du vill veta mer om jultraditioner igår och idag.
Eva Knuts, universitetslektor i etnologi, telefon: 031–786 4305, e-post: eva.knuts@gu.se

Julens musik

Ingen annan högtid är förknippad med så mycket särskild musik som julen: allt från Juloratoriet till ”Räven raskar över isen”, ”Gläns över sjö och strand” eller ”Vår julskinka har rymt”. Varför har det blivit så, och varifrån kommer julens musik?
Alf Björnberg, professor i musikvetenskap, telefon: 031–786 4085, 070–328 7911, e-post: alf.bjornberg@musicology.gu.se

Framförande av julmusik

Vill du veta mer om hur du förbereder rösten på att sjunga julsånger och om olika sätt att framföra julmusik? Kontakta i så fall Jan Yngwe.
Jan Yngwe, professor, telefon: 070–750 1850, e-post: jan.yngwe@hsm.gu.se

Att fira jul under lika villkor

För många är julen förväntningarnas tid. För många innebär också julen plikter, arbete och påfrestningar både privat och på jobbet. Högtider med starka traditioner ger oss trygghet och igenkänning, men dessa förstärker också gamla roller i familjen, på jobbet och i andra sociala relationer. Vi tar och blir tilldelade vissa roller och uppgifter. Att bryta med långa traditioner blir inte sällan socialt ifrågasatt och kan därmed innebära att vi undviker att förändra dem. Margareta Bohlins forskning och undervisning inom psykologi inkluderar ofta genus- och intersektionella perspektiv, individuellt såväl som socialt. 
Margareta Bohlin, docent i psykologi, telefon: 031–786 1687, 070–314 5575, e-post: margareta.bohlin@psy.gu.se

Julmat

Julens näringslära

"Mer av allt" brukar vara parollen på svenska julbord och det kan lätt bli för mycket av både fett och sött. Hur ska de som vill äta sunt under julhelgerna tänka när de tar för sig av all den goda julmaten? Lena Hulthén och Christina Berg kan ge dig hälsosamma tips.

Mat från havet på julbordet

Att byta ut en del kötträtter på julbordet mot fisk och skaldjur ligger i linjen med dagens diskussioner om hållbarhet. Tillsammansmed traditionella fiskrätter som lutfisk och inlagd sill kan odling av andra marina arter ge upphov till nya spännande rätter från havet att ställa fram på julbordet. Kristina ”Snuttan” Sundell kan ge tips och råd.
Kristina Sundell, professor i Professor i zoofysiologi vid institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, telefon: 031–786 36 71, mobil: 070–200 41 08, e-post. kristina.sundell@bioenv.gu.se

Ska det finnas kött på julbordet?

Ett grishuvud med ett rött äpple i munnen är den kanske mest traditionella bilden av ett julbord och för många är julskinka och inlagd sill måsten på julbordet. Men i takt med att allt fler ifrågasätter köttkonsumtion uppstår det nya diskussioner om våra traditioner. Helena Pedersen forskar om relationen mellan djur-människa i olika kulturella och sociala sammanhang ur ett kritiskt perspektiv, och kan svara på frågor om djurens roll i jultraditioner.
Helena Pedersen, docent i pedagogik, telefon: 073–085 1761, e-post: helena.pedersen@gu.se

Gottebordets risker

Ischoklad, knäck och andra godsaker hör julen till och för de flesta ser matvanorna annorlunda ut under jul- och nyårshelgerna. Men hur påverkas tänderna av ett ständigt småätande och ett högt sockerintag? Det har Peter Lingström koll på.
Peter Lingström, professor i kariologi, telefon: 070–658 5754, e-post: peter.lingstrom@odontologi.gu.se

Julmat och matvanor i Sverige

Oftast finns det gemensamma inslag av vad som är typisk svensk julmat och ”ett måste” på julbordet, men det finns också olika traditioner kring julmat och matvanor mellan länder och det finns även olikheter mellan regioner i Sverige. Vad som anses vara traditionell julmat kan även skilja sig markant mellan olika familjer. Det fina med julmat är att vi bestämmer själva över vad som serveras och varje familj kan skapa sina egna traditioner. Christel Larsson forskar och undervisar om människors matvanor och i nalkande juletid är det stort fokus på julmat.
Christel Larsson, professor i kostvetenskap, telefon 031–786 6511, e-post: christel.larsson@gu.se

Jul & sociala medier

Julfirande i sociala medier

Hur gör vi jul utan att ses? Vad händer med julfirandet när det utspelar sig via mediala mellanhänder? Hur blir julen i sociala medier? Och hur bygger vi gemenskap i varandras frånvaro? Nanna Gillberg forskar bland annat om vår fixering vid skärmar och vårt behov att marknadsföra våra liv i sociala medier, snarare än att uppleva det när det pågår.
Nanna Gillberg, universitetslektor i företagsekonomi, telefon: 031-786 56 09, e-post: nanna.gillberg@gu.se

På sociala medier är jag inte ensam – Delaktighet och engagemang under julen

Sociala medier beskrivs ibland som inkräktande på den sociala verkligheten och de relationer som vi skapar och upprätthåller i den. Högtider som jul och nyår är traditionstyngda och för den som inte fysiskt har möjlighet eller vill delta i det sociala samspelet finns andra platser. Närvaron på sociala medier kan innebära utsatthet, avskärmande och exkludering – men oftast kan där skapas sociala samspel i vilka vänskap utvecklas och där delaktighet och engagemang för människor och samhälle bevaras. Margareta Bohlins forskar och undervisar inom psykologi med speciellt fokus på sociala medier. 
Margareta Bohlin, docent i psykologi, telefon: 031–786 1687, 070–314 5575, e-post: margareta.bohlin@psy.gu.se

Djur, natur & väder

Hur överlever insekter vintern?

Många fåglar flyger söderut på vintern, men vart tar myggor, knott och flugor vägen? Kommer de att behöva ändra sina vanor i takt med klimatförändringarna? Oskar Gran vet hur och var insekter övervintrar, vilka som har sin glansperiod just på vintern och till och med fortplanterar sig när det är kallt ute.
Oskar Gran, doktorand ekologisk zoologi, telefon: 070–070 8578, e-post: oskar.gran@bioenv.gu.se  

Julens stjärna

Vad var det som hände på julhimlen den där gången för 2000 år sedan? Astronom Maria Sundin kan allt om julens stjärna och andra fenomen på himlavalvet.
Maria Sundin, docent i teoretisk fysik, telefon: 031–786 9172, 076–622 9172, e-post: maria.sundin@physics.gu.se 

Vit jul – ett minne blott?

Sinnebilden för det perfekta julvädret är för många ett par grader minus, ett tjockt snötäcke och gnistrande sol. Men hur ofta är det så? Hans Linderholms forskar om regionala klimatvariationer i Europa från 2000 år bakåt i tiden till de nästkommande 100 åren. Han vet bland annat om för oss i södra Sverige ens är rimligt att tro på en vit jul i framtiden. 
Hans Linderholm, professor i naturgeografi, telefon: 031–786 2887, 070–858 9504, e-post: hansl@gvc.gu.se

Julstjärnor och andra julblommor

Julstjärnan är egentligen en mexikansk buske som kan bli upp till fyra meter hög och som trivs i torrt och varmt klimat. Hyacinten kommer från östra Medelhavsområdet och Mellanöstern och julrosen är inte alls en ros, utan närmare släkt med smörblommor, sippor och aklejor. Åslög Dahl kan berätta om julens blommor, deras ursprung, kulturhistoria och biologi.
Åslög Dahl, forskare i botanisk ekologi och evolution, telefon: 031–786 2664, e-post:  aslog.dahl@bioenv.gu.se 

Julhandel & generositet

Begagnade julklappar – hållbart och personligt

Går det bra att ge bort begagnade saker? Vad är skillnaden mellan nyproducerat och att använda saker som bär på en historia? Anna Bohlin och Staffan Appelgren är experter på second-hand och återbruk och kan berätta mer om hur vi förhåller oss till våra prylar – gamla som nya.

Julen – Konsumtionens högtid?

Hur mycket vi tror oss konsumera stämmer dåligt med verkligheten. Som exempel tror svenska konsumenter att de minskat sin konsumtion av möbler och inredning sedan 2010. Men försäljningsstatistiken visar det motsatta. Istället har har vi ökat konsumtionen av möbler och inredning med hela 20 procent. John Magnus Roos menar att hållbarhet är en utopi så länge vi svenskar köper oss lycka. Han kan berätta mer om konsumtionsmönster, både generellt och för shoppingen kring julen.
John Magnus Roos, fil dr i psykologi, e-post: magnus.roos@cfk.gu.se

Lyxkonsumtion och skillnad i män och kvinnors köpvanor

I en tid där utseendet har stor betydelse är skönhetsprodukter i olika former vanliga klappar under granen. Magdalena Petersson McIntyre kan berätta mer om konsumtionsmönster, lyxkonsumtion och skillnader mellan kvinnors och mäns köpvanor.
Magdalena Petersson McIntyre, docent i etnologi, telefon: 031–786 5668, e-post: magdalena.petersson@cfk.gu.se

Så påverkar ”influencers” oss att köpa vissa julklappar

I vår tid har utseendet stor betydelse och skönhetsprodukter är vanliga klappar under granen. Magdalena Petersson McIntyre kan berätta mer om konsumtionsmönster, lyxkonsumtion, hållbara julklappar och genusfrågor. Hon har också forskat kring hur influencers, deras affärsidé och hur de påverkar oss att köpa vissa produkter.
Magdalena Petersson McIntyre, docent i etnologi, telefon: 031–786 5668, e-post: magdalena.petersson@cfk.gu.se

Marknadsföring, reklam & varumärken

Julen kan ses som ett av våra starkaste varumärken. Värden som glädje, gemenskap och lycka präglar julen samtidigt som detta skapar en viss press på oss alla. Det dåliga samvetet och vikten av att vilja vara lyckliga utgör en stor anledning till julhandelns ökade omsättning varje år. Våra konsumtionsritualer under julen utgör ett sätt att skapa harmoni och bilden av en lycklig familj. Pandemin har i år förändrat både våra förutsättningar för julfirande som att handla julklappar och allt som hör till julen. Detta leder till ett förändrat beteende hos både företag som konsumenter.  Vill ni veta mer om varför vi gör som vi gör i dessa juletider är det bara att höra av sig till Eva Ossiansson.
Eva Ossiansson, universitetslektor i marknadsföring, telefon: 031–786 1502, 070–843 9280, e-post: eva.ossiansson@handels.gu.se

Generositet i juletid

Julklappar till barnen, mamma, frun och bästa vännen. Men även en slant till de som har det svårt, via till exempel Röda Korset eller Unicef. Varför ger vi julklappar, och varför är vi så osjälviska i juletid när vi andra gånger kan vara ganska själviska? Olof Johansson Stenman vet mer om generositet.
Olof Johansson Stenman, professor i nationalekonomi, telefon: 031–786 2538, e-post: olof.johansson@economics.gu.se

Hälsa

Matförgiftning

På julbordet trängs inte bara köttbullar, sill och Janssons frestelse – även bakterier som kan göra oss sjuka trivs när kall mat blir för varm och varm mat står och kallnar. Hur undviker du att hela släkten blir matförgiftad lagom till julottan?
Anna Post, universitetslektor i kostvetenskap, telefon: 073–622 7011, e-post: anna.post@ped.gu.se

Stress

Det är mycket som ska hinnas med under december – julklappsinköp, glöggträffar och julbord men också granar som ska kläs, mat som ska lagas och massor av jobb som ska vara klart före jul. Vilka är de första symtomen på att vi har för mycket omkring oss och kan drabbats av en stressrelaterad sjukdom? 
Ingibjörg Jonsdottir, professor i fysisk aktivitet och hälsa, telefon: 070–305 2891, e-post: ingibjorg.jonsdottir@vgregion.se

Hur håller du nyårslöftet om att börja och fortsätta träna?

Många står på nyårsnatten och lovar att starta ett nytt, hälsosamt liv – nu ska det börja tränas! Men hur ska du göra för att träningslusten ska hålla i sig och inte ska ta slut efter någon månad? Och hur motiverar man sig att hålla igång under pandemitider? Motivationsforskaren Magnus Lindwall kan knepen. 
Magnus Lindwall, professor i psykologi med inriktning hälsopsykologi, telefon: 070–960 3545, e-post: magnus.lindwall@gu.se

Håll igång under julen

Det finns en risk att julen innebär mycket mat och stillasittande. Men det är viktig för hälsan att hålla igång och röra på sig. Andreas Fröberg kan svara på frågor om hur stillasittande och fysisk aktivitet påverkar hälsan, och ge tips om hur man kommer igång med olika former av fysisk aktivitet och träning. Läs ett forskarporträtt om honom här.
Andreas Fröberg, universitetslektor i idrottsvetenskap, telefon: 073–722 7026, e-post: andreas.froberg@gu.se

Julens baksidor

Ensamhet kan bli extra märkbar under julen

Det är många som sitter ensamma på julafton. Men hur utbredd är ensamheten i Sverige, inom befolkningen i stort och inom olika grupper? Vilka effekter har olika former av ensamhet på vårt välbefinnande och varför har ensamheten dessa effekter? 
Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi, telefon: 031–786 4180, e-post: bengt.brylde@filosofi.gu.se 

Expressivt våld och våld i nära relation ökar kring jul

Tyvärr är statistiken för julhelgen dyster när det gäller expressivt våld och våld i nära relation. Med expressivt våld menas våld triggat av känsloutbrott snarare än av planering. Lisa Rudolfsson kan svara på frågor som rör våld i nära relation, sexualbrott och varför fler fall sker runt storhelger. 
Lisa Rudolfsson, fil dr i psykologi, telefon: 031–786 5876, 076–622 9216, e-post: lisa.rudolfsson@gri.gu.se

Jultrafik – trafikforskning, olyckor och krisstöd

Julledigheten är trafikintensiv och tyvärr inträffar olyckor som är ett trauma både för de direkt inblandade och för familj och anhöriga. Jörgen Lundälv forskar om hur trafikolyckor drabbar familjer och vilket stöd samhället kan ge när det värsta inträffar. 
Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete, telefon: 076–172 4711, e-post: jorgen.lundalv@socwork.gu.se 

Observera att vi inte kan garantera att alla forskare går att nå hela tiden, eller har möjlighet att svara. Om du inte får svar på telefon, mejla istället.

På vissa forskare finns det bilder i Göteborgs universitets bilddatabas. Dessa är fria att använda i publicistiska sammanhang. Vänligen ange fotografens namn.