Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Juldekorationer
Foto: Tyler Delgado, Unsplash
Länkstig

Julakuten: Våra forskare har svaren på frågorna om julen

Pandemins påverkan på julhandeln, julfirande i sociala medier och den ständiga frågan om det blir en vit jul. Men även stress, sjukdomar och ensamhet. Julen och helgerna väcker många frågor och för journalister har vi nu uppdaterat vår lista med experter som kan ämnen som är aktuella vid jul.

Julhandel, prepping & generositet

Vad blir det i paketen i år?

I år blev evenemangsbiljetten årets julklapp, en tydlig signal om att många längtar efter att umgås igen efter en lång tid av social distansering och mycket skärmtid. Men har pandemin påverkat vår konsumtion på andra sätt? Konsumtionsforskare Ulrika Holmberg som står bakom årets Konsumtionsrapport kan tala om vilka trender som råder nu, och hur våra inköp har förändrats över tid.
Ulrika Holmberg, universitetslektor i marknadsföring, telefon: 031-786 5606, 076 - 618 5606, e-post: ulrika.holmberg@cfk.gu.se

Julgröt via nätet

Kommer du att beställa din julmat på internet i år? Du är inte ensam. E-handeln har vuxit under pandemin och trenden spås hålla i sig, även för seniorer. Konsumtionsforskarna Anna Post och Lena Hansson studerar äldre konsumenters inträde på den digitaliserade matmarknaden, och kan tala om hur utvecklingen ser ut.

  • Anna Post, universitetslektor i kostvetenskap, telefon: 031–786 4229, 073–622 7011, e-post: anna.post@ped.gu.se
  • Lena Hansson, universitetslektor i marknadsföring, telefon: 031–786 5492. 076–618 5492, e-post: lena.hansson@cfk.gu.se

Julen – Konsumtionens högtid?

Hur mycket vi tror oss konsumera stämmer dåligt med verkligheten. Som exempel tror svenska konsumenter att de minskat sin konsumtion av möbler och inredning sedan 2010. Men försäljningsstatistiken visar det motsatta. Istället har har vi ökat konsumtionen av möbler och inredning med hela 20 procent. John Magnus Roos menar att hållbarhet är en utopi så länge vi svenskar köper oss lycka. Han kan berätta mer om konsumtionsmönster, både generellt och för shoppingen kring julen.
John Magnus Roos, fil dr i psykologi, e-post: magnus.roos@cfk.gu.se

Reor – en svår nöt att knäcka

Mellandagsrean är något av en tradition då många ger sig ut på gator och internet för att göra ett klipp. Men forskning visar att realisationer innebär stora påfrestningar, både för handeln och miljön. Konsumtionsforskare Gabriella Wulff studerar effekterna av modebranschens reor och de alternativ som står till buds.
Gabriella Wulff, doktor i företagsekonomi, telefon: 031–786 14 69, e-post: gabriella.wulff@handels.gu.se

Lyxkonsumtion och skillnad i män och kvinnors köpvanor

I en tid där utseendet har stor betydelse är skönhetsprodukter i olika former vanliga klappar under granen. Magdalena Petersson McIntyre kan berätta mer om konsumtionsmönster, lyxkonsumtion och skillnader mellan kvinnors och mäns köpvanor.
Magdalena Petersson McIntyre, docent i etnologi, telefon: 031–786 5668, e-post: magdalena.petersson@cfk.gu.se

Så påverkar ”influencers” oss att köpa vissa julklappar

I vår tid har utseendet stor betydelse och skönhetsprodukter är vanliga klappar under granen. Magdalena Petersson McIntyre kan berätta mer om konsumtionsmönster, lyxkonsumtion, hållbara julklappar och genusfrågor. Hon har också forskat kring hur influencers, deras affärsidé och hur de påverkar oss att köpa vissa produkter.
Magdalena Petersson McIntyre, docent i etnologi, telefon: 031–786 5668, e-post: magdalena.petersson@cfk.gu.se

Marknadsföring, reklam & varumärken

Julen kan ses som ett av våra starkaste varumärken. Värden som glädje, gemenskap och lycka präglar julen samtidigt som detta skapar en viss press på oss alla. Det dåliga samvetet och vikten av att vilja vara lyckliga utgör en stor anledning till julhandelns ökade omsättning varje år. Våra konsumtionsritualer under julen utgör ett sätt att skapa harmoni och bilden av en lycklig familj. Pandemin har i år förändrat både våra förutsättningar för julfirande som att handla julklappar och allt som hör till julen. Detta leder till ett förändrat beteende hos både företag som konsumenter.  Vill ni veta mer om varför vi gör som vi gör i dessa juletider är det bara att höra av sig till Eva Ossiansson.
Eva Ossiansson, universitetslektor i marknadsföring, telefon: 031–786 1502, 070–843 9280, e-post: eva.ossiansson@handels.gu.se

Prepping i juletid

Energikris i Europa, varubrist i pandemins spår, och tidig kyla i Sverige – kommer vi att se ett ökat intresse för prepping den här julen? Preppingkulturen har sedan pandemin fått ett uppsving i Sverige, och det är i dag mer accepterat att hamstra för oväntade händelser, menar konsumtionsforskare Elias Mellander. Han studerar mekanismerna bakom prepping och menar att det är en rörelse som säger mycket om vår samtid.
Elias Mellander, konsumtionsforskare och etnolog, telefon: 031-786 67 60, e-post: elias.mellander@gu.se

Begagnade julklappar – hållbart och personligt

Går det bra att ge bort begagnade saker? Vad är skillnaden mellan nyproducerat och att använda saker som bär på en historia? Och måste man ge saker överhuvudtaget till jul? Anna Bohlin och Staffan Appelgren är experter på second-hand och återbruk och kan berätta mer om hur vi förhåller oss till våra prylar – gamla som nya.

Generositet i juletid

Julklappar till barnen, mamma, frun och bästa vännen. Men även en slant till de som har det svårt, via till exempel Röda Korset eller Unicef. Varför ger vi julklappar, och varför är vi så osjälviska i juletid när vi andra gånger kan vara ganska själviska? Olof Johansson Stenman vet mer om generositet.
Olof Johansson Stenman, professor i nationalekonomi, telefon: 031–786 2538, e-post: olof.johansson@economics.gu.se

Jul & sociala medier

Julfirande i sociala medier

Under pandemin gick digitaliseringen framåt med stormsteg och vi ökade vår närvaro på nätet och i sociala medier. Hur kommer detta att påverka vår samvaro under årets julledighet? Nanna Gillberg forskar om digitalisering, om vår fixering vid skärmar och behovet att marknadsföra våra liv i sociala medier.
Nanna Gillberg, universitetslektor i företagsekonomi, telefon: 031-786 5609, e-post: nanna.gillberg@gu.se

På sociala medier är jag inte ensam – Delaktighet och engagemang under julen

Sociala medier beskrivs ibland som inkräktande på den sociala verkligheten och de relationer som vi skapar och upprätthåller i den. Högtider som jul och nyår är traditionstyngda och för den som inte fysiskt har möjlighet eller vill delta i det sociala samspelet finns andra platser. Närvaron på sociala medier kan innebära utsatthet, avskärmande och exkludering – men oftast kan där skapas sociala samspel i vilka vänskap utvecklas och där delaktighet och engagemang för människor och samhälle bevaras. Margareta Bohlins forskar och undervisar inom psykologi med speciellt fokus på sociala medier. 
Margareta Bohlin, docent i psykologi, telefon: 031–786 1687, 070–314 5575, e-post: margareta.bohlin@psy.gu.se

Kultur, tradition och religion

Olika berättelser om Jesu födelse och julevangeliet

Vad står det i Bibeln om den första julen när Jesus föddes? Johanna Larsdal forskar om Bibelns skildringar av Jesu födelse och hur man berättade om händelsen under kyrkans första århundraden.
Johanna Larsdal, doktorand i religionsvetenskap, telefon 070–485 4843, e-post: johanna.larsdal@lir.gu.se

Julen förr och nu – förändring och stabilitet

Julen har många och långa traditioner. Vissa delar är relativt stabila, medan andra har förändrats rejält genom åren. Idag är Kalle Anka, teve-kalendern, jultomten och ljusen självklara, men så har det inte alltid varit. Det mest kontinuerliga är just förändringen, något som i hög grad även gäller hur vi firar Lucia. Prata med Eva Knuts om du vill veta mer om jultraditioner igår och idag.
Eva Knuts, universitetslektor i etnologi, telefon: 031–786 4305, e-post: eva.knuts@gu.se

Lussefirandet förr i tiden

Lucia och lussegubbar. Varför och hur länge har vi firat lucia i Sverige? Och hur firade vi lucia innan så att säga ”lucian” kom in i bilden? Lars G Strömberg kan berätta hur lussefirandet såg ut förr i tiden, innan det som vi tänker på som lucia idag.
Lars G Strömberg, fil dr i etnologi, telefon: 070892 9590, e-post: lars.g.stromberg@history.gu.se alternativt larsgstromberg1@gmail.com

Julens musik

Ingen annan högtid är förknippad med så mycket särskild musik som julen: allt från Juloratoriet till ”Räven raskar över isen”, ”Gläns över sjö och strand” eller ”Vår julskinka har rymt”. Varför har det blivit så, och varifrån kommer julens musik?
Alf Björnberg, professor i musikvetenskap, telefon: 070–328 7911, e-post: alf.bjornberg@musicology.gu.se

Julmusikens roll i kyrkan 

Vilken roll spelar julkonserter, julmässor etc för kyrkan och för kyrkomusiker som yrkesgrupp idag? Vilken sorts musik spelas i kyrkan under julhelgen och annars? 
Christina Ekström, programansvarig för utbildningen i kyrkomusik, samt doktor i musikvetenskap med inriktning kyrkomusik, telefon: 031–786 6315, 076–618 6315, e-post: christina.ekstrom@hsm.gu.se

Framförande av julmusik

Vill du veta mer om hur du förbereder rösten på att sjunga julsånger och om olika sätt att framföra julmusik? Kontakta i så fall Jan Yngwe.
Jan Yngwe, professor, telefon: 070–750 1850, e-post: jan.yngwe@hsm.gu.se

Julpynt förr och nu

Julpynt innebar förr att man tog fram de allra finaste inredningstextilier man ägde, ofta vävnader med abstrakta mönster. Anneli Palmsköld forskar om textil och handarbete nu och då och kan mycket om julpynt både sett ur historisk och hållbarhetssynvinkel.
Anneli Palmsköld, universitetslektor med inriktning på slöjd och kulturhantverk, telefon: 070–862 8805, e-post: anneli.palmskold@conservation.gu.se

Adventsstjärnans historia

I år har den tredimensionella adventsstjärnan verkligen gjort sitt intåg på julbelysningsmarknaden. Men visste du att den herrnhutisk stjärna som består av 17 fyrkantiga och åtta trekantiga spetsar, faktiskt är urmodern till alla adventstjärnor vi har idag?Den herrnhutiska adventsstjärnan kan beläggas till början av 1800-talet och spreds genom missionsverksamheten till många länder. Det var också så adventsstjärnan kom till Sverige. Jenny Högström Berntson kan berätta mer om herrnhutismen och hur stjärnan spreds genom missionsverksamhet till många länder, inklusive Sverige.
Jenny Högström Berntson
projektsamordnare Centrum för kritiska kulturarvsstudier, telefon: 076-618 4409, e-post: jenny.hogstrom@gu.se

Att fira jul under lika villkor

För många är julen förväntningarnas tid. För många innebär också julen plikter, arbete och påfrestningar både privat och på jobbet. Högtider med starka traditioner ger oss trygghet och igenkänning, men dessa förstärker också gamla roller i familjen, på jobbet och i andra sociala relationer. Vi tar och blir tilldelade vissa roller och uppgifter. Att bryta med långa traditioner blir inte sällan socialt ifrågasatt och kan därmed innebära att vi undviker att förändra dem. Margareta Bohlins forskning och undervisning inom psykologi inkluderar ofta genus- och intersektionella perspektiv, individuellt såväl som socialt. 
Margareta Bohlin, docent i psykologi, telefon: 031–786 1687, 070–314 5575, e-post: margareta.bohlin@psy.gu.se

Julmat

Julmaten som kulturarv

Anita Synnestvedt kan berätta om ett av våra högaktuella kulturarv under jul- och nyårshelgen, nämligen maten. Även mat som är äcklig skapar gemensamma minnen som vi kan samlas kring. Mat är också en klassfråga idag.
Anita Synnestvedt, forskare i arkeologi, telefon: 031–786 4907, 070–660 8544, e-post: anita.synnestvedt@archaeology.gu.se

Julens näringslära

"Mer av allt" brukar vara parollen på svenska julbord och det kan lätt bli för mycket av både fett och sött. Hur ska de som vill äta sunt under julhelgerna tänka när de tar för sig av all den goda julmaten? Lena Hulthén och Christina Berg kan ge dig hälsosamma tips.

  • Lena Hultén, professor emerita i klinisk näringslära, telefon: 070–857 4991
  • Christina Berg, professor i kostvetenskap, telefon: 070–958 7299, e-post: christina.berg@ped.gu.se

Mat från havet på julbordet

Att byta ut en del kötträtter på julbordet mot fisk och skaldjur ligger i linjen med dagens diskussioner om hållbarhet. Tillsammansmed traditionella fiskrätter som lutfisk och inlagd sill kan odling av andra marina arter ge upphov till nya spännande rätter från havet att ställa fram på julbordet. Kristina ”Snuttan” Sundell kan ge tips och råd.
Kristina Sundell, professor i zoofysiologi, telefon: 031–786 36 71, mobil: 070–200 41 08, e-post. kristina.sundell@bioenv.gu.se

Småätandets risker

För de flesta ser matvanorna annorlunda ut under storhelgerna, men hur påverkas munhälsa och tänder av småätande och högt sockerintag? Det har kariesexpert Peter Lingström koll på.
Peter Lingström, professor i kariologi, telefon: 070–658 5754, e-post: peter.lingstrom@odontologi.gu.se

Julmat och matvanor i Sverige

Oftast finns det gemensamma inslag av vad som är typisk svensk julmat och ”ett måste” på julbordet, men det finns också olika traditioner kring julmat och matvanor mellan länder och det finns även olikheter mellan regioner i Sverige. Vad som anses vara traditionell julmat kan även skilja sig markant mellan olika familjer. Det fina med julmat är att vi bestämmer själva över vad som serveras och varje familj kan skapa sina egna traditioner. Christel Larsson forskar och undervisar om människors matvanor och i nalkande juletid är det stort fokus på julmat.
Christel Larsson, professor i kostvetenskap, telefon 031–786 6511, e-post: christel.larsson@gu.se

Hälsa

Annorlunda rörelsemönster under julen

Julledigheten påverkar många människors rörelsemönster. För vissa är högtiden en stilla företeelse hemma medan det för andra är det fart och fläng med många besök, utomhusaktiviteter och resor. För att få ett bättre svar på hur våra rörelsemönster och motionsvanor påverkas har Alexandra Weilenmann utvecklat en mobilapp som mäter och visualiserar våra rörelser. Appen heter Work from home movement och togs först fram för att undersöka våra rörelsemönster i samband med coronapandemin. Appen finns att ladda ned gratis i forskningssyfte på App Store.
Alexandra Weilenmann, professor i interaktionsdesign, telefon: 070-303 2953, e-post: alexandra.weilenmann@ait.gu.se

Håll igång under julen

Det finns en risk att julen innebär mycket mat och stillasittande. Men det är viktig för hälsan att hålla igång och röra på sig. Andreas Fröberg kan svara på frågor om hur stillasittande och fysisk aktivitet påverkar hälsan, och ge tips om hur man kommer igång med olika former av fysisk aktivitet och träning. Läs ett forskarporträtt om honom här.
Andreas Fröberg, universitetslektor i idrottsvetenskap, telefon: 073–722 7026, e-post: andreas.froberg@gu.se

Hur håller du nyårslöftet om att börja och fortsätta träna?

Många står på nyårsnatten och lovar att starta ett nytt, hälsosamt liv – nu ska det börja tränas! Men hur ska du göra för att träningslusten ska hålla i sig och inte ska ta slut efter någon månad? Och hur motiverar man sig att hålla igång under pandemitider? Motivationsforskaren Magnus Lindwall kan knepen. 
Magnus Lindwall, professor i psykologi med inriktning hälsopsykologi, telefon: 070–960 3545, e-post: magnus.lindwall@gu.se

Matförgiftning

På julbordet trängs inte bara köttbullar, sill och Janssons frestelse – även bakterier som kan göra oss sjuka trivs när kall mat blir för varm och varm mat står och kallnar. Hur undviker du att hela släkten blir matförgiftad lagom till julottan?
Anna Post, universitetslektor i kostvetenskap, telefon: 073–622 7011, e-post: anna.post@ped.gu.se

Stressrelaterad sjukdom

För många är det mycket nu, med storhelger och kanske mer umgänge än annars, städning och mat, samtidigt som jobb, studier och annat inte nödvändigtvis kan sättas på paus. Vilka är symtomen på att vi har för mycket omkring oss och kan drabbas av stressrelaterad sjukdom?
Ingibjörd Jonsdottir, adjungerad professor inom samhällsmedicin och folkhälsa, telefon: 070−305 2891, e-post: ingibjorg.jonsdottir@vgregion.se

Djur, natur & väder

Hur överlever insekter vintern?

Många fåglar flyger söderut på vintern, men vart tar myggor, knott och flugor vägen? Kommer de att behöva ändra sina vanor i takt med klimatförändringarna? Oskar Gran vet hur och var insekter övervintrar, vilka som har sin glansperiod just på vintern och till och med fortplanterar sig när det är kallt ute.
Oskar Gran, doktorand ekologisk zoologi, telefon: 070–070 8578, e-post: oskar.gran@bioenv.gu.se   

Vit jul – ett minne blott?

Sinnebilden för det perfekta julvädret är för många ett par grader minus, ett tjockt snötäcke och gnistrande sol. Men hur ofta är det så? Hans Linderholms forskar om regionala klimatvariationer i Europa från 2000 år bakåt i tiden till de nästkommande 100 åren. Han vet bland annat om för oss i södra Sverige ens är rimligt att tro på en vit jul i framtiden. 
Hans Linderholm, professor i naturgeografi, telefon: 031–786 2887, 070–858 9504, e-post: hansl@gvc.gu.se

Julstjärnor och andra julblommor

Julstjärnan är egentligen en mexikansk buske som kan bli upp till fyra meter hög och som trivs i torrt och varmt klimat. Hyacinten kommer från östra Medelhavsområdet och Mellanöstern och julrosen är inte alls en ros, utan närmare släkt med smörblommor, sippor och aklejor. Åslög Dahl kan berätta om julens blommor, deras ursprung, kulturhistoria och biologi.
Åslög Dahl, forskare i botanisk ekologi och evolution, telefon: 031–786 2664, e-post:  aslog.dahl@bioenv.gu.se 

Julens baksidor

Ensamhet kan bli extra märkbar under julen

Det är många som sitter ensamma på julafton. Men hur utbredd är ensamheten i Sverige, inom befolkningen i stort och inom olika grupper? Vilka effekter har olika former av ensamhet på vårt välbefinnande och varför har ensamheten dessa effekter? 
Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi, telefon: 031–786 4180, e-post: bengt.brylde@filosofi.gu.se 

Expressivt våld och våld i nära relation ökar kring jul

Tyvärr är statistiken för julhelgen dyster när det gäller expressivt våld och våld i nära relation. Med expressivt våld menas våld triggat av känsloutbrott snarare än av planering. Lisa Rudolfsson kan svara på frågor som rör våld i nära relation, sexualbrott och varför fler fall sker runt storhelger. 
Lisa Rudolfsson, docent i psykologi, telefon: 031–786 5876, 076–622 9216, e-post: lisa.rudolfsson@genus.gu.se

Jultrafik – trafikforskning, olyckor och krisstöd

Julledigheten är trafikintensiv och tyvärr inträffar olyckor som är ett trauma både för de direkt inblandade och för familj och anhöriga. Jörgen Lundälv forskar om hur trafikolyckor drabbar familjer och vilket stöd samhället kan ge när det värsta inträffar. 
Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete, telefon: 076–172 4711, e-post: jorgen.lundalv@socwork.gu.se 

Observera att vi inte kan garantera att alla forskare går att nå hela tiden, eller har möjlighet att svara. Om du inte får svar på telefon, mejla istället.

På vissa forskare finns det bilder i Göteborgs universitets bilddatabas. Dessa är fria att använda i publicistiska sammanhang. Vänligen ange fotografens namn.