Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Bild på Andreas Fröberg när han läser av rörelsemätare.
Andreas Fröberg forskar om fysisk aktivitet.
Foto: Nicke Johansson
Länkstig

Forskning som kan bidra till en bättre folkhälsa

Publicerad

Men hjälp av avancerade rörelsemätare forskar Andreas Fröberg om fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Drömmen är att leda en storskalig intervention som kan bidra till bättre folkhälsa och utjämna sociala ojämlikheter i hälsa.

Bild
Bild på Andreas Fröberg.
Andreas Fröberg.
Foto: Nicke Johansson

De senaste åren har det kommit flera larmrapporter om att barn och ungdomar rör på sig för lite. En av dem som vill vända den negativa trenden är forskaren Andreas Fröberg.

– Fysisk aktivitet är grundläggande för människors hälsa och välbefinnande. Att röra på sig har många positiva hälsoeffekter. Det handlar både om fysiska effekter såsom ökad kondition och muskelstyrka, samt bättre skeletthälsa. Men fysisk aktivitet kan också förbättra den psykiska hälsan, säger han.

Hälsofrämjande projekt i Angered

Andreas är i grunden gymnasielärare i idrott och hälsa, och det var intresset att lära sig mer om fysisk aktivitet och hälsofrämjande arbete som fick honom att gå vidare och doktorera i idrottsvetenskap. I avhandlingsprojektet utvecklades och implementerades ett hälsofrämjande projekt bland skolungdomar med fokus på fysisk aktivitet och kost, och där man också mätte ungdomarnas dagliga rörelse innan, under och efter insatsen.

Ungdomarna gick på tre olika skolor i stadsdelen Angered. Det är en förort i nordöstra Göteborg med låg socioekonomisk status. Forskargruppen valde att genomföra projektet där eftersom tidigare forskning tyder på att ungdomar i den typen av områden generellt sett rör sig mindre och har ohälsosammare kostvanor än andra ungdomar.

Det unika med projektet var att insatsen utvecklades och implementerades genom samarbete och delat beslutsfattande mellan forskargruppen och ungdomarna.

– Tidigare hälsofrämjande projekt har ofta haft färdiga koncept. Vi ville att den skulle vara ordentligt underbyggd och svara mot behov och önskemål som fanns i just de här grupperna.

Lyssnade in ungdomars röster

På en skola fick ungdomarna skapa innehållet i insatsen utifrån en ram som Andreas och forskargruppen presenterade.

– Vi lyssnade in ungdomarnas egna åsikter och önskemål om fysisk aktivitet och kost och omsatte dem i praktiken. Våra erfarenheter är att de uppskattade samarbetet, hade flera kreativa förslag och idéer och tog ansvar för att planera och genomföra aktiviteter.

Trots positiva erfarenheter kring samarbete och delat beslutsfattande visade resultaten att ungdomarnas fysiska aktivitet inte hade ökat efter två år.

– Vi hoppas att den ändå har effekt på längre sikt. Vi har kanske initierat tankar och idéer kring fysisk aktivitet och kost som kan få effekt senare i livet.

Bild
Bild på rörelsemätare.
Den här typen av rörelsemätare använder Andreas Fröberg i sin forskning.<br /> Foto: Nicke Johansson
Foto: Nicke Johansson

Avancerade rörelsemätare

När forskarna mäter fysisk aktivitet används oftast en så kallad accelerometer. Det är en liten avancerad rörelsemätare som fästs på höften och mäter kroppens acceleration. Utifrån data som samlas in kan forskarna uppskatta mängden fysisk aktivitet, med vilken intensitet personen varit aktiv och vid vilka tidpunkter, samt hur det övergripande rörelsemönstret ser ut.

All information är viktig eftersom fysisk aktivitet är en betydligt mer komplex fråga än vad man kan tro vid en första anblick. Å ena sidan är det viktigt att förstå hur länge, hur ofta och med vilken intensitet personer rör sig. Forskning visar till exempel att det är måttlig till hög intensitet som har störst hälsofrämjande effekt. Denna typ av aktivitet ökar puls och andning och kan ske i form av raska promenader, cykling eller strukturerad träning. Å andra sidan är det också viktigt att förstå i vilka sammanhang, med vem och varför personer rör sig.

– Den kunskap vi bidrar med kan användas till att motivera och prioritera olika samhällsinsatser. Vi kan till exempel identifiera grupper med störst behov av insatser, som exempelvis äldre ungdomar eller de i specifika områden, och då kan insatser riktas mot dem för att utjämna sociala ojämlikheter i hälsa.

Den kunskap vi bidrar med kan användas till att motivera och prioritera olika samhällsinsatser.

Analyserar 3 000 elevers fysiska rörelse

I ett pågående forskningsprojekt använder Andreas data från 3 000 skolelevers fysiska rörelse. Det är från en nationell undersökning där eleverna gick i årskurs 5 och 8 och år 2 på gymnasiet när materialet samlades in.

Resultaten visar att endast en av tre ungdomar rör sig tillräckligt. De visar också att pojkar rör sig mer än flickor, att den fysiska aktiviteten är högre bland yngre ungdomar och att de som är involverade i organiserad fysisk aktivitet på fritiden, exempelvis föreningsidrott eller träning på gym, rör sig mer än andra.

Det här projektet lär följas av fler. Andreas trivs utmärkt på jobbet.

– Det är inspirerande och motiverande att vara i en miljö som hela tiden manar till eftertanke och diskussion. Jag är omgiven av kompetenta och kunniga människor som diskuterar frågor kopplat till fysisk aktivitet och hälsa från många olika perspektiv och det är som att vara under ständig utbildning och hela tiden lära sig mer.

Vill utjämna sociala ojämlikheter i hälsa

Drömprojekt som forskare är att få genomföra och utvärdera en storskalig intervention.

– Det skulle vara en intervention för att främja fysisk aktivitet och hälsa där många deltagare involveras och som också tar ett helhetsgrepp och omfattar insatser på individ-, grupp- och samhällsnivå, däribland social och fysisk miljö samt policyarbete. Interventionen ska omfatta riktade insatser mot de som har störst behov för att utjämna sociala ojämlikheter i hälsa.

Andreas Fröberg

Yrke: Universitetslektor i idrottsvetenskap.
Forskningsintressen: Fysisk aktivitet och hälsofrämjande arbete bland barn och ungdomar.
Avhandling: Physical Activity among Adolescents in a Swedish Multicultural Area - An Empowerment-Based Health Promotion School Intervention (Göteborgs universitet 2018).
Bokkapitel: "Hälsoeffekter av fysisk aktivitet hos barn, ungdomar och vuxna" i Idrottens träning – SISU Idrottsböcker.
Drömprojekt: Att leda en storskalig intervention för att främja fysisk aktivitet och hälsa, med riktade insatser mot de som har störst behov för att utjämna sociala ojämlikheter i hälsa.