Experter: Sport och idrott
Onsdagen den 2 juli drar EM i fotboll för damer i gång i Schweiz. Det svenska landslaget har kvalificerat sig och kommer i gruppspelet möta bland andra Danmark och Tyskland. Med anledning av mästerskapet kommer här en lista med forskare vid Göteborgs universitet som är kunniga om olika aspekter av fotboll (och andra sporter) och som journalister kan söka för en intervju. Det handlar till exempel om fotboll och politik, bollkänsla, olika skador som spelarna kan råka ut för och vad ett EM i fotboll kan betyda för ett lands varumärke.
Kontakt och bild
Observera att vi inte kan garantera att alla forskare går att nå hela tiden. Om ni inte får svar på telefon, mejla istället.
På vissa forskare finns det bilder i Göteborgs universitets bilddatabas, dessa är fria att använda i publicistiska sammanhang. Vänligen ange fotografens namn.
På www.gu.se finns under EM en temasektion med flera artiklar som handlar om fotboll.
Spelare, tränare och publik
Fysiska matchkrav
Dan Fransson forskar om fysiska matchkrav och återhämtningsprofiler hos fotbollsspelare på elitnivå utifrån ett individuellt perspektiv. Han bedriver också forskning inom andra lagidrotter med fysisk och fysiologisk inriktning.
Dan Fransson, universitetslektor i idrottsvetenskap, telefon: 079–332 0535, e-post: dan.fransson@gu.se
Bollkänsla och motorisk förmåga i idrott
Pär Rylander forskar bland annat om motorisk förmåga och bollkänsla. Hans forskning visar att det finns en generell bollhanteringsförmåga – en slags ”bollkänsla” – som anats påverka hur vi presterar i olika bollsporter, och att denna förmåga går att mäta. Genom empiriska studier med specialutvecklade tester har han kunnat visa att prestation i olika bollövningar hänger samman, oavsett om det handlar om att sparka, kasta eller studsa en boll. Se Pär Rylander förklara vad bollkänsla egentligen är i filmen Forskare förklarar: Bollkänsla (2:28)
Pär Rylander, universitetslektor i idrottsvetenskap, telefon: 031–786 2099, 070–221 0753, e-post: par.rylander@gu.se
Vägen till världstoppen
Astrid Schubring forskar om idrottares väg till den absoluta världstoppen. Hon forskar också om hållbarhet inom ungdomsidrott och kvinnliga tränare inom prestationsidrott. Hon har på nära håll följt idrottares satsning inför VM och OS. Hennes forskning visar att idrottare tar stora hälsomässiga risker för att kvalificera sig till mästerskapen, men också att det finns de som hittar rätt balans mellan att tänja på gränserna och ta hand om sin fysiska och mentala hälsa.
Astrid Schubring, universitetslektor i idrottsvetenskap, telefon: 031–786 4221, e-post: astrid.schubring@gu.se
Anpassningar till styrketräning och snabbhetsträning
Mathias Wernbom forskar och undervisar inom muskel och träningsfysiologi, framför allt med avseende på hur muskler och nervsystemet anpassar sig till olika typer av styrketräning och snabbhetsträning. Han har ägnat mycket av sin forskning åt en relativt ny typ av styrketräning på låga belastningar med blodflödesrestriktion, det vill säga lätt styrketräning under ischemiska förhållanden i musklerna.
Mathias Wernbom, universitetslektor och leg. fysioterapeut, ingår i satsningen Olympisk Offensiv från Sveriges olympiska kommitté (SOK), telefon: 073–320 0154, e-post: mathias.wernbom@neuro.gu.se
Fotbollen i samhället
Fotboll och samhällsfrågor
Anja Karlsson Franck kan svara på frågor om fotboll, politik, supporterkultur och aktivism. Intervju med Anja om kursen Fotboll och global politik: Fotbollens roll i världspolitiken undersöks i ny kurs
Anja Karlsson Franck, docent i freds- och utvecklingsforskning, telefon: 031–786 14 14, e-post: anja.franck@globalstudies.gu.se
Fotboll och politik
Ulf Bjereld kan svara på frågor om fotboll och politik, idrottens samhällsansvar samt demokratifrågor inom idrotten. En intervju med Ulf Bjereld om fotboll och politik: Fotboll och politik hänger ihop
Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap, telefon: 031–786 1240, 070–230 4603, e-post: ulf.bjereld@pol.gu.se
Skador och hälsorisker
Träningsoptimering och skadeprevention inom damfotboll
Dan Fransson leder en fyraårig internationell studie som syftar till att utveckla träningsmetoder anpassade för kvinnliga fotbollsspelare. Genom avancerad 3D-teknik analyseras elitspelares rörelsemönster för att förbättra prestation och minska skaderisk inom damfotbollen.
Dan Fransson, universitetslektor i idrottsvetenskap, telefon: 079–332 0535, e-post: dan.fransson@gu.se
Överbelastningsskador av rygg och höft hos unga idrottare
Överbelastningsskador av rygg och höft hos unga idrottare är extra tydliga inom idrottsgrenar med olika grad av belastning på kroppen. Forskning visar att både ryggrad och höfter är skadekänsliga hos unga idrottsutövare under tillväxtspurten.
Adad Baranto, adjungerad professor i ortopedi, överläkare i ortopedi och ryggkirurgi, telefon: 031–342 82 85, 070–747 6862, e-post: adad.baranto@vgregion.se
Hälsorisker och dödsfall vid elitidrott
Hälsoeffekterna av fysisk aktivitet är välkända, men är elitidrottare friskare än andra på sikt? Vilka besvär är vanliga och hur påverkas livslängd? Vid plötsliga dödsfall hos unga elitidrottare, vad ligger bakom, och hur förebygga?
Mats Börjesson, professor i idrottsfysiologi, föreståndare på Centrum för livsstilsintervention (CLI), överläkare i kardiologi, landslagsläkare i fotboll (damlandslaget) och ordförande i Svenska Fotbollförbundets medicinska kommitté, telefon: 070–529 8360, e-post: mats.borjesson@gu.se
Skador vid löpning
Jonatan Jungmalm forskar om skaderisker och förebyggande åtgärder vid löpning: I sin avhandling undersökte han skador inom långdistanslöpning hos motionärer.
Jonatan Jungmalm, forskare vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, telefon: 031–786 2431, 076–618 2431, e-post: jonatan.jungmalm@gu.se
Korsbandsskador
Korsbandsskada orsakas ofta av kraftig knävridning vid exempelvis fotboll eller alpin skidåkning. I många fall går det dock att förebygga skadorna. Svenska Korsbandsregistret har kartlagt korsbandsskador sedan 2005 och är en viktig källa till forskning på området, bland annat om köns- och åldersrelaterade skillnader vid korsbandsskada.
Jón Karlsson, professor i ortopedi och idrottstraumatologi, överläkare i ortopedi, telefon: 070–579 8755, e-post: jon.karlsson@vgregion.se
Skador på muskler och skelett
Eric Hamrin Senorski arbetar med att förbättra och optimera omhändertagande av skador hos idrottare i allt från diagnostik, behandling, rehabilitering och prevention för alla typer av muskuloskeletala skador. Hans forskning berör framför allt allvarliga knäskador, som korsbands-, ledbands- och meniskskador.
Eric Hamrin Senorski, docent i fysioterapi, leg. sjukgymnast, research fellow hos Sveriges Olympiska Kommitté, ingår i SOK-satsningen Olympisk Offensiv, kliniskt aktiv på idrottskademottagning i Göteborg, Sportrehab, telefon: 073–511 5915, e-post: eric.hamrin.senorski@gu.se
Hjärnskador
Henrik Zetterberg forskar om hjärnskador uppmätta via olika biomarkörer, och har bland annat studerat riskerna för hjärnskador hos elitidrottare som utsätts för stötar eller slag mot huvudet i exempelvis ishockey.
Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, överläkare, telefon: 031–343 0142, 076–867 2647, e-post henrik.zetterberg@clinchem.gu.se
Idrottens psykologi och retorik
Gruppdynamik inom idrott, lagsammanhållning och lagets psykologi
Magnus Lindwall forskar inom områdena motivation, idrottspsykologi och socialpsykologi med inriktning mot idrott.
Magnus Lindwall, professor i psykologi med inriktning hälsopsykologi, telefon: 031–786 1652, 070–960 3545, e-post: magnus.lindwall@gu.se
Försvar, anklagelser och kritik
Barbro Wallgren Hemlin är lärare och forskare i retorik och kan till exempel svara på frågor som gäller anklagelser och försvar när det gäller VM och OS och diskussioner kring goda och sämre prestationer.
Barbro Wallgren Hemlin, docent i svenska språket, kontaktas endast via e-post: barbro.wallgren-hemlin@svenska.gu.se
Ursäkter – från pudel till att skylla på någon annan
Mästerskap brukar vara högsäsong för ursäkter: Varför gick det galet, varför gick det inte som planerat, varför förlorade vi? Inom den retoriska kriskommunikationsforskningen har man länge studerat apologian, det vill säga försvarstalet när det inte blev som man ville. Det går från pudeln, där man erkänner att man gjorde fel, över skylla på omständigheterna till det är någon annans fel.
Orla Vigsö, professor i journalistik, medier och kommunikation, telefon: 031–786 4998, 073–423 3098, e-post: orla.vigso@jmg.gu.se
Marknadsföring av sport- och idrottsarrangemang
Vad betyder ett mästerskap för ett lands varumärke?
Under ett EM, VM eller ett OS är världens blickar vända mot värdlandet. Men vad betyder egentligen stora idrottsevenemang för ett lands varumärke? Och vad innebär ”sportwashing”? Eva Ossiansson är expert på varumärken och varumärkesbyggande.
Eva Ossiansson, universitetslektor i marknadsföring, telefon: 031–786 1502, 070–843 9280, e-post: eva.ossiansson@handels.gu.se
Är evenemang bra för en ort?
Professor Tommy D. Andersson forskar och undervisar i marknadsföring med fokus på turism- och evenemangsekonomi. Han tittar bland annat på effekterna av så kallade ”megaevenemang”.
Tommy D. Andersson, professor i företagsekonomi, telefon: 031–786 1526, 070–684 9147, e-post: tommy.andersson@handels.gu.se
Kommersialisering, legacy och hållbarhet
Erik Lundberg kan svara på frågor om fotbollens kommersialisering, fans och även så kallad legacy-effekter av sportevenemang. Han forskar om konsumentbeteende, turism- och evenemangsmarknadsföring och hållbar utveckling, samt styrning och ledning inom turism, sport och evenemang. Läs mer här: Supportrar positiva till kommersialisering i damfotboll
Erik Lundberg, docent i företagsekonomi, telefon: 031–786 6188, 070–419 4402, e-post: erik.lundberg@handels.gu.se
Arkeologi, historia och kultur
Inofficiella fotbollslandskampers betydelse i krigstider
Under andra världskriget spelades fortfarande ligafotboll i många länder och internationella matcher lockade storpublik i det ockuperade Europa. Många av de tusentals européer som lämnade sina hemländer för att slåss för frihet representerade samtidigt sina nationer i fotboll på ställen där de fann skydd. Storbritannien var bland annat värd för åtta exilregeringar – ett slags Europa i miniatyr – vilket även fick sitt uttryck på fotbollsplanen: en av de mest klassiska fotbollsrivaliteterna, den mellan Holland och Belgien, började på allvar på Wembley 1941.
Pavol Jakubec, universitetslektor i historia, telefon: 031–786 1876, 072–903 9727, e-post: pavol.jakubec@gu.se
Fotbollens platser – ett försummat kulturarv
Det har spelats fotboll i Sverige sedan slutet av 1800-talet vilket har efterlämnat en rad materiella spår. Trots det stora intresset för fotbollen har detta fysiska kulturarv, bland annat i form av platser där sporten utövades tidigt, försummats av de antikvariska myndigheterna. Håkan Karlsson exemplifierar detta förhållande med platserna Balders Hage, Carlsrofältet och Gårdaplan belägna i Göteborg.
Håkan Karlsson, professor i arkeologi, telefon: 031–786 5256, 070–983 1776, e-post: hakan.karlsson@archaeology.gu.se
Digitalisering och AI
Digitalisering, AI och svensk idrott
Jonas Landgrens forskning är baserad på ett praktikperspektiv och ett intresse för användningen av digital teknik hos idrottare och tränare men också ett organisations-, media-, och kommersiellt perspektiv. Centrala i forskningen är frågor kring hur idrottaren påverkas av all teknik och även hur all digital teknik och inte minst AI stöttar, utvecklar och förför idrotten. Som exempel har cykelsporten genom digitala plattformar som ”Zwift” utvecklat nya former för träning och tävling i en hybrid mellan det fysiska och digitala. I andra sammanhang följer AI-drivna sportkameror för utomhusplaner och inomhusidrottshallar automatiskt spelet och möjliggör kontinuerlig analys av varje spelare. Digitalisering som metod är enligt honom räddningen för svensk idrott då nya och mer attraktiva former av sport och idrottsutövande blir möjliga. Forskningen syftar till att bidra med kunskap för att utveckla svensk idrott. Studierna fokusera främst på individuella uthållighetsidrotter med också de stora lagidrotterna.
Jonas Landgren, docent i informatik, telefon: 073–313 0246, e-post: jonas.landgren@ait.gu.se
Fysisk aktivitet (folkhälsa, ej elitidrott)
Fysisk aktivitet och stillasittande hos barn och ungdomar
Andreas Fröberg forskar om fysisk aktivitet, stillasittande och hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. Läs ett forskarporträtt om honom här.
Andreas Fröberg, universitetslektor i idrottsvetenskap, telefon: 031–786 2149, 073–722 7026, e-post: andreas.froberg@gu.se
Fysisk aktivitet och mätmetoder
Daniel Arvidsson forskar om fysisk aktivitet och hälsa bland unga och vuxna. Han är också expert på mätmetoder av fysisk aktivitet.
Daniel Arvidsson, professor i kostvetenskap, telefon: 070–744 4164, e-post: daniel.arvidsson@gu.se
